26 989 besökare online
1 081 858 medlemmar • 56 561 983 inlägg
Användarnamn 
Lösenord
Flashback Forum Mat, dryck & tobak Tobak
Svara på ämne
Ämnesverktyg
KungensKista
Medlem
KungensKistas avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av Gullegubben
Snus ÄR beroendeframkallande. Tyvärr, eller som tur är, har det inga svåra negativa hälsoeffekter, så det är svårt att motivera sig till total avhållsamhet. Jag hade en tung period i höstas, och särskilt över julledigheten när jag började varje dag med en snus varje morgon redan innan jag ätit frukost. Sedan några veckor snusar jag typ två snus i veckan som jag snyltar av kompisar. Exponering spelar stor roll. Jag skulle inte snusa alls om jag inte hade kompisar som gjorde det.

Om detta verkligen stämmer låter det som tortyr. Good for you i vilket fall.
 
Gullegubben
Medlem
Gullegubbens avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
Om detta verkligen stämmer låter det som tortyr. Good for you i vilket fall.

Vilken del låter som tortyr? Att sluta ger hanterbar abstinens som jag vet går över. Att vara beroende blir irriterande efter ett tag, och därför slutar jag ibland för att visa mig själv att jag kan. Efter ett tag utan snus gör bristen på positiv feedback av att inte snusa att jag börjar igen. Om jag inte tyckte att det var pinsamt att vara beroende skulle jag aldrig sluta. Om snusfrihet gav ett stort lyft skulle jag aldrig börja igen.
 
GravtPsykisktStord
Medlem
GravtPsykisktStords avatar
Dags för ett nytt försök att lämna nikotinträsket.

Har snusat i 10+ år, i princip 24/7 varierande med lös och portionssnus.

Har nu varit utan i några timmar, är lätt rastlös och lätta svettningar på handflatan och ett enormt sug efter en snus.

Låter lovande!
 
rjonsson
Medlem
rjonssons avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av GravtPsykisktStord
Dags för ett nytt försök att lämna nikotinträsket.

Har snusat i 10+ år, i princip 24/7 varierande med lös och portionssnus.

Har nu varit utan i några timmar, är lätt rastlös och lätta svettningar på handflatan och ett enormt sug efter en snus.

Låter lovande!

Lycka till, kämpa på och tänk på att de första dagarna är värst, sedan blir det bättre och bättre. Du är väl inte så svag att du inte klarar lite obehag i ett par dagar.


/Dag 42 idag alltså 6 veckor
 
katthylla
Medlem
Jag bara slutade plötsligt en dag. Hade bara snusat i strax över ett år, men rökte 3-4 år innan jag gick över till snuset. Nu har jag inte snusat sedan 18 november och har mer än en halv stock kvar i kylen som bara ligger och känner sig bortglömd.

Jag tror på att sluta cold turkey. Kände iofs inte av några abstinensbesvär över huvud taget...
 
GravtPsykisktStord
Medlem
GravtPsykisktStords avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av rjonsson
Lycka till, kämpa på och tänk på att de första dagarna är värst, sedan blir det bättre och bättre. Du är väl inte så svag att du inte klarar lite obehag i ett par dagar.


/Dag 42 idag alltså 6 veckor

Över två dygn har gått, och symptomen är liknande. Dock inte värre än de blev redan efter några timmar. Känns lite ''tomt'' i huvudet ibland, och så märker man att tankarna alltsomoftast stannar vid just SNUS... Nej, jag vill inte ha snus i mitt system längre, har förstört tandköttet tillräckligt, och vill inte pressa hjärtat mer med blodtryckshöjande preparat!


Sen tackar man inte nej till de många 100 lapparna som kommer kunna läggas på något annat !! Ifall det här går vägen!
 
Spider-Girl
Medlem
Spider-Girls avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av Undrar-sa-flundran
Hej på alla er som mycket strongt håller denna tråd i liv!

Min första post i Flashback någonsin, och jag må tillägga att jag skapade detta konto endast för att kunna logga in och kommentera i tråden. Jag vill tacka alla er som delar med er av era erfarenheter och tips om hur du kan lyckas sluta. Det är tack vare er även jag lyckades. Vi har aldrig träffats, men det känns som om jag skulle känna er alla från flera månader tillbaka, för jag har läst era inlägg så flitigt.

Min historia är, att jag började lössnusa som 16-åring, gick över till portionssnus som ca. 25-26 -åring och slutade förra hösten, som 35-åring. Har nu för första gången på nästan tjugo år varit nikotinfri i 105 dagar. Jag har inga som helst planer på att gå tillbaka.

Då jag bestämde mig för att sluta började jag med att använda Nicorette-tabletter a 2mg i ca. två veckor, och efter det kapade jag av nikotinet helt. Bästa beslutet någonsin i det skedet, att kapa av beroendet. Du skjuter bara på pinan med nicorette, och dyrt är det också. Naturligtvis är det tungt att vara utan i början, och hjärnan försöker lura dig att du inte kan ha roligt utan snus. Men det stämmer inte, och det vet jag nu! Lyssna inte på hjärnan som säger att ni inte kan ha roligt utan nikotin, det är fullständigt skitsnack och bara ett tecken på hur starkt detta gift egentligen är. Lyssna inte heller på tankarna att era humörsvängningar kommer att gå ut över allt och alla nu då ni är utan, för det stämmer bara i början. Första veckan är den värsta ur beroendesynvinkel, sedan tänker ni inte mera på snus varje minut. Efter 7-8 veckor kommer ni att märka att ni i själva verket är mycket jämnare i humöret utan snus. Och ni kommer att märka att ni är avsevärt mycket piggare utan nikotin i kroppen. Och då tänker ni bara på snus en eller två gånger till dagen. Nu, nästan 3 ½ månad senare, märker jag att det kan gå flera dagar utan att jag ens tänkt tanken...

I början, då jag hade svårt och ville börja snusa igen, hade jag svårt att övertyga mig själv om att det är värt att sluta. Nu kan jag se tillbaka och ge följande orsaker till varför det lönade sig att sluta:

1) Jag mår prima. Jag menar det verkligen, jag mår förbaskat bra! Jag är pigg, jag är psykiskt på hugget, jag är klar i knoppen, jag sover bättre, jag orkar bättre fysiskt och jag är jämnare i humöret.

2) Jag sparar en hel del pengar, ungefär en södernresa om året!

3) Inga mer burkar man bör komma ihåg att ta med på morgonen. Tidigare, om jag hade glömt hem snuset, så hade jag svängt om oberoende hur långt jag har hunnit köra (må tilläggas att jag är finländare och inte får köpa snus i butiken här, endast då jag åker över till Sverige).

I början var det svårt att dricka en kopp kaffe utan en prilla, efter några veckor gick det hur bra som helst. Samma sak med lunch och middag. Sedan märkte jag att jag klarar av att åka och fiska / jaga utan något som helst behov, sedan klarade jag av en ölfylld bastukväll med killarna utan att dimpa tillbaks. Och nu vet jag att jag inte kommer att gå tillbaka mer, så jävla gott var det aldrig!

Stå på er, ni klarar det också om ni verkligen vill det.
Ville bara säga att jag älskar det här inlägget! Grattis!
 
Zcapegoat
Medlem
Zcapegoats avatar
Första dygnet avklarat. Varit nikotinberoende i ca 13 år, varav jag de senaste ca 4 åren snusat Oden's Extreme. Håller inte på med massa plåster, tuggummin etc, utan kör cold turkey. Helvete vad dåligt jag mår. Har väldigt svårt för att gråta, men har nu gråtit 2 gånger på ett dygn. Det känns som att ngn konstant vrider om en kniv i bröstet på mig, tryck för bröstet, flimrar lite för ögonen, mer ljuskänslig än vanligt, ont i ögonen, yrsel och sämre balans än vanligt, stora koncentrationsproblem (en text lika lång som den jag skrivit hittills skulle nog kräva 3 genomläsningar för att jag skulle komma ihåg vad den handlar om), ångest, orkeslöshet, en allmän hopplöshet, svettas som en gris, ökad puls, tungandad etc. Tur i alla fall att jag vet att det inte är farligt och att det kommer gå över till slut.
Ni som har slutat utan några större besvär ska skatta er jävligt lyckliga helt enkelt.
 
paggan
Medlem
paggans avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av Zcapegoat
Första dygnet avklarat. Varit nikotinberoende i ca 13 år, varav jag de senaste ca 4 åren snusat Oden's Extreme. Håller inte på med massa plåster, tuggummin etc, utan kör cold turkey. Helvete vad dåligt jag mår. Har väldigt svårt för att gråta, men har nu gråtit 2 gånger på ett dygn. Det känns som att ngn konstant vrider om en kniv i bröstet på mig, tryck för bröstet, flimrar lite för ögonen, mer ljuskänslig än vanligt, ont i ögonen, yrsel och sämre balans än vanligt, stora koncentrationsproblem (en text lika lång som den jag skrivit hittills skulle nog kräva 3 genomläsningar för att jag skulle komma ihåg vad den handlar om), ångest, orkeslöshet, en allmän hopplöshet, svettas som en gris, ökad puls, tungandad etc. Tur i alla fall att jag vet att det inte är farligt och att det kommer gå över till slut.
Ni som har slutat utan några större besvär ska skatta er jävligt lyckliga helt enkelt.

Bra beslut du tagit!
Du märker ju själv hur dåligt du mår nu och hur snuset påverkar dig. Det kan ju omöjligen vara nyttigt, därför gör du helt rätt i att sluta med det. Du har också helt rätt i att det kommer gå över. Fortsätter du ha den inställningen i några veckor så kommer du märka att det blir lättare och lättare och till slut kommer du känna att du kommer fixa det.

Första dygnen är värst. Dålig sömn, konstant abstinens, tankar och romantiserande av snus hela tiden, rastlöshet och uppgivenhet. Detta håller i sig i några dygn.
Sen kommer en period då alla dessa känslor trubbas av lite men att det ändå kommer vågor av starka känslor som tidigare.
Någon vecka senare sover du bättre, börjar få starkt självförtroende av att du klarat dig så länge och hopp om en snusfri framtid.
Sen tänker man på snus allt mer sällan. Man börjar ifrågasätta hur man kunde snusa förut då det idag känns helt jäkla meningslöst. Dock gäller det att vara på sin vakt hela första året och aldrig släppa garden.

Jag ger dig samma tips som jag ger till alla andra här inne. Läs igenom tråden. Lär dig fallgroparna. Se vad som fungerar för andra och läs deras inspirerande inlägg när de "kommit över krönet".
Fotsätt hela tiden att kämpa och var fokuserad på målet. Till slut är du där och det är bara luta sig tillbaka och njuta
 
Svara på ämne
Svara Topp Dela