Skriver bara fritt ur minnet här: Någon här hade funderat om hur pass sjövärdig ubåten var - Nja ubåtar av den formen är inte särskilt sjövärdiga vid färd på ytan, Som övervattensfartyg har de en mycket olämplig form för att tåla hårt väder, de rullar och kränger kraftigt vilket också blir ett svårt problem för styrningen, särskilt tex för just gyrokompassen. En annan sak är att formen i sig gör att vibrationerna ifrån motorn fortplantar sig i skrovet på ett ogynnsamt sätt, både för svetsfogarnas hållbarhet och tex gyrokompassens stabilitet. Man ska helst ha dieslar som har många cylindrar och helst ett stort svänghjul - det underlättar dämpningen av vibrationerna. Eftersom varvtalet kan vara ganska högt är det vanligen olämpligt för vanliga propellerdesigns. Är varvtalet för högt fås alltid kavitation.
Man har då vanligen alltid en reduktionsväxel + backslag , men även den ger upphov till vibrationer
Turboladdning har man många gånger undvikit i ubåtar med enkelmotormontage - Detta beror till stor del på att bla avgastemperaturen då blir för hög, vilket medför risker för att avgasventilerna bränns. Och man kan inte tillåta sig att ha en motor som havererar ute till sjöss, i synnerhet inte på en ubåt. Avses ubåten ha lång räckvidd är det ju därför man gärna har dubbla motorer ( och i vissa fall dubbla propellrar också )
Formen som UC3 har är med stor sannolikhet uttänkt för största möjliga sjövärdighet i uläge, och inte i ytläge. Ser man däremot på Tysklands ubåtsmodeller under WW2, tex VII så hade de förhållandevis god sjövärdighet även som övervattensfartyg - Och långa sträckor avverkades i regel i y-läge. De var så att säga en rätt välgenomtänkt kompromiss emellan stabilitet i y-läge och i u-läge, och att de var stora av det enkla skälet att de behövde lång räckvidd.
Att bygga små ubåtar slutade man ganska fort med, de hade alltför kort räckvidd för att vara militärt användbara annat än i små hamninlopp. Så det blev aldrig många sådana byggda.
Till fördel för UC3 så kan man nog säga att den kan inte kantra hur man än gör, utom om barlasten , antagligen av blytackor som om de inte är fastlåsta emot skrovet, kan utgöra svår risk ifall de börjar röra på sig och får ubåten att kantra..
Citat:
Ursprungligen postat av
proximac
Cellplast är väl vad en del av huvudet på dig består av. Ena sekunden är du expert på SD-minnen, andra bluetooth och tredje tröghetsnavigering (googla det du). Sedan ger du dig in på juridik. Du tillför inget med dina nyvunna kunskaper som du googlar dig till i denna tråden (eller andra) för att maniskt spotta ut dig tekniskt skitsnack du saknar kunskap om.
Ta och fundera på vilken slags person Madsen är så skall du se att lanternerna lyser även om jag är övertygad om att dina slocknade för länge sedan.

Det är nog du som behöver tröghetsnavigering för trög i huvudet är ju du --
cellplast is The King
Nåja,
skunkjobb ligger nog åtminstone en hästlängd före
Citat:
Ursprungligen postat av
cellplast
Om du ser kratrar i tennet på kretskortet så pratar vi inte statisk elektricitet utan någon kortslutning.
Jag kan inte tänka mig att statisk elektricitet kan vara ett problem inne i en ubåt, eftersom den relativa fuktigheten alltid är nära 100 %. Först vid ganska låg fuktighet så blir statisk elektricitet ett problem. Hela stålskrovet utgör dessutom ett perfekt jordfält.
Statisk elektricitet kan dock vara ett problem på tex glasfiberbåtar och de båtar som man hanterar bensin eller gasol på.
Citat:
Ursprungligen postat av
Sgt.Bland
Men dra fram en trolig rutt själv då. Han kommer en bra bit söderut på runt 12 timmar! Vet inte var du fått Ven ifrån för han kör ju söderut.
Om det finns en någorlunda välförd loggbok borde man kunna räkna ut vilken maxradie fartyget kan ha haft under olycksresan om man mäter upp återstående volym dieselolja som fanns i den vid bärgningen. Om man tänker sig att den var fulltankad vid avsegling. Det är ju en viss fördel med att vara fulltankad, fartyget går mycket stadigare i vattnet då
Att mäta volymen av återstående bränsle blir ju bara en uppskattning, men det ger ju ett maxtak på hur lång sträcka den kan ha klarat av under olycksresan.
Jag blir ju lite fundersam på när den sjönk, och troligen blev det kraftig elektrisk kortslutning med en hel del klorgasutveckling ifrån batterierna. Sänkningen kan ju ha berott på en tidigare grundstötning, att skrovet var skadat.
Här är någon slags solid state gyrokompass ifrån Sperry:
http://www.sperrymarine.com/navigat-3000-gyro-compass
( Sperry är ett av de äldsta gyrokompassföretagen i Världen. Och en slags de facto industristandard på deras instrument. )
Mer finns här:
http://www.sperrymarine.com/
Tyvärr inget pris på prylarna..

Programvaran är man kanske tvungen att skriva själv, vilket ju inte blir så lätt, typ...
Dessa är tänkta att ha synk emot GPS då och då.
Sperrys instrument monteras gärna även på övervattens fartyg där man har särskild nytta av dessa på större fartyg genom att man kan begränsa fartygets sjöhävning och rullning.