Citat:
Nej, jag håller inte med dig. Men den här diskussionen barkar iväg åt ett annat håll, bort från Kevinfallet... Nej det låter hårt att säga att små barn är psykopater men inte direkt fel eftersom psykopati konstateras av frånvaron av en förmåga som börjar utvecklas strax innan eller i början av tonåren. Men desförinnan får barnet en "känsla" för vad som är rätt och riktigt genom att barnet blir tillsagd, förklaringar och tillrättavisningar. Även barnets observationer och erfarenheter det får/gör av egen praktisk erfarenhet (av andra barns gränsdragningar till sig och sin person). Men den insikten är i någon mening lärd än "insikt". Självallet variererar det i ålder när ett barn "mognar" men det lärda samspelet med andra föreligger ju också för de vuxna psykopater som fungerar bra socialt och inte kränker andra eller skadar dem trots att de inte har någonsin utvecklat det känslomässiga intellektet eller vad man ska kalla "empatisk förmåga" som skulle göra dem "normala".
- För mig är inte det viktigaste att man hittar den som eventuellt har dödat Kevin med eller utan avsikt, även om det naturligtvis vore det optimala. Utan att bröderna rentvås en gång för alla, får en svidande ursäkt för vad de utsatts för och ett rejält skadestånd.
Om man tänker sig att gärningsmannen var den omtalade tonåringen så tror jag inte alls att han var ute efter att döda, utan att "bara" utöva sexuellt tvång. Om det stämmer att folk hört skrik från stranden måste den lille skrikaren tystas, och då gick det så här illa.
Beträffande fynd som tappats bort, inte undersökts ordentligt eller inte undersökts alls, så har jag undrat över den klick av vit vätska eller kräm som hittades på (eller i?)Kevins kropp. Tydligen har man bara slarvigt antagit att den skulle bestått av en salva som sjukvårdspersonalen använt i samband med att man tog temperaturen på den döda kroppen.
Man borde ha undersökt det spåret närmare.
Så för att fortsätta på sidotemat: Jag vill minnas att när man misstänker att ett barn har ett autistismrelaterat problem, där brist på empati, eller avsaknad av sådan, som ju är ett symptom som hänger samman med t ex Aspergers syndrom, så kan man inte testa empatiförmåga hos barnet förrän det blivit åtminstone två år. Fram till dess anses det vara normalt för ett barn att strunta i att mamma gråter av utmattning, barnets eget behov är det enda som känns viktigt.
