Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Trams. Hur stor andel, i procent, av den redovisade produktionskostnaden är vinst i varje led? Vi kan se att BR-utvecklare ligger i spannet 10-20%, ibland betydligt mer. Byggarna, åkerierna, leverantörerna av material, energibolagen m.fl. vill naturligtvis också göra vinst. Det finns en produktionskostnad redovisad = priset. Den inkluderar vinsten i alla led. Hur stor andel av produktionskostnaden är då vinsten? Är den 10%? Är den 20%? 30%? 40% Mer?
Nej det är motsatsen till trams. Om inte konkurrensen förmår att pressa priserna lägre så går det inte att köpa varan/tjänsten billigare. Alla som anser att dom nog kan roffa åt sig marknaden och tjäna grova pengar har ju misslyckats.
Att kalla detta trams är som att säga att 100 meters sprinters som inte vinner loppet är lata. De är tvärtom både intresserade av prispengarna och äran, men förmådde inte bättre. Skillnaden i resultat motsvarar vinst. Ettan tjänar och de som kom sist går med förlust.
Såväl du som andra som eventuellt anser att vinsterna är för höga skulle kasta er in i marknaden för att försöka sno åter den och profitera grovt. Men i den mån ni gör det så lyckas ni inte bättre än någon annan.
Alternativ lyckas ni och det är därför vi ser rörelsemarginaler på 1-3% för byggfirmor.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Det vi har kunnat konstatera är att produktionskostnaden i storstadsområden 2000-2015 ökat med 158% eller i genomsnitt 6,5% per år. KPI har i perioden ökat 20% eller ca 1,2% per år. Vi kan konstatera att lönerna i samma period ökat med i genomsnitt 2,6% per år. Lönernas andel av produktionskostnaden låg 2003 på 22% (byggare, underentreprenörer och tjänstemän). Förutsatt oförändrad produktivitet torde alltså lönernas andel av produktionskostnaden ha sjunkit ner mot 15%. Materialkostnaderna har ökat med över 4% om året. Hur stor andel av materialkostnaderna som inbegriper löner till arbetarna framgår inte, men affärsverksamheter med råvaror tenderar att ha relativt låg andel vad gäller lönekostnader. Ta cement som exempel, där lönernas andel av kostnaderna verkar ligga omkring 15% av omsättningen (dvs 10% högre löner kräver 1,5% högre pris till kund). Vinstmarginalerna för ett antal bolag med hyfsad omsättning verkar ligga över 20% även om det spretar i viss mån. Så även i cementbranschen verkar vinstmarginalerna vara hyfsade, liksom för bostadsutvecklarna. Men, material står bara för omkring 28% (2003) av kostnaderna i projekten och då materialets kostnadsökning varit lägre än för produktionskostnaden i stort torde materialkostnaden som andel också ha sjunkit, likt lönerna.
Byggnadskostnad skiljer inte nämnvärt över landet. Vad det nu är som driver upp de så verkar det gälla över hela landet. Uniformt. Och det finns gott om företag i branscherna över landet.
Så antingen är det något som gäller hela landet. Som företagen över hela landet och i de olika delbranscherna får anpassa sig till. Eller också är det Illuminati som styr. Men det sista är iaf inget jag tror på.
Att tro att alla som lydiga robotar uniformt ökar vinsterna och ingen, varken i branschen eller utanför, försöker ta marknadsandelar, skulle jag säga är nästan galnare än att tro på Illuminati.
Boverkets rapport visade att faktorpriserna steg snarlikt. Inte exakt lika mycket, men snarlikt. Undantaget, om jag inte missminner mig, var byggherrekostnader, som steg minst.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Här skulle man således kunna fundera över om det verkligen bara är markkostnaden som SCB redovisar eller om det också inkluderar byggherrekostnader.
Så här säger SCB om markkostnad:
+ Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark
+ anslutningsavgifter för VA
+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster
+ Eventuell vinst eller förlust
Så det är bara byggherrekostnader som kopplas till tomtkostnader och VA anslutning som ingår. Sedan tolkar jag det som att det ingår arbetskostnad som är kopplat till gator/vägar.
Tittar man på faktorprisindex hos SCB ser man att mellan 2004-2015 har lönerna i snitt stigit med 2.7% och faktorprisindex inkl moms stigit 3.0%. Så lönerna verkar hänga med bra.
Med faktorprisindex och HOX-index tar vi oss bara från 2005 till ca 2014. Men då fattas markkostnad. Med den lär vi ta oss en bit till. Vet inte hur mycket. Sedan lär vi inte ta oss ända fram, för hade vi gjort det hade vi inte haft någon upprampning av produktionen.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Så, det finns trots allt en ganska stor andel av produktionskostnaden som inte kan förklaras med ökade löner, råvarupriser som ökat, markpriser som ökat, energipriser som ökat eller andra delfaktorer i produktionen. Vad är det då som ökat om inte vinsterna?
Jag har lite svårt att se att folk på sidan om skulle stå handfallna och bara titta på, i stället för att ge sig in och profitera, och därmed sänka vinsterna. Lika så att inte de inblandade sänker marginalerna och konkurrerar bort alla andra.
Det är lite som ett 100 meterslopp i VM där alla tävlande lägger sig på alla fyra och kryper. Frivilligt. Det är helt insane.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Det är mycket möjligt. Det torde väl i sådana fall innebära att kapitalister anser att bostadsutveckling och projektering är högrisk som kräver avkastning >20% för att vara intressant.
Just utvecklarna har högre marginaler. Dom skulle ju kunna minska ned de drastiskt om dom inte behövde ta någon risk. Dvs de köper en försäkring.
Nu blir då frågan vad du vill ha betalt för att sälja sådana försäkringar. Dvs måste dom rabattera försäljningen så träder du in och betalar mellanskillnaden.
Jag antar att den premien inte skulle vara direkt gratis.
Och frågan är då om det skulle bli billigare.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Visst, om man håller med om att ”puckeln” på 80- och 90-talen var en anomali och att 2000-talets utveckling är att betrakta som en återgång till det normala. Realräntans påverkan på investeringar och ekonomisk aktivitet är naturligtvis intressant. Men för tråden är det också intressant att bolån som finansierar en underliggande tillgång som inte inkluderas i inflationen och således heller inte påverkar realräntan och som ökar i pris långt över den redovisade inflationen.
Då hade vi fast växelkurs och en överhet som styrde och ställde. Och det är alltid så att vi påverkas av handelspartners. Det är svårt att avvika. Det förekommer som t ex Australien under finanskrisen. Men då finns det speciella omständigheter. (I det fallet att Kina köpte råvaror så man fick hålla upp ränta för att inte få överhettning).
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Vad är det som gör att efterfrågan ökar? Om efterfrågan på en prissatt vara ökade kraftigt och utbudet inte var tillräckligt stort, torde väl ändå priset vara konstant eller öka. Att en vara faller i pris och efterfrågan av den anledningen ökar är det väl ingen som protesterar emot. Precis som att hög efterfrågan av en vara (eller tillgång) leder till att priset ökar.
Varför efterfrågan ökar skiljer ganska mycket från produkt till produkt.
Stiger efterfrågan på en tillverkad produkt så kommer producenterna att möta med ökad produktion. Priset kan tillfälligt öka beroende på hur snabbt man kan möta stigande efterfrågan. Vid volymproduktion kan det bli en hel leverantörskedja som måste rampa upp.
Men för produkten bostad talar vi inte om några drastiska ändringar för underleverantörer.
Så stigande efterfrågan kan leda till temporär prisuppgång. Konstant efterfrågan (oavsett om den skall kallas hög eller låg) leder inte till några höga priser. Snarare tvärtom för hög produktion iom att det finns bättre möjligheter till rationaliseringar.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Det beror väl då på vad man lägger i begreppet spekulation. En investering i syfte att ge avkastning på kort sikt brukar väl vara en ganska vedertagen beskrivning av spekulation. Och det finns en uppfattning att det varit ganska vanligt förekommande i bostadsbranschen i synnerhet i Stockholm de senaste åren.
Men, anser man att en lägenhet måste stå tom för att det ska vara någon form av spekulation så finns det väl i princip ingen sådan alls kan man anta.
Men för de som håller med om att t.ex. ”köpa på ritning” är en form av spekulation och att en prisnedgång i kombination med en hög andel spekulationsköp kan bidra till instabilitet i marknaden verkar oron för detta fenomen inte vara helt obefogad.
Köper jag en bostad och hyr ut den så undanhålls ingen bostad och det påverkar inte prisnivån.
Köper jag däremot upp några tusen BR i Stockholm och låter stå tomma så kommer det driva upp prisnivån. (Tills man hunnit producera ikapp). Men det kan bli knölig för mig att komma ur detta med vinst. Så fort jag börjar sälja av så faller priset. Ovanpå det har jag fått betala kapital och driftskostnader.
Att köpa icke existerande bostäder och sälja när de börjar existera är inte prispåverkande.
Citat:
Ursprungligen postat av
bijjer
Att du är en förespråkare för lägre löner i Sverige är det nog ingen som har missat, så det behöver väl inte heller kommenteras.
Då har folk fullkomlig gått i baklås. Jag är tvärtom en av de stora tillväxtförespråkarna. Och det innebär stigande reallöner.
Det är tillväxthämmande att låta folk gå sysslolösa och beskatta produktiva och dela ut till detta som bidrag. För att få tillväxt och stigande reallöner måste detta bort. De får arbeta för den lön som erbjuds.
De enda som kan vara negativa till det är bidragsknarkare. De har väl fallit ihop så att de inte vill arbeta och försörja sig längre.