Är kvinnor sämre på matematik?

Apropå normalfördelningskurvan:
Jag tror inte en person som förespråkar lika utfall förstår fakta.
Det kräver att man först förstår skillnaden mellan lika möjligheter och lika resultat.
Det är aldrig samma nämligen.

Jag såg en dokumentär någon gång för typ flera år sedan att matematik är mer utformat för att passa männen. Kvinnor män fungerar på olika vis även hjärnan. Därav skulle matteböckerna också vara gjorda av män för män. Men vet inte om det stämmer. Jag pluggar matte och fysik nu och kan väl inte direkt påstå att jag skulle vara sämre än männen faktiskt men det kanske bara är inbillning då. : )

Du har nog missförstått ämnet en aning. Det finns ingen som påstått att kvinnor inte kan vara duktiga matematiker. Jag skulle hävda att Tanja Bergqvist är i det absoluta toppskiktet.

Det tråden handlar om är att fler män än kvinnor tillhör eliten. Ta kroppslängden som exempel. De längsta kvinnorna är betydligt längre än genomsnittsmannen. Men bland de längsta individerna finns betydligt fler män än kvinnor.
Det är däremot så att enstaka kvinnor tillhör den längsta promillen av individer.
Mina inlägg i denna tråd är inte på något sätt ämnade att få dig som kvinna att känna dig underlägsen män. Det finns inte något akademiskt ämne där kvinnor inte kan hävda sig. Men de är underrepresenterade inom många områden och min åsikt är att det beror på medfödda skillnader mellan könen. Inte pga några osynliga strukturer.

När det gäller fysiken är det få som tvivlar på detta, det finns nog inte många som skulle finna nöje i att bevittna en ishockeymatch mellan ett kvinnligt och manligt lag. Givetvis har vi även skillnader i våra hjärnor, men man skall komma ihåg två saker.
-De bästa kvinnorna är långt, långt bättre än den genomsnittlige mannen oavsett disciplin.
-Kvinnor överträffar generellt män inom många aktiviteter, varför detta nedvärderas av feminister är för mig en gåta.

Jo fast om man ska se forskningen så är ju männen något mer intelligentare särskilt inom matematiken. Jag tror dock inte det enbart handlar om män och kvinnor utan också vilken miljö dom kommer ifrån självförtroende samt lärare och intresse för ämnet.

1. Det är just trådens ämne, vilket tydligt borde framgå.
2. Vad det beror på är vad som diskuterats i tråden.

Är du intresserad så föreslår jag att du läser tråden från början, innan den spårade ur.

https://link.springer.com/article/10.1007/BF00287729

Där står bara att forskarduon drar slutsatsen att praktisk erfarenhet av spatial förmåga ger bättre resultat. T ex genom byggande med Lego och andra konstruktionsleksaker under barndomen, dataspel, arbetslivserfarenhet inom teknik.


Så du vill bekämpa diskriminering av människor? Humor! Du förkastar alltså faktumet att kvinnor diskrimineras inom akademin? Du vet väl att på grundnivån sker generellt ingen diskriminering av studenter av kvinnligt kön, utan den sker först på postdoktoral nivå i de fall kvinnliga doktorer söker forskningsanslag eller ännu högre upp när lediga professurtjänster utlyses.

Det är vanligt att ”white supremacists” förnekar diskriminering av svarta och kontrar med följande meningar till icke-rasister: ”Varför vill du så gärna att svarta ska diskrimineras i samhället? Varför inte hjälpas åt och fokusera på områden där människor faktiskt blir diskriminerade? Jag vill bekämpa detta lika mycket som du.”

https://www.tidningencurie.se/debatt...d-som-du-tror/



Du vill fortfarande inte inse det faktumet att östasiatiska flickor i snitt presterar bättre i matematik i PISA än västerländska pojkar. Det beror inte på skillnader i pubertetsutveckling. Dessutom förekommer stora individuella variationer. En del kommer in i puberteten tidigt, andra senare.

Apropå matematik så kan vi väl kika lite på provresultaten på gymnasiets nationella prov i matematik 4 för pojkar och flickor vars föräldrars utbildningsnivå var lång eftergymnasial:
VT 2017, HT 2016 och VT 2016.

Dessa gymnasieungdomar är i 18-19 årsåldern när de skriver det nationella provet (i åk 3). Kan vi komma överens om att pojkarna nu lämnat puberteten och blivit unga vuxna män när de skriver gymnasiets nationella prov?

Av ovanstående siffror från Skolverket kan vi konstatera att välutbildades 18-19 år gamla döttrar generellt är något bättre i matematik än jämnåriga pojkar. Jag säger precis som du: ”Hur kan inte detta vara goda nyheter? Varför vill du så gärna att kvinnor ska vara sämre än män? Varför inte hjälpas åt och fokusera på matematik, fysik, schack, ledarskap, bilkörning och alla andra områden där människor faktiskt är mycket sämre? Jag vill bekämpa detta lika mycket som du.”

Du har malt på med en frenesi som hos en rabiessmittad iller om publication bias i 1,5 år i den här tråden. Har du ens läst studien i vilken forskarna konstaterar att effekterna av stereotyphot inte bör överdrivas, inte att de inte existerar:

"Interestingly, neither students' achievement level nor their domain identification were taken into account in recent meta-analyses (Stoet and Geary, 2012; Flore and Wicherts, 2014) that downplayed the seriousness of ST effects. Although, we agree with these papers that the importance of ST effects should not be overstated, we also think that the key moderators of these effects should not be underestimated either. In their meta-analytic review, Walton and Cohen (2003) clearly found that both ST (as well as stereotype lift effects) are much more likely among stigmatized who are high achievers and/or highly identified with the domain. Consistent with this, in our own female sample the higher the math grades, the higher ST effect." (under rubriken "Discussion")

Enligt Disciplina minskar den uppmätta effekten, men försvinner definitivt när man tar hänsyn till studier som inte publicerats. 'Publication bias' är ju ett problem som förekommer inom samtliga vetenskapliga fält, och det är viktigt att känna till det. Men det motbevisar ju inte att effekten av stereotyphot skulle existera, utan bara att den eventuellt är något mindre än vad publicerade studier ger intrycket av.

Sen har vi en relativt ny studie från 2016:

”Essentially, the effects of stereotype threat on women can be interpreted as relatively small but significant in math performance, but non-significant in spatial performance.”

Så gott som all forskning visar att stereotyphot är ett existerande fenomen. Så din lilla bortförklaring om publikationsbias hjälper inte. Sociokulturella faktorer som exempelvis uppfostran, förväntningar, stereotypa könsroller, fördomar och självförtroende ligger bakom könsskillnaden i förmågan i matematik. De kan du aldrig vifta bort eftersom forskningen så entydigt bevisar förekomsten av stereotyphot.

Ytterligare studier:

Det är i stort sett inom visuospatial förmåga (att kunna rotera 3D-föremål mentalt, navigera rätt) som pojkar i snitt är mer variabla än flickor. Denna förmåga är visserligen medfödd men har fördelen att den kan tränas upp närhelst i ens liv. T ex genom konstruktionsleksaker, 3D-pussel, dataspel och mer fysiskt aktiva lekar (kasta boll m m).

Biologi är bara en liten del av förklaringen till könsskillnaden i kognitiv förmåga. Forskare drar slutsatsen att tidig erfarenhet, utbildningspolitik och kultur har en stark inverkan på framsteg i matematik och vetenskap.

http://www.sciencedirect.com/science...60289616302367

Vi vet att kvinnor i snitt lever några år längre än män. Högre IQ i barndomen var relaterad till lägre risk att dö vid 79 års ålder. Märkligt det här med tanke på kvinnors oerhört sämre intelligens än män.

AFQT är mer ett anlagstest som även mäter personligheten hos den testade. Man skattar intelligensen (g) utifrån AFQT. Bara för att testet är normerat betyder det inte att det är könsneutralt. Det finns en del subtester som gynnar män, t ex matematik, mekaniska resonemang, och andra som kvinnor generellt är lite bättre på, t ex ordkunskap och läsförståelse. AFQT-test är alltså ett begåvningstest (aptitude test) där man mäter förvärvade färdigheter inom olika ämnen (delprov).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/art...242607aff-info

"... the greater predictive power of achievement tests and grades than IQ for a variety of life outcomes. Personality plays a powerful role in predicting life outcomes (see Almlund, Duckworth, Heckman et al., 2011).

The common practice of equating measurements with traits is not justified.21 Thus, when Herrnstein and Murray (1994) show the power of AFQT in predicting life outcomes, they are not establishing the power of IQ or “g,” as they claim to have done. Without standardizing for personality traits, their correlations show the combined effect of cognition and personality on life outcomes.22"

Cognitive Abilities Test och CogAT mäter inlärda resoneringsfärdigheter och fokuserar på specifika områden som är kopplade till skolframgång.

ASVAB mäter kristalliserad intelligens (gC), alltså förvärvade kunskaper som nödvändigtvis inte kräver logisk förmåga. Exempel på kunskaper som efterfrågas inom det militära är t ex inom data- och radioteknik.

SAT eller ASVAB testar en persons kunskaper i matematik, geometri, ordförråd och läsförståelse i texter plus övriga ämnen som man lär sig i skolan.

Varken ASVAB eller Cognitive Abilities Test är IQ-tester.

Ett IQ-test mäter en persons numeriska, rumsliga, grafiska och logiska förmåga. Syftet med sådana tester är att mäta personers IQ oberoende av utbildning och andra sociala förhållanden. En hög IQ betyder alltså inte nödvändigtvis att personen är högutbildad.

Ser du verkligen inte skillnaden mellan IQ-tester och färdighetstester (AFQT, Cognitive Abilities)?


Vad sägs om att få en nybörjarlektion i statistik istället för att tramsa?


Vet du ens vad en review är för något? Det är en utvärdering av en redan befintlig publikation, t ex en fem år vetenskaplig studie eller en bok.

Deary gjorde alltså en genomgång av Scottish Mental Survey 1932 respektive 1947. Könsskillnaden var 1932 vid en IQ på 130 (M:F) 55:45, vid en IQ på 140 var ration 58:42. Det är vad diagrammet visar. Vi ska ha i åtanke att mätningen gjordes för 85 år sedan då jämställdhet befann sig i barndomens linda. Könsgapet förklaras delvis med att pojkar i snitt har bättre spatial förmåga än flickor. Denna skillnad ökar med åren vilket är en indikation på socialisering under uppväxttiden och sedan i arbetslivet. Pojkar uppmuntras i tidig ålder av sina föräldrar att bygga med klossar, leka med tåg och krigsleksaker, vara sportiga och aktiva i sina lekar (t ex kasta boll, klättra och hoppa). Däremot förväntas det att flickor ska läsa böcker, vara sociala och kunna samarbeta i sina lekar samt pyssla med dockor, hushållsleksaker och sminkset.

Idag spelar nästan alla flickor dataspel och utbildar sig i högre utsträckning än förr. Allt fler föräldrar är medvetna om vikten av leksaker som förbättrar barns spatiala förmåga. Så jovisst är andelen flickor med hög spatial förmåga större än för 85 år sedan då intelligensmätningen av skotska 11-åringar gjordes. Vi kommer alltså att förvänta oss en jämnare könsfördelning vad gäller kognitiva förmågor. I Sverige utgörs 50 % av arkitektskåren av kvinnor. Som alla vet kräver detta yrke en mycket god spatial förmåga när man ska rita hus utifrån olika vinklar, hörn och kanter.

Mensa i USA har ca 33 % kvinnliga och 67 % manliga ”genier” med en IQ på 131 eller högre. Denna fördelning speglar inte verkligheten då många gånger fler män än kvinnor skriver Mensas IQ-test. Om det hade varit lika många kvinnor som män som gör provet, då hade könsfördelningen av Mensa-medlemmar varit jämnare.


Det var värst vad du är fixerad vid Rushton. Försök ta in faktumet att Rushton faktiskt hade fel i sin tes om den negativa korrelationen mellan kukstorlek och intelligens. Den svidande kritiken mot Rushton kan du läsa om här och här. Invändningar mot Rushtons forskning om ras, hjärnstorlek och intelligens kan du läsa här. Hans arbeten avfärdades som pseudovetenskapligt och rasistiskt skräp.

Dessutom var Rushton ordförande i den rasistiska stiftelsen Pioneer Fund. Gissa vilken ideologi han drevs av.


Så lustigt att alla de seriösa forskare jag hänvisat till stödjer min ståndpunkt. Ännu mer komiskt är att du i sedvanlig ordning misstolkar eller överdriver vetenskapliga fakta. Det är därför de flesta av dina länkade studier visat sig bekräfta min ståndpunkt.

Klart du kan hitta enskilda studier, det var därför jag har länkat till studier som visade att män diskriminerades. Det är därför vi använder oss av reviews av hela forskningsläget och resultaten är glasklara: "More recent and robust empiricism, however, fails to support assertions of discrimination in these domains.".


Humor, halmgubbe. I övrigt, vet du vad skillnader i genomsnitt betyder (hade du gjort det hade du inte skrivit något om individuella variationer i det här sammanhanget, eftersom det helt saknar betydelse)

Det ändrar inte faktumet att när ett nytt forskarteam gjorde en omanalys och korrigerade för publikationsbias så var resultatet noll. Inte heller att nästan samtliga av de stora replikationerna som gjort (som alltså haft en tillräckligt stort antal deltagare för att ha en chans att vara pålitliga, inte hittat något resultat).

Vidare: "I use data from over 5.5 million games of international tournament chess and find no evidence of a stereotype threat effect... Further analysis shows no influence of prevalence of female role models in national chess leagues ... the persistent differences between male and female players suggest that systematic factors do exist and remain to be uncovered."
Länk.

Alltså ytterligare ett stor misslyckande för ST, vem är förvånad? = )

Haha, så en opinionsundersökning i New York ger alltså en bra bild av resultatet i hela USA?
Då kanske våra opinionsinstitut bara kunde fokusera på Sthlm nästa gång det är val ; )
Jupp, han går igenom forskningsläget och hänvisar till de bästa studierna på området.



Tills du kan komma med någon relevant invändning så finns det inte mycket att diskutera. Var vi överens om att hjärnstorlek och intelligens korrelerade 0.4?
(Hint: "The results were interpreted to suggest that the association between in vivo brain volume and intelligence is arguably best characterized as r ≈ .40.")

Det finns tydligen fler egenskaper som är kopplade specifikt till könet. Polyglotter är starkt överrepresenterade bland män. Hur mycket man än kompenserar för sociala faktorer finns en uppenbar skillnad kvar. Det ger ju stöd för att även matte av den högre skolan mycket väl kan vara en "manlig" egenskap.