Snabbspårvägen till Rannebergen

Noteras skall att den plattan där den temporära värmecentralen låg är en kub och det finns ett utrymme där nere. Det ligger så klart fjärrvärmeledningar där.

Dom grävde ut runt dessa rören förra sommaren för övrigt. Ligger rakt under vägen där jag länkade från google maps.

Tack för dina inlägg (och även ditt PM).

Utrymmet du nämner, hur ser det ut, kan man ta sig vidare någonstans?

Nej, går inte ens komma ner i det utan grävmaskin. Det är bara FV rör som ligger nedgrävda i marken.
FV ledningarna går inte långt under jord utan ligger rätt så ytligt.

Enda jag kan säga är att om man skall ner i något av dessa ställen skulle jag undvika S7, S6 och S5.

Om det är möjligt att ta sig in via BH23, BH16 eller BH29 skulle jag eventuellt fundera på detta men det är fruktansvärt farligt om det ens går att röra sig i dessa.

Tunnelpåslag 3421 är ett annat alternativ OM man kan på ett snyggt sätt ta sig förbi den porten. Men vill samtidigt påminna eventuell UE:are att det alltså är larmat med både brytkontakter och rörelsesensorer i systemet.
Förr i tiden var det inga problem, så länge man kunde besegra brytkontakten på porten så hade man hela GBG's system framför sig. Ut är alltid lättare än in.
Men idag med all skit som dom tryckt in där så är du nog rätt så rökt om du ens kommer in.

Allt detta för att titta på slutet av 348G antar jag?
Som jag sagt innan, skyltat med rasrisk och det redan fanns massa sten och skit som antingen rasat eller som bara några meter till i mörkret abrubt tar slut.

Spårvägen skulle inte gå några hundra meter under marken utan skulle läggas rätt så ytligt för att sedan fortsätta i markplan ut mot både Orremossen (Kroksjölund, Vätlefjäll) och Bergum.
Så att leta i samma nivå som 348G är lite poänglöst.

Tackat för mycket matnyttig information. Några kommentarer.


En betonglucka i gatan.


Har spanat in det och det är en stor ytförlagd ledning, troligen RA stammen. Svårt att säga om den räcker till hela området.

Ja.

En grön polkagris som tidigare varit märkt på samma sätt som alla andra. Nu när jag återbesökte området visade det sig att just denna är övermålad. Siffran 1 tyder på att stammen har sin utgångspunkt här.

I närheten finns också en ganska underligt placerad dörr som intresserat mig.

Ett tips är att leta efter god byggnadskonst. Jag skojar inte.


Nej. Detta är bara transformatorstationer och har inget med fjärrvärmen att göra.

Ha Ha!

Du har inte fått mina besparingar. Har aldrig trott på att det kan finnas någonting djupare.

Där är vi överens.


Tror jag sett var det är då asfalten är mörkare. Går fram till ett av husen och borde då försörja delar av området. Att det går gamla ledningar från den tiden då centralen fanns vore inte konstigt. Nu finns ingen central, så att renovera eller lägga ut nya ledningar känns bara fel såvida det inte denna betongkub faktiskt försörjer delar av området. Det skulle då stärka tesen att denna kub har tunnelanslutning.
https://www.flashback.org/sp50002337


Kan säga att det som troligen är banvall (som jag nämnt tidigare) nu är svår att se då det är väldigt högt gräs där just nu.

Har aldrig sett denna, men du menar att den låg på platsen där Pressan låg?
Faktum är att (om inte minnet sviker helt) att jag aldrig sett någonting annat än fundamentet som Pressbyrån stod på.

Men om du har ytterligare information om exakt vart (google maps länkar sparar även vart du riktat kameran och hur mycket zoom du använt) denna låg så skulle det vara uppskattat.

Samma rör går under samtliga husen i RB i "källarplan". (Som alltså är mer som en krypgrund än en källare)
Desa rör går också rakt emellan de flesta husen. Bror och jag frågade tillochmed Bostadsbolaget om vi kunde dra nätverkskablar längsmed FV rören för att binda samman två hus i ett nätverk som vi drev under 56k modem tiden. Det finns ett minimalt glapp, nog för att föra igenom stumma rör men inte stort nog för att själv ta sig fram där.
Det blev aldrig av med nätverket mellan husen eftersom det var krångligt att dra in i huset igen då det är tätat mellan varje våningsplan.

Okej, inte så insatt i detta och knappt intresserad heller. Men...

Menar du denna: https://www.google.com/maps/@57.8045...7i13312!8i6656 ?
Sidan 4: (FB) Snabbspårvägen till Rannebergen

Alltså, swec_fullmoon har rätt där. Det är bara massa elsaker där inne. Har inte sett in i rummet på flera år dock så dom kan ju ha ändrat...

Förstår inte vad du menar riktigt. Jag har ju sett det mesta, men inget som verkar vara "god byggnadskonst" i mina ögon? Kan du utveckla?

Ehh, det är inte bara transformator stationer där. Det finns pumpar där inne också. I alla fall i huset utanför Fjällkåpan. Dessa har kanske inget med FV att göra men pumphus är det likt förbannat!
Sedan om det är transformatorer där också är inget jag tänkt speciellt mycket på.

FV rummen är för övrigt på insidan av husen (in mot parken) intill varje tunnelgenomgång.

Nej kanske inte men hittade många många slantar där nere. 2-300 kr är ganska mycket för en liten pöjk på 90 talet. Även om jag fick dela med en medhjälpare.


Igen, FV rören ligger som mest 2 meter under marken på sina ställen. Oftast bara 1 meter. Märks tydligt vintertid.
Som jag tidigare nämt går det inte att krypa bland dessa. Endast mellan husen är det hålrum nog att dra kablar och sånt. Inte alla husen har dessa anslutningar av förklarliga skäl.
Finns ingen ritning som hintar om att annat än FV rör ligger där. Så har väldigt svårt att tro att det är annat än ventiler och rör i ett rum med ingång från sidan. Alltså typ källartrappa innan tillfälliga centralen demolerades och ingången förseglades.

Den platsen nyttjades flitigt som parkering för lastbilar ett tag, därav blockeringen du ser idag. Inte för att jävlas med eventuella lastbilschaufförer utan för att skiten har så mycket sprickor i sig att det är ett under att ingen lastbil rasat ner.

Tack, sett denna men glömt att det alltså inte gick att ta sig in där idag.
MEN! En gång i tiden så gick det! Inget som någon jag känner vågade sig på dock av uppenbara skäl. T.ex videon i inlägget.


Du menar här va?
https://www.google.com/maps/@57.8044...7i13312!8i6656

Det utrymmet skulle husera kontorsbyggnader. Spårvägen skulle gå in i berget bakom den platsen.
Att leta efter sprängning in mot berget där är menlöst. Speciellt i nutid, men även i "dåtid" fanns det inga spår efter planerat spårarbete.
Varken där eller på andra sidan, mot Fjällbruden till alltså.

Som vanligt, mycket värdefull info.


https://www.google.com/maps/@57.7991...7i13312!8i6656

RA eller RB. Kan ha slarvat och jag blir osäker, Det jag avser är den stam som börjar vid Angereds stora panncentral.

Nej.

Ja.

Det är det bästa jag kommit fram till. Rätt eller fel får ni bedöma själva.

Här får de som är intresserade:

https://goo.gl/photos/5xZ2aeXrV6h58Z7b8

Alltså en skiss från minnet av hur det ser ut i källarplan i centrumbyggnaden.
Markering "R1" är ett för mig okänt utrymme. Eller i alla fall ett utrymme jag inte minns att jag någonsin varit i.
Det befinner sig under parkeringsplats och vändslingan.

Jag har två saker att ta upp i det här inlägget.

För det första har jag begärt ut ett ganska omfattande arkivmaterial om stadsbanan i Rannebergen. Materialet kommer från Byggnadsnämndens avdelning för ekonomiska utredningar, närmare bestämt en mapp kallad Rannebergens stadsbana 1969-1970.

Materialet är både mycket intressant och lite av en besvikelse. Det framgår att man utredde olika alternativ och etapper av bygget, som bland annat innefattade försvarsarbeten som skulle utföras i ett tidigt skede. Historien som gått genom åren förefaller alltså i stort sett riktig, det fanns en plan som såg ut på det sättet. När det i materialet talas om "betonggjutning vid ravin i NV-delen av området" så börjar det onekligen brännas ordentligt. Samtidigt så är materialet inte helt komplett, det framgår inte tydligt vilket alternativ som valdes i byggnadsnämnden och det finns ganska få detaljer. Vid nämndens sammanträde den 11 november 1969 beslutar man att "i princip godkänna föreliggande förslag enligt ritning nr 6831 att ligga till grund för fortsatt planarbete på området". Vilken ritning det är vet jag inte, den finns nog inte i materialet jag fått ut. Samtidigt ger man stadsbyggnadskontoret (stadsplaneavdelningen och ekonomiavdelningen) i uppdrag att "ånyo redovisa förslaget i byggnadsnämnden och därvid ytterligare belysa den ekonomiska och andra konsekvenser som stadsbanans sträckning kan komma att medföra [särskilt för de olika anläggningarna för fritidsaktiviteter]". Jag uppfattar det som att man bordlägger frågan i viss utsträckning genom detta uttalande, och det vore därför intressant att leta upp senare beslut i byggnadsnämnden. När jag får tid ska jag dyka djupare.

Här är en stor del av materialet upplagt, men inte exakt alltihop:
https://imgur.com/gallery/uy8ZT
Jag har lagt upp alla kartskisser och i princip all text som går att tyda. Därtill finns det några ytterligare ekonomiska uträkningar (sidor fulla med siffror), ganska många dubbletter av samma sidor som redan är upplagda, och lite ytterligare text som är skriven för hand och svår att tyda. En del av den handskrivna texten verkar senare ha renskrivits på maskin och jag har då valt att enbart lägga upp det maskinskrivna. Om någon gärna vill se allt kan jag möjligtvis lägga upp allt material längre fram, men det kan ta ett tag att fota allting så jag undviker det helst. Jag kan säga redan nu att allt som jag tror kan vara av minsta relevans för tråden redan är upplagt och att övriga sidor nog i stort sett är överflödiga. Men jag kan ju såklart ha missat något.

Det andra jag vill ta upp är borrhålet BH 13 som nämnts i tråden i ett antal inlägg:


Monolit pekar alltså till sist ut platsen, genom Google Maps-länken ovan. Nu har det gått ca ett år och diskussionen dog ut.

Skulle ni andra kunna bekräfta att det är rätt plats han pekar ut?
På bilden går det ej att se att det skulle finnas någon form av galler på platsen, där fladdermöss kunde flyga ut. Såg det annorlunda ut tidigare? Någon får gärna beskriva hur det såg ut mer i detalj.
Till sist, har någon varit där och kollat? Brunnslocken bredvid skulle jag kunna öppna någon natt och kolla ner i kanske, men hur öppnar man denna grej, den ser "igenlagd" ut vill jag mena?

Borrhål är i princip inget som går att ta sig ner genom, ofta är det bara ett brunnslock och under det ett litet hål. Just detta tycks ju sticka ut eftersom det finns denna luckliknande grej i gatan. Liksom att historierna om fladdermössen får det att sticka ut. Är det något mer än ett smalt borrhål (en stege/lejdare ner kanske)?
Slutpunkterna längst i norr av de två tunnlarna i nord-sydlig riktning under Rannebergen har ju en bit till närmaste tunnelinfart, det är väl Gunnaredsterrassen man går in genom. Är detta inte problematiskt när man vill skicka in personal och utföra arbeten? Återvändsgränder brukar väl ses som risker i underjorden, det viktigaste är att man åtminstone har två håll att ta sig (dvs fram eller tillbaka i en tunnel). Vet inte om det nämnda är skäl nog för att bygga en "manlucka" någonstans längs sträckorna.
Vid tunnelslutet i öster, vid Alprosen, har det redogjorts för i UE i Göteborg-tråden att brunnslocken inte döljer något intressant i ett sådant avseende, bara borrhål. Kanske spelar det långa avståndet inte så stor roll trots allt.

Jag har återigen grävt i arkiven. Ny info om spårvägstunneln följer i detta inlägg. Det kan vara så att gåtan Rannebergen får sin lösning i detta inlägg. Vi får se vad ni tycker.

Länk till foton: https://goo.gl/photos/w75gyJUBEyNQiiSJA
På länken finns huvuddelen av de foton jag tog vid mitt senaste arkivgrävande. En del material handlar om utbyggnaden av bostadsområdet Rannebergen i allmänhet. En del handlar om andra tunnlar än spårvägstunneln. Till exempel används formuleringar av följande slag ganska frekvent i materialet, vilket kanske intresserar några:
“Vid stor vattenföring avleds en del av vattnet till Lärjeåtunneln”.
“Viss del dagvatten kan bräddas till regnvattentunneln för Lärjeåns högvatten”.
“[...] befintliga avlopps- och dagvattenledningar i djuptunnel söder om planområdet".

I detta inlägg ska jag dock endast beröra det material som handlar om stadsbanan.

https://goo.gl/photos/Hzh5fN3gyyLYkuMAA
Möte den 12 september 1969. Ett antal arkitekter och ingenjörer är oroliga för en "ofrivillig uttömning" av Mölnesjön i samband med sprängningsarbeten i Rannebergen, bland annat de för anläggandet av spårvägstunneln. Därför bör man undersöka om sjön redan nu kan tömmas.

https://goo.gl/photos/8zAoqg8ndN684qXT8
https://goo.gl/photos/yGsmvPpz7qMPc5cGA
Den 11 november 1969 höll byggnadsnämnden möte och beslutade (§ 1174 i protokollet) att ytterligare ekonomiska konsekvenser av stadsbanan behövde belysas. Detta möte är nämnt i förra inlägget.

https://goo.gl/photos/uLAGPyhTUmhLZ9Ui6
Den 20 januari 1970 redogör arkitekten Moberger för den utredning som företagits efter det möte som nämnts ovan. Han uppehöll sig särskilt vid tre olika alternativ för stadsbanan (§ 63 i protokollet). Något beslut verkar inte fattas av byggnadsnämnden vid detta möte men utredningen är av intresse och ska närmare gås igenom nedan.

https://goo.gl/photos/km15ASbrePRVktiw8
https://goo.gl/photos/Zo5gnP8ZHUeMrpJN8
I sin utredning rekommenderar stadsbyggnadskontoret (ekonomiavdelningen) till byggnadsnämnden att välja "alternativ +102" och "utbyggnadsförslag C" när det gäller stadsbanan.

Siffran +102 gäller stadsbanestationens höjd och ska ställas mot alternativen +94 och +107. Det anges att förslaget +102 innebär fördelar såsom “ytläge i ca 200 m vid Mölnesjön och en bekvämare stationsutformning med kortare transportörer” (utsikt och kortare rulltrappor antagligen). Alternativ 102 finns i två olika utbyggnadsalternativ; B och C där alltså C rekommenderades. B innebär att stadsbanan byggs ut komplett på en gång med undantag för stationsbyggnad, räls, ledningar etc som anläggs senare. C innebär att sprängningar under bostadshusen senareläggs men att vissa försvarsarbeten sker redan nu. Exakt vilka försvarsarbeten som ska genomföras i den första etappen framgår inte så tydligt. I en kartskiss som utgör bilaga till förslag C nämns “betongvalv utförd i etapp 1” tillsammans med en ganska tydlig kartskiss (streckade linjer allra högst upp i bild):
https://goo.gl/photos/eKVHM9oTeDEdWEwD9
Det är alltså strax bredvid stationsbyggnaden man skulle förbereda med betongvalv, enligt denna skiss. Något motsägelsefullt är att det också anges att tillräcklig bergtäckning finns över stationen varför betongvalv ej behövs (för förslag +107 behövs dock betongvalv). Kanske är det så att betongvalven, om man noggrant studerar skissen för alternativ +102 ovan, inte ska ligga vid stationen utan strax väster om den, vilket gör påståendet att förberedande betongvalv inte behövs vid stationen korrekt. Men vilken nytta skulle de göra där?

Utöver det ovan sagda verkar den förberedande etappen (etapp I) innefatta vissa sprängningsarbeten för förslag C, oklart exakt vilka. Det talas nämligen om att etapp II innefattar "återstående sprängningsarbeten" vilket antyder att sådana redan skett i etapp I. Genom en jämförelse med förslag +107 kan slutsatsen också dras att alternativ +102 inte innebär "en öppen arbetsplats vid stadsbanestationen, där hanteringen av sprängmassor för borttransport kan verka mycket störande för de omkringboende". Stationen ligger antagligen såpass djupt att ett schakt ej behövs. Det anges också “detsamma gäller för den därpå följande gjutningen av valvet över stationen”, dvs en gjutning av valv över stationen krävs ej för alternativ +102 men krävs dock för +107.

https://goo.gl/photos/W1PC2x3jKey86FGm7
12 mars 1970 säger stadsbyggnadskontoret i en “konceptskiss till stadsplan” för Rannebergen att "spårvägssträckningen utföres i en första etapp endast i den del som ligger i direkt anknytning till centrumbyggnaden. Bergtunnlarna väster och öster därom kommer att utföras senare". Detta stödjer det ovan sagda.

Den 31 mars 1970 är Rannebergen återigen uppe i byggnadsnämnden (§ 305 i protokollet) men såvitt framgår av protokollet avhandlades inte stadsbanan. Den “norra delen” av Rannebergen, som verkar ha avhandlats, utgörs av småhusbebyggelse norr om egentliga Rannebergen.

Den 23 juni 1970 (§ 631 i protokollet) påminner byggnadsnämnden om att man den 11 november 1969 godkände stadsplanen för Rannebergen i preliminärt skick, men man ställer nu ut förslaget för granskning och skickar det till ett antal remissinstanser för yttranden.

I § 670 i protokollet (har nog missat datumet för detta möte) anges att "herr Sundwall" under överläggningen ifrågasatte “lämpligheten av att anordna persontransportörer genom området med hänsyn till drifts- och ordningsynpunkter”, varpå stadsbyggnadsdirektören Jonsson framhöll att stadsbyggnadskontoret avsåg ta upp frågan om persontransportörer med spårvägen och att ärendet därefter ånyo skulle redovisas i byggnadsnämnden.

Den 10 november 1970 tolkar jag det som att byggnadsnämnden fastställer stadsplanen (§ 1094) men det kan vara så att jag läser in för mycket i texten. Man underställer den länsstyrelsens prövning, om jag tolkar det hela rätt.

Alla protokollen nämnda ovan finns i bildmaterialet. Jag har inte gått igenom några protokoll efter mötet den 15 december 1970, så vad som hände därefter vet jag ej. Men jag planerar att fortsätta mitt grävande.

https://goo.gl/photos/jNJ5ZyFpVKKpknQt5
Skiss som visar hur spårvägsreservatat såg ut 1977. Måste väl vara den slutligt planerade sträckningen med viss säkerhet. Någon annan får svara på hur den ställer sig till annat kartmaterial som redovisats på forumet.

Gunnaredsbergen är det tänka område som skulle byggas efter Rannebergen. Även där planerades en spårvägstunnel av allt att döma, en "persontransportör tvärs igenom området till en beräknas kostnad på 4,7 mkr”. Man gör också vissa beräkningar om fortsättningen på gemensamhetstunneln, från Rannebergen till Gunnaredsbergen, på olika håll i materialet.

Det var allt för denna gång. Kontentan är alltså att mycket kan tala för att någon form av underjordiska förberedelser har gjorts invid centrumanläggningen, medan materialet tvärtemot vad många har trott talar emot att förberedelser gjordes i terrängen vid Rannebergens nordvästra kant. Vi är väl många som har stått och kollat på en slänt i den nordvästra delen av området och drömt oss bort, även jag, men kanske har det varit ett felaktigt antagande att man började bygga något där. Det är dock lätt att föreställa sig hur de rykten som finns har uppstått, då det var ett reellt alternativ man övervägde att bygga ut allting förutom rälsen och stationsbyggnaden i princip.

Google maps länken du talar om är inzoomad på en rektangulär lucka som jag antar har något med elektronik att göra. Men det är bara att öppna den på glänt en kväll och kika.
Sett sådana många gånger men nu när jag söker på nätet hittar jag inga exempel.

I vilket fall som helst, nej det finns nog inget där och dessutom är det inte alls relaterat till spårvägen ändå.

Resten av ditt material är en guldgruva dock! Och verkligen intressant att se alla förslagen på hur RB hade kunnat sett ut!

Men jag håller fast vid att det enda som byggts med spårvägen i tanke är detta parti: https://puu.sh/wneje/62ee78958b.png

Och "bevis" finnes tidigare i tråden.
Det "fundamentet" finns inte längre. Eller i alla fall inte synligt då dom alltså byggt om parken där från att vara terrasser till en enda sluttning. Men man kunde klart och tydligt se att den pekade i samma riktning som spårvägen var tänkt att läggas. Det kan vara de valven till väster som nämnts?

Väldigt mycket och väldigt intressant material. Det här inlägget skulle kunna bli hur långt som helst, men jag försöker begränsa mig.

Intressant är beslutsprotokollet. Stadsbanan har ingen särskild skrivning, men nämns i förbigående, något som knappast vore rimligt om tunneln var borta redan vid beslutet. Byggbeslut mes spårväg togs således med nästan total säkerhet.

I materialet är det framförallt ett textstycke som fångat min uppmärksamhet. "I utbyggnadsförslag C är arbetet i den första etappen av mindre omfattning. De sprängningar som sker i form av tunneldrivning under bostadshusen senareläggs till etapp II "

Vidare föreslås alternativ +102.

Jag har inte lyckats läsa ut vilket tunnelalternativ som beslutades. Det mest troliga är dock detta förslag.

Nu till en egen fundering. Det gäller det faktum att både öster och väster om husen så skulle man behöva bygga i öppen dager. Det skulle kunna vara så att tunnel byggdes under husen och kanske förbi centrum, men att man inte byggde längre ut. i så fall skulle man behövt gräva upp parkeringsplatserna och färdigställa längre ut ifrån området. Hittar ingenting i materialet som stödet tanken. I öster vore detta rimligt, framförallt som inga som helst spår där har hittats. i väster är det mer en öppen fråga, men i en av ritningarna så tar tunneln slut mitt i en gränd.

En sak som gör det hela svårare att förstå är att tre olika djupalternativ har ritats in i väster.

Min tidigare analys om en mer nordlig dragning får jag nog backa på. Detta material är så omfattande att jag inte längre finner stöd för det antagandet.

Den sista saken jag tänkt på när jag läst är tidsandan. Detta är mitt under rekordåren. Alla dessa planerade områden som aldrig byggdes. För två av dessa finns en del studier med även här.

I centrumhuset så nämns bank, livs, tobak, frukt, konditori och post. Någonstans nändes också en mack. Vi vet ju hur det blev med den saken här och i liknande områden.

Det fanns redan då några få kritiska röster som ifrågasatte hela bygget, något som tonades ner med bl.a. (Rannebergen)... “under en övergångstid kommer att ligga relativt isolerat.”

Intressant synpunkt säger jag.

För industriområdet (blev ju inte det) som var i slutet av 70-talet hade en helt annan ton och var ett försök att hitta arbete till boende i området. Rekordåren var över.

Känner att jag kan babbla på hyr länge som helst, men det får räcka.

Dags att plocka upp detta ämne igen, då det i riksbunkertråden dykt upp en länk till en underbar kartfunktion:
https://kartbild.com/#16/57.8036/12.0631
Här kan man slå på olika lager och just flygfotot över Rannebergen råkar vara från 1971, när markarbetena var i full gång.
Har lite svårt att avgöra, då bilden inte har riktigt den upplösning som behövs, men jag kan inte se något kan tolkas som inslag på de platser vi diskuterat hitills. Däremot är det tydligt att de ytor med sprängsten som man ser i skogen nedanför Rannebergsvägen utgör rester av "Baslägret" för hela bygget. Personligen börjar jag nog luta åt att någon "beredskapstunnel" aldrig sprängts.