Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Tvärtom, allt pekar på att det åklagaren förklarat är sant. Dock vill man gärna veta mer om vad som ligger bakom. Exakt vad det är rent juridiskt som förhindrar och även om vilka ev. försök man gjort att få till en delgivning efter att förhören på ambassaden var avslutade. Fulspelet från JA kommer säkert att avslöjas 2020 men allmänheten förtjänar att få veta en del av det redan nu.

Ingen annan än den svenska åklagaren kan ta ansvar för att hon trodde att det var lika bra att ge upp.

Hon har förklarat att delgivningen var något som skulle genomförts den 14 november 2016 och att ETT förnyat försök ansågs meningslöst. Det är det scenario hon presenterat för omvärlden.

Vilken skada hade skett om hon den 19 maj 2017 beslutat att fortsätta? Vad är det värsta som kunde ha hänt?

Ingenting.

Ingenting förutom att tingsrätten antagligen hade hävt häktningen.

Det ville hon förstås slippa. Allt tyder på att hon ville lägga ner. Att hon ville slippa undan.

Enligt denna så kanske du har rätt ...
De flesta förstår dock humorn och gör inte en bokstavlig tolkning

Kombinationen av att du anser att åklagaren är opålitlig och JA/Ecuador opålitliga i kombination med att SAMTLIGA kända råa data ( finns en hel del ) visar på "lögner" ( även om du insinuerar inkompetens som fortskrider under tid ... ) av åklagaren medans det inte finns några somhelst hårda fakta som visar att JA/Ecuador skulle ha farit med osanning.

Din slutsats blir att eftersom det är så osannolikt att åklagaren ska ljuga och att hon redan ljugit gör att sannolikheten att det ska ske igen är oändligt liten ( och pss map JA/ Ecuador ). De flesta andra drar den mer framgångsrika slutsatsen att det är bättre att inte lita på en person som tidigare bevisats fara med osanning och att lita på en person som tidigare inte visats fara med osanning än tvärtom.



Det vill vi alla. Men MN vill tydligen inte att det kommer ut. Fast kvalificeerade gissningar är inte så svåra att göra. Som att MN försöker klara sitt eget skinn, att MN kommer med osanna påståenden precis som hon kom med osanna påståenden om att det var olagligt att förhöra...



Du märker inte själv att du bara kommer med påståenden utan något somhelst stöd av fakta? Det är vad som skiljer ut dig. Du baktalar och förtalar utan någon somhelst annan grund än dina egna fantasier medans andra bygger sina ställningstaganden på de fakta som finns tillgängliga.

En kvalificerad gissning är att vi inte kommer få reda på något 2020 då MN mest troligt sopat igen de flesta spår.

Du kan väl kontakta Åklagarmyndigheten (muntligt eller skriftligt) och fråga? Därefter kan du väl redovisa svaret här i tråden? Det skulle vara en fjäder i hatten för dig om du kunde stilla vår nyfikenhet i frågan.

Du har uppenbarligen svårt att tolka andras text/utsagor. Ordet ETT kan betyda räknetal men av sammanhanget är det helt uppenbart att det inte är det som avses. Utsagan säger heller inget alls om hur många försök man gjort i tidsperioden mellan förhöret och nedläggnings/paus-beslutet.

Du kan hitta på vilka scenarier du vill men det ändrar inte det faktum att det scenario som Marianne Ny väljer att ta ansvar för är hon lägger ner förundersökningen på grund av något som hände den 14 november 2016.

Du kan fantisera fritt om att Marianne Ny har skickat ansökningar till Ecuador upprepade gånger om att få igenom en delgivning under hela våren 2017 MEN DET ÄR INTE DEN VERSIONEN AV HENNES HANDLINGAR SOM HON VALT ATT TA ANSVAR FÖR.

Marianne Ny hade alla chanser i världen att på presskonferensen förklara att hon hade gjort något mer försök att få till stånd en delgivning efter den 14:e november 2016. Men hon gjorde inte det.

Du har inte förstått vad ett kritisk och granskande förhållningssätt handlar om.

Om en myndighetsperson uttalar sig om att hon utfört vissa handlingar på vissa grunder så måste hon vara beredd på att få kritik utifrån det faktum att hon beskrivit sitt handlande utifrån myndighetens fördelaktigast möjliga beskrivning kompatibel med sanningen.

Det är inte en kritiskt granskande omvärlds jobb att försöka hitta luckor att fylla i med för myndigheten fördelaktigast möjliga scenario.

Hon anger inte som orsak att hon skickat ansökningar utan att ha fått svar från Ecuador under våren 2017 eller att hon fått avslag på ansökningar under våren 2017. Marianne Ny anger som orsak till nedläggningen något som inträffade 14 november 2016 och hon säger också att ETT (singular) förnyat försök ansågs meningslöst.

Det måste till något extraordinärt för att anta att Marianne Ny medvetet skulle mörka ett scenario som skulle få henne att framstå i bättre dager än det scenario hon väljer att själv presentera och ta ansvar för.

Marianne Ny är ingen bäbis. Marianne Ny är en vuxen människa. Om Marianne Ny väljer att officiellt presentera och ta ansvar för ett visst scenario så måste hon tyvärr förvänta sig att det är detta scenario som omvärlden kritiskt kommer att bedöma.

Om Marianne Ny avser att lägga en officiell skuld på ett handlade som hon tycker Ecuador har gjort så får hon banne mig som lägsta krav vissa papper på att hon utfärdat en officiell protest, vilket i sin tur ger Ecuador en chans att svara på anklagelsen.

Allt tyder på att Marianne Ny desperat sökte efter en utväg - ett sätt att lägga ner. Hur jävla fegt är det inte att mumla något på en presskonferens som inte sen ens registreras officiellt i åklagarmyndighetens dokumentation.

Marianne Ny har det totala ansvaret tills dess hon kan visa upp att hon haft ryggrad nog att utfärda en officiell protest som ger någon en officiell möjlighet att svara på protesten.

Men det är ju helt galet hur Marianne resonerar.

En delgivning förväntas göras inledningsvis vid förhöret för att den misstänkte ska veta vad det är han förhörs om. Detta gjordes till exempel av Gehlin när han förhörde JA 30 augusti 2010. Fförhöret finns nedtecknat ordagrannt och den inledande delen har citerats här i tråden.

Ytterligare en delgivning ska göras då förundesökningen är klar och Marianne beslutar för det åtal hon i praktiken redan hade beslutat om i december 2010 även om en ren formalitet, förhöret med den misstänkte, kvarstod.

Redan när Ingrid och Cecilia åkte till London i november 2016 måste Marianne ha varit medveten om att hon förväntades göra ytterligare en delgivning vid ett senare tillfälle när förundersökningen var klar, vilkte den omöjligt kunde vara i november 2016 innan JA förhörts och Marianne fått ta del av resultatet.

Marianne behöll alltså häktningen ytterligare ett halvår bara för att kunna delge JA misstanke? Och eftersom förundersökningen inte var klar, så var det alltså inte slutdelgivningen hon pratade om.

Hon är en hämndlysten kvinna som bara försökte hitta på något att vända mot JA och Ecuador. Syftet var förtal, dvs hon hade för avsikt att angripa den misstänktes sociala anseende.

Ha ha ha. Jo men absolut. Du har naturligtvis rätt.

En slutdelgivning kan det förstås aldrig varit tal om den 14 november 2016.

Den enda delgivning som det kan ha varit tal om i november 2016 är den förklarande formulering som man normalt helt enkelt inleder ett förhör med.

Huruvida den inledande förklaringen av förhörets syfte uteblev eller inte så hindrar det tydligen inte att Marianne Ny ÄNDÅ ANSÅG FÖRHÖRET TILLRÄCKLIGT GILTIGT OCH ANVÄNDBART så att det gav henne chansen att arbeta med det och förhala ytterligare ett halvår.

Marianne Ny har aldrig någonsin uppgivit att hon hindrats göra en slutdelgivning.

Så Marianne har ALDRIG, utifrån vad hon berättat, försökt göra en slutdelgivning, MEN HON TROR INTE att Ecuador skulle hjälpa till med att administrera en sån.

HON TROR INTE DET! Därför skrotade hon hela fallet.

Det kanske var för att Gehlin inte kunde delge JA misstanke om våldtäkt 30 augusti 2010 som han inte heller kunde förhöra honom om det. Finné hade ju dragit tillbaka misstankarna om våldtäkt mot SW några dagar tidigare, och det var inte förrän två dagar senare Marianne återupptog SWs fall. JA verkade vilja prata även om SW (som han kallade Sonja) för att reda ut det, men Gehlin verkar ha stoppat honom. Advokaten (Silbersky) verkar inte ha lagt sig i, vad jag kan minnas. Och tolken hängde väl inte alls med.

(Vad gäller namnet Sonja som JA verkade använda om SW finns möjligheten att felet uppstod först senare när förhöret översattes och transkriberades. Han uttalade troligtvis hennes namn med australiskt uttal, och det finns någonstans i förhöret en del som betecknats som "ohörbart" i den svenska skriftliga transkriberingen/översättningen i HäPM. Kanske gick det inte att höra så tydligt om han sa S*fia eller S*nja när förhöret så skyndsamt översattes.)

Var det inte AA som något år efter anmälan twittrade om att det plötsligt fanns så mycket pengar på hennes bankkonto? Hon gav ingen närmare förklaring. Det kan naturligtvis ha varit vad som helst, men om hon likt SW "stod för sin anmälan" som hon sa till Aftonbladet helgen efter anmälan (då hon uppenbarligen talade för dem båda) så kan hon ju ha gjort en anmälan till ett försäkringsbolag. Det hade ju faktiskt sett lite underligt ut för både AA och SW om de inte brytt sig om att göra en anmälan till sina försäkringsbolag, ungefär som att de inte tog sina sexbrottsanmälningar på allvar. I så fall kan det ha varit en lättnad för AA att slippa få saken prövad i rätten, för hade hon förlorat och den fejkade kondomen hängts ut till allmänt beskådande, då hade det inte sett så bra ut. Och det blir även viktigt för EMF att hela tiden framhålla att SW visst gjorde en polisanmälan, och att hon (SW) aldrig kommer att upphöra betrakta det som att hon blivit våldtagen. Det kan ha satts in pengar på kvinnornas konton som gör att de inte kan ta tillbaka sina anmälningar.

Nyheten om våldtäktsmisstankarna mot JA spreds snabbt över hela världen. Bortsett från att det gav JA dåligt rykte hände ingenting. Jämför med reaktionen efter att Harvey Weinstein nyligen avslöjats som misstänkt våldtäktsman och sexofredare. Mängder av kvinnor som träder fram inom kort, de flesta med namn, några få anonyma, och berättar samma sak. (I Sverige fick man hitta på en fejkad gräsrotsrörelse för att konstlat associera JA till dåliga sexerfarenheter med helt andra män.)

Så Nicke Svenssons artikel och Maria Häljebo-Kjellstrands regelvidriga bekräftelse till Diamant Salihu verkar bara ha bevisat att JA inte alls är en sexofredartyp. På ytan gav det honom dåligt rykte, men tänker man efter så betyder det mer att det bara var dessa två svenska kvinnor i Stockholm/Enöping som efter att ha pratat ihop sig gick till polisen gemensamt för att göra en gemen anmälan.

JA förhördes första gången under en av bara fyra vardagar som han inte var misstänkt för våldtäkt på S*fia mellan 20 augusti 2010 och 13 november 2016. För det var väl onsdag 25 augusti 2010 som Finné la ner, och onsdag 1 september en vecka senare som Marianne tog över. Det lämnar bara torsdag, fredag, måndag och tisdag som JA inte var misstänkt för våldtäkt och det var typiskt nog en av dessa dagar, måndag 30 augusti, som han förhördes av Gehlin i enlighet med Finnés instruktioner. Det verkar nästan som en konspiration. Han skulle absolut inte få delges misstanke om våldtäkt, och därmed kunde han heller inte höras som misstänkt. Bara hållas godtyckligt frihetsberövad under mer än ett halvt decennium med hänvisning till att det inte gått att höra honom.

14-15 november 2016 förhördes han, men uppenbarligen utan att delges misstanke, och dessutom utan att få ha sin svenska advokat närvarande.

Duktigt, Marianne!

Arrangerade Marianne det så att Ingrid och Cecilia skulle överräcka delgivningen som ett dokument som JA förväntades ta emot? För om de bara hade informerat honom om misstanken som en del av förhöret så borde det inte ha varit något problem. Utom möjligtvis att den Ecuadorianske åklagaren inte kände att han kunde utföra denna handling utan JAs medgivande ... Men hur kan man vägra ta emot något muntligt, typ som när Gehlin förörde JA? inte behövde han fråga Silbesky om råd för det.

I vissa länder finns (eller fanns) väl en metod att delge typ en stämning genom att överräcka ett brev. Vägrar personen ifråga sträcka ut handen och ta emot det räcker det att man med kuvertet vidrör mottagaren för att det ska betraktas som avklarat. Kan Marianne ha gjort det extra svårt för JA genom att delge skriftligen på ett sätt som gjorde honom osäker på betydelsen av att formellt ta emot handlingarna, samtidigt som Marianne stängde ute PES så att det inte fanns någon kunnig han kunde fråga om råd? Allt för att undvika delge misstanke i detta bluffall.

Då det är ett brottsmål är det sedvanlig rättvisa enligt det rättssystem vi har i Sverige som är det önskvärda, något som JA har satt ur spel via överklaganden och flykt undan rättvisan in på en ambassad hos en bananrepublik. Alla brottsmål om våldtäkt kan inte syfta till att "uppmärksamma" brottet i allmänna termer, det primära är att man utreder anmält brott och straffar personen om hen befinns vara skyldig till brott. Precis det vill man ska ske i fallet JA, vilket blir omöjligt så länge han är kvar på den ombyggda damtoaletten, godtyckligt frihetsberövad av hans egen paranoia.