Citat:
Följer absolut ditt resonemang. Kan dock tänkas att PM fick henne att känna att idén att åka ut i ubåten ej var planerad från hans sida och att han råkade komma med förfrågan på ett sådant sätt, plats och tid att det inte förefall naturligt för någon annan att åka med. De är ju trots allt två vuxna människor, förvisso av olika kön, men vadå?
Sen kanske KW kände att det var en del frågor hon inte hade hunnit ställa och hon kände av hans stolthet över ubåten och insåg att få intressant information av PM efter att ha tackat nej till en liten tur i hans kära ubåt nog varit omöjligt. Hon ville ha lite mer på bena för sin artikel och valde att tacka ja?
Sen kanske KW kände att det var en del frågor hon inte hade hunnit ställa och hon kände av hans stolthet över ubåten och insåg att få intressant information av PM efter att ha tackat nej till en liten tur i hans kära ubåt nog varit omöjligt. Hon ville ha lite mer på bena för sin artikel och valde att tacka ja?
Precis. Hon hade varit på besök på hans verkstad tidigare tillsammans med andra människor, kajområdet där dom klev i ubåten var det också gott om människor, hennes pojkvännen visste också om utbåtsutflykten on när hon beräknades återkomma. Till havs var det många båtar i farten som b.la. stannade och pratade samt tog kort av de två på utbåten som såg glada ut.
Hon måste känt sig trygg. Hon var sedd av många och dessutom dokumenterad. Samt informerat både sin kompis och pojkvän vem hon skulle ut med och när hon skulle vara tillbaka.
Hennes säkerhet var tämligen väl tryggad, anser jag. Eftersök skedde också snabbt.
När mannen och grabben pratade med dom på kvällen hade dom ännu inte dykt med ubåten, men skulle sa Madsen. Det mest troligaste verkar att det var då Något hände.
Jag vidhåller att jag tycker det är skumt om KWs pojkvän vinkar av henne vid ubåten.