• 32 156 online
  • 1 134 498 medlemmar
  • 58 818 963 inlägg
Svara
2015-11-18, 21:26
  #229
Medlem
JuristGrosss avatar
Hoppas det var tjacket som gjorde dig så slut i huvudet, annars är du "fucked for life". Nåväl, lycka till med att bli en produktiv individ för samhället.
Citera
2015-11-19, 16:25
  #230
Medlem
Nattskattas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JuristGross
Hoppas det var tjacket som gjorde dig så slut i huvudet, annars är du "fucked for life". Nåväl, lycka till med att bli en produktiv individ för samhället.

Nu är väl kanske inte du den rätta personen att kunna avgöra detta... Amfetamin gör väl knappast någon människa smartare och framför allt inte om man dagligen kör i sig höga doser tjack IV samt är vaken flera dygn i sträck. Det är ju ganska logiskt. Sen vet jag inte exakt vad du lägger in i att jag skulle vart så slut i huvudet... Om du menar det som att jag inte förstod vad jag gjorde och vad det kunde leda till typ att jag inte förstod att det var farligt och destruktivt eller om du menar det som att jag var helt slut för att jag inte brydde mig fast att jag förstod vad jag höll på med. Eller om du menar det som att jag var ointelligent antingen kunskapsmässigt eller socialt eller både och. Vore lärorikt att få veta!

Jag blev inte någon vidare bra människa när jag höll på som värst med tjacket. Ett missbruk tar ju över ens personlighet mer eller mindre och det skapar ett behov som oftast går före allt annat i livet. Jag var jävligt ignorant mot andra människor. Jag blev irriterad för minsta lilla. Jag blev väldigt egocentriskt och brydde mig ibland inte om de människor i min närhet. Jag hade väldiga känslosvängningar ofta vilka ibland gick ut över andra. Jag trodde på något sätt att andra kunde förstå hur jag mådde och varför jag betedde mig som jag gjorde och kunna se hur jag verkligen mådde och vad jag kände vilket då kanske kunde ha förklarat varför jag gjorde och betedde mig som jag gjorde. Men de ser ju bara handlingen, sättet jag är på, orden jag säger, reaktionen som blir på det jag känner. Jag visste väl då med att ingen kan kunna veta hur jag mår och vad jag känner utan att jag talat om det. Men det var väl en önskan jag hade och tänkte väl kanske att ju starkare jag reagerar på det jag känner och hur jag mår desto lättare att kunna se och förstå den känslan utan att jag behöver försöka förklara.

Jag mådde inte alls bra under tiden jag gick på tjack nästan dagligen. Jag mådde inte bra innan jag började med droger heller. Jag hatade verkligen mig själv och hade ingen egenvärde. Jag var i relationer som bara gjorde mig illa, hängde med personer som stal ifrån mig, lånade massor jag aldrig fick igen. JAg stod inte upp för mig själv och vågade säga ifrån. Jag orsakade situationer som jag visste skulle leda till att jag skulle känna mig sårad och sviken genom att kräva för mycket av de människor som stod mig nära. Jag var väldigt svag i mig själv och gjorde mig beroende av andras styrka, hjälp, och bekräftelse på att jag inte var lika värdelös som jag kände mig. Men att vara så krävande leder ju till att folk tröttnar och tappar viljan att göra någonting för min skull. Andra människor kan aldrig bygga upp en och ständigt bekräfta en som Människa. Har man det inte inom sig alls blir bekräftelsen från andra nästan som ett beroende och det behövs mer och mer för att känna att man duger. Och säger någon ifrån eller tröttnar på en blir det ju som en bekräftelse på att man skulle vara ännu sämre än man själv känner sig egentligen.

En produktiv individ för samhället har jag inga drömmar om att bli... Men det finns inte bara två sidor där det ena är livet jag levde då eller att vara en produktiv individ för samhället. Det finns fler vägar att gå... Jag ser ingen mening i att vara produktiv för samhällets skull... Men för min egen skull och det jag vill så är det hämmande att bara gå inne och hemma och inte ställas inför nya situationer och få nya perspektiv. Att jag häll på och knarkade förut och levde på det sättet skadade mig först och främst. Det finns så mycket mer betydelsefulla saker man kan lägga fokus på än att vara produktiv.
Citera
2015-11-19, 17:35
  #231
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nattskatta
Nu är väl kanske inte du den rätta personen att kunna avgöra detta... Amfetamin gör väl knappast någon människa smartare och framför allt inte om man dagligen kör i sig höga doser tjack IV samt är vaken flera dygn i sträck. Det är ju ganska logiskt. Sen vet jag inte exakt vad du lägger in i att jag skulle vart så slut i huvudet... Om du menar det som att jag inte förstod vad jag gjorde och vad det kunde leda till typ att jag inte förstod att det var farligt och destruktivt eller om du menar det som att jag var helt slut för att jag inte brydde mig fast att jag förstod vad jag höll på med. Eller om du menar det som att jag var ointelligent antingen kunskapsmässigt eller socialt eller både och. Vore lärorikt att få veta!

Jag blev inte någon vidare bra människa när jag höll på som värst med tjacket. Ett missbruk tar ju över ens personlighet mer eller mindre och det skapar ett behov som oftast går före allt annat i livet. Jag var jävligt ignorant mot andra människor. Jag blev irriterad för minsta lilla. Jag blev väldigt egocentriskt och brydde mig ibland inte om de människor i min närhet. Jag hade väldiga känslosvängningar ofta vilka ibland gick ut över andra. Jag trodde på något sätt att andra kunde förstå hur jag mådde och varför jag betedde mig som jag gjorde och kunna se hur jag verkligen mådde och vad jag kände vilket då kanske kunde ha förklarat varför jag gjorde och betedde mig som jag gjorde. Men de ser ju bara handlingen, sättet jag är på, orden jag säger, reaktionen som blir på det jag känner. Jag visste väl då med att ingen kan kunna veta hur jag mår och vad jag känner utan att jag talat om det. Men det var väl en önskan jag hade och tänkte väl kanske att ju starkare jag reagerar på det jag känner och hur jag mår desto lättare att kunna se och förstå den känslan utan att jag behöver försöka förklara.

Jag mådde inte alls bra under tiden jag gick på tjack nästan dagligen. Jag mådde inte bra innan jag började med droger heller. Jag hatade verkligen mig själv och hade ingen egenvärde. Jag var i relationer som bara gjorde mig illa, hängde med personer som stal ifrån mig, lånade massor jag aldrig fick igen. JAg stod inte upp för mig själv och vågade säga ifrån. Jag orsakade situationer som jag visste skulle leda till att jag skulle känna mig sårad och sviken genom att kräva för mycket av de människor som stod mig nära. Jag var väldigt svag i mig själv och gjorde mig beroende av andras styrka, hjälp, och bekräftelse på att jag inte var lika värdelös som jag kände mig. Men att vara så krävande leder ju till att folk tröttnar och tappar viljan att göra någonting för min skull. Andra människor kan aldrig bygga upp en och ständigt bekräfta en som Människa. Har man det inte inom sig alls blir bekräftelsen från andra nästan som ett beroende och det behövs mer och mer för att känna att man duger. Och säger någon ifrån eller tröttnar på en blir det ju som en bekräftelse på att man skulle vara ännu sämre än man själv känner sig egentligen.

En produktiv individ för samhället har jag inga drömmar om att bli... Men det finns inte bara två sidor där det ena är livet jag levde då eller att vara en produktiv individ för samhället. Det finns fler vägar att gå... Jag ser ingen mening i att vara produktiv för samhällets skull... Men för min egen skull och det jag vill så är det hämmande att bara gå inne och hemma och inte ställas inför nya situationer och få nya perspektiv. Att jag häll på och knarkade förut och levde på det sättet skadade mig först och främst. Det finns så mycket mer betydelsefulla saker man kan lägga fokus på än att vara produktiv.

Har minimalt med egna drogerfarenheter (har varit ganska full ett antal gånger, om det räknas) och i vardagen bara en närstående som använt cannabis och pga det fått problem med polisen. Det jag försöker säga är att jag nog inte ens riktigt förstår varför jag ens såg den här tråden. Men det gjorde jag i alla fall, och så läste jag båda de första inläggen. Och blev helt tagen, bl a för att du är så ung, men mest för att det var så bra skrivet. Sen läste jag hela tråden med mest hyllningar men även en och annan diss. De lite mer högtravande av dessa anmärker på stavningar och brist på styckeindelningar och på en diffus tidsstruktur. FUCK THAT! Som om verkligen bra skrivande skulle ha några stela regler som man måste följa!? Tvivlar seriöst på om någon av dessa kan skriva något verkligen läsvärt själva. Du skriver på ett sätt så att man gärna läser vidare. Snälla, fortsätt med det! Som någon annan skrev köper jag också gärna en bok. Går att göra under pseudonym om du inte vill röja din identitet.

F ö finns det t o m en Nobelpristagare i litteratur som bröt mot typ varenda skrivregel som finns. Hans bok "San Camilos afton, dag och vecka år 1936 i Madrid" har låååånga kapitel helt utan styckeindelningar och är skrivna som om orden var direkt kopierade från hur det surrar i huvudet på berättaren. Får man verkligen skriva så? Tja.. Snubben fick iaf Nobelpriset.
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2015-11-19 kl. 17:55.
Citera
2015-11-30, 19:24
  #232
Medlem
Mithrandir1337s avatar
Jättebra skrivet man fastnade direkt. Har läst din berättelse 2 gånger. Verkligen jättebra skrivet. Vad bra att det går så bra för dig nu och du har lämnat all skit bakom dig
Citera
2016-09-07, 20:01
  #233
Avstängd
Hur är läget idag?
Citera
2017-11-12, 15:44
  #234
Medlem
symers avatar
Helt fantastiskt text
Citera
2017-11-14, 03:58
  #235
Medlem
JuristGrosss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nattskatta
Nu är väl kanske inte du den rätta personen att kunna avgöra detta... Amfetamin gör väl knappast någon människa smartare och framför allt inte om man dagligen kör i sig höga doser tjack IV samt är vaken flera dygn i sträck. Det är ju ganska logiskt. Sen vet jag inte exakt vad du lägger in i att jag skulle vart så slut i huvudet... Om du menar det som att jag inte förstod vad jag gjorde och vad det kunde leda till typ att jag inte förstod att det var farligt och destruktivt eller om du menar det som att jag var helt slut för att jag inte brydde mig fast att jag förstod vad jag höll på med. Eller om du menar det som att jag var ointelligent antingen kunskapsmässigt eller socialt eller både och. Vore lärorikt att få veta!

Jag blev inte någon vidare bra människa när jag höll på som värst med tjacket. Ett missbruk tar ju över ens personlighet mer eller mindre och det skapar ett behov som oftast går före allt annat i livet. Jag var jävligt ignorant mot andra människor. Jag blev irriterad för minsta lilla. Jag blev väldigt egocentriskt och brydde mig ibland inte om de människor i min närhet. Jag hade väldiga känslosvängningar ofta vilka ibland gick ut över andra. Jag trodde på något sätt att andra kunde förstå hur jag mådde och varför jag betedde mig som jag gjorde och kunna se hur jag verkligen mådde och vad jag kände vilket då kanske kunde ha förklarat varför jag gjorde och betedde mig som jag gjorde. Men de ser ju bara handlingen, sättet jag är på, orden jag säger, reaktionen som blir på det jag känner. Jag visste väl då med att ingen kan kunna veta hur jag mår och vad jag känner utan att jag talat om det. Men det var väl en önskan jag hade och tänkte väl kanske att ju starkare jag reagerar på det jag känner och hur jag mår desto lättare att kunna se och förstå den känslan utan att jag behöver försöka förklara.

Jag mådde inte alls bra under tiden jag gick på tjack nästan dagligen. Jag mådde inte bra innan jag började med droger heller. Jag hatade verkligen mig själv och hade ingen egenvärde. Jag var i relationer som bara gjorde mig illa, hängde med personer som stal ifrån mig, lånade massor jag aldrig fick igen. JAg stod inte upp för mig själv och vågade säga ifrån. Jag orsakade situationer som jag visste skulle leda till att jag skulle känna mig sårad och sviken genom att kräva för mycket av de människor som stod mig nära. Jag var väldigt svag i mig själv och gjorde mig beroende av andras styrka, hjälp, och bekräftelse på att jag inte var lika värdelös som jag kände mig. Men att vara så krävande leder ju till att folk tröttnar och tappar viljan att göra någonting för min skull. Andra människor kan aldrig bygga upp en och ständigt bekräfta en som Människa. Har man det inte inom sig alls blir bekräftelsen från andra nästan som ett beroende och det behövs mer och mer för att känna att man duger. Och säger någon ifrån eller tröttnar på en blir det ju som en bekräftelse på att man skulle vara ännu sämre än man själv känner sig egentligen.

En produktiv individ för samhället har jag inga drömmar om att bli... Men det finns inte bara två sidor där det ena är livet jag levde då eller att vara en produktiv individ för samhället. Det finns fler vägar att gå... Jag ser ingen mening i att vara produktiv för samhällets skull... Men för min egen skull och det jag vill så är det hämmande att bara gå inne och hemma och inte ställas inför nya situationer och få nya perspektiv. Att jag häll på och knarkade förut och levde på det sättet skadade mig först och främst. Det finns så mycket mer betydelsefulla saker man kan lägga fokus på än att vara produktiv.
Det fetade & som konsekvens en dominoreaktion av allt föreslaget & mer därtill, ska inte klandra, enbart trigga till bättre leverne.
Jag har svårt att uttrycka mig vänligt på något sätt emot er men min intention var ärlig från början till slut, att trigga till bättre leverne. Hoppas du någonsin finner kraft att lägga nålarna & dopet på hyllan. Du har kraft utav bibliska mått o det vet du själv, use it!

Angående din sista mening: word ... gäller bara att veta var en ska titta, söka & arbeta. Andra letar livet ut & ser det som att den resan varit betydelsefull, medan palatset i Tjetjenien skapats, rivits & återuppstått.
__________________
Senast redigerad av JuristGross 2017-11-14 kl. 04:03.
Citera