Midnattssol (SVT)

I Christopher Nolans”Insomnia”, från 2002, (nyinspelning av norska ”Insomnia”, 1997, där Stellan Skarsgård spelar huvudrollen) har polisen Will Dormer (Al Pacino) svårt att sova när han besöker en ort i Alaska där han ska utreda ett mord.
Han har insomningssvårigheter på grund av skuldkänslor eftersom han har vållat sin kollegas död. Midnattssolen försvårar dessa problem.
I liknande bilder kämpar rollfigurerna med att täcka för sina sovrumsfönster.
I ”Midnattssol” bär Leila Bekhtis rollfigur också på ett tungt mentalt bagage..

Missarna i ”Midnattssol”

Kritiken mot trovärdigheten i tv-serien kom omedelbart efter det första avsnittet. Missar eller konstnärlig frihet?

Kallas inte ”morsan” Gruvan kallas inte i verkligheten ”morsan”, vilket helikopterpiloten Thor (Richard Ulfsäter) hävdar.

Inga höga risktillägg Thor förklarar att man tjänar mycket pengar i risktillägg som gruvarbetare och sedan går man i pension. Gruvarbetare tjänar som andra industriarbetare. Det finns inga höga ”risktillägg” som gör att man kan gå i pension snabbt.

Särskrivning Skylten till en korvkiosk har ett uppenbart fel, en särskrivning – ”korv kiosk”. Möjligen är det medvetet.
Ersättningslokaler I ”Midnattssol” har polisstationen förflyttats till en skola för att det behövs en tillfällig ersättningslokal. Det finns inga uppgifter på att verksamheter har rivits i Kiruna utan att det har funnits ersättningslokaler. Därmed rör det sig om konstnärlig frihet även i detta fall.

Sprickorna Peter Stormares rollfigur Burlin förklarar: ”för några år sedan upptäckte man sprickor under stan. Istället för att stänga gruvan beslöt man att flytta hela stan”. Detta är inte korrekt. Flytten började planeras innan staden hade påverkats. Man bryter inte under Kiruna.

Inga skadade vattenledningar Den franska mordutredaren Kahina Zadi måste byta hotell eftersom hotellet har hört av sig eftersom de har en vattenskada.
”Det hade med flytten av stan att göra, sprickor efter hus som rivits”, säger åklagaren Anders Harnesk (Gustaf Hammarsten). I verkligheten har inga hotell behövt stänga på grund av skadade vattenledningar.

Sprängningarna I verkligheten ligger Kahina Zadis stuga i Abisko, som är tio mil bort. Där känns inte sprängningarna. De känns inte heller 12 kilometer utanför stan, som är avståndet i ”den filmiska verkligheten”.

Helikoptermissen: ”Skulle skaka sönder”

Öppningsscenen skildrar en dödsscen där en man är fastspänd på ett rotorblad. När helikopterns motor startar slits hans huvud loss. Senare får man förklaringen att huvudet har sprängts av g-krafter.
Patrik Norqvist, lektor i fysik vid Umeå Universitet, som också har medverkat i Filip och Fredriks ”Boston tea party”, menar att det skulle kunna vara ett trovärdigt dödsfall – så länge helikoptern fortfarande fungerar som tänkt när det läggs en vikt på ett blad. Vi återkommer till det.

Är det tillräckligt hög fart skulle det kunna hända. Utan att ens ha räknat på det känns den fysikaliskt korrekt. Det blir g-krafter som inte är att leka med. Sedan vet jag inte hur stark motorn är och om rotorbladen funkar hyfsat även om du lägger en stor tyngd på dem. Får man tillräckligt stor kraft blir det vansinniga g-krafter på huvudet. Huvudet som är längst ut får dessutom mest krafter. Ju längre ifrån rotationscentrum du befinner dig – desto större blir kraften. Huvudet väger ju en hel del, säger Norqvist.
Mordoffret är vid medvetande längre än vad som är troligt.
– Man borde ganska fort komma upp i 20 g och kollapsa. Det är orealistiskt att han höll sig vid medvetande så länge. I princip kan man tänka sig att allt blod i kroppen trycks upp i huvudet. Det är halvsvårt att tänka sig exakt vilket tryck det blir om så fulla blodkärl skulle kunna spränga ett huvud inifrån eller inte. Det är svårare för mig att spekulera, men känns inte fullständigt vansinnigt som vissa andra grejer kan göra, säger han.
Nöjesbladet har varit i kontakt med en helikopterpilot som förklarar att scenen inte är trovärdig eftersom det skulle uppstå obalans med en vikt på ett rotorblad.
– Helikoptern skulle mer eller mindre skaka sönder. När man balanserar rotorhuvudet så snackar vi några gram hit och dit för att ha det i balans. Den där vikten hade skapat enorm obalans i rotorsystemet, säger piloten.
Ett mer troligt scenario enligt piloten är att människan hade flugit av.
– När människan flugit av kanske helikopterns balans återställs, säger piloten.
I ”Midnattssol” skakar inte ens helikoptern.

”Osäker metod att ha ihjäl folk på”

”Det är ovanligt att vargar befinner sig så långt norrut. Riktigt ovanligt”, säger Stormares rollfigur Burlin.

Vargexperten Olof Liberg konstaterar att Stormares rollfigur har alldeles rätt i sitt påstående.
– Några vargfamiljer som det är fråga om har vi inte haft i Norrbotten sedan 1977-1978. Det är rätt ovanligt får man påstå. Det är ett renskötselområde, vilket man ser i tv-serien. Man tillåter inte vargar att etablera sig i sådana områden, utan man plockar bort dem efter hand. Det är inte sannolikt. Samtidigt är historien påhittad, säger Liberg, docent i viltekologi och medarbetare i skandinaviska vargforskningsprojektet.
Vargarna dras till det fastkedjade offret. De går till attack.
– Det är inte självklart att de attackerar en människa. Jag funderade en del på det där. Man kan dock aldrig säga aldrig. Vargar är individer och reagerar olika. Normalt är de rätt så försiktiga när det är doft av människa, säger han.
Han poängterar dock att man aldrig kan vara 100 procent säker på hur vilda djur reagerar eftersom de är oberäkneliga.
Men han anser att scenen är osannolik.
– Att bita av en fot är ett hårt jobb och jag tror att de skulle ha dödat vederbörande innan dess. De första attackerna hade nog varit mer centrala. Det räcker inte med att binda fast någon i skogen, skära hål i personen så att denna blöder, och sedan förvänta sig att vargar ska attackera. Det är en osäker metod att ha ihjäl folk på, fortsätter Liberg.

Mejerijättens dryck hyllades i SVT

I premiäravsnittet av SVT:s thrillerserie ”Midnattssol” dricker två av huvudpersonerna Arlas produkt drickkvarg med smak av granatäpple.

Samtidigt har karaktärerna en konversation om hur god kvargen är samt att den är bra för magen och prostatan.
Scenen visades trots att SVT:s sändningstillstånd inte tillåter program med produktplacering. Detta var SVT Kulturnyheterna första att rapportera.
Men Marcos Hellberg, projektledare för serien, dementerar.
– Det är inte produktplacering. Produktionsbolaget har inte tagit emot gåvor eller betalning för att exponera ett varumärke. Man har enligt alla konstens regler köpt in rekvisita helt enkelt. Drickkvarg med smak av granatäpple finns ju i manus utan att nämna varumärket, säger han till Nöjesbladet.
Kvargens syfte var att fördjupa och beskriva karaktärerna i scenen och Arlas logotyp ska ha varit täckt av en karaktärs hand.
– Men för att göra en sak klar. Karaktärer i tv-serier konsumerar produkter som mjölk, kaffe, vin och drickkvarg. Vi tillverkar inte egna flaskor varenda gång det sker. Det är när vi nämner varumärket det blir ett otillbörligt gynnande, säger Marcos Hellberg.
Enligt Arla finns det inget avtal mellan kanalen och företaget.
”Midnattssol” har också anmälts till Granskningsnämnden för att en Ica-logga exponeras.
”Butikens logga och namn syns väldigt tydligt”, skriver anmälaren.

Fransmännens krav: byt ut Berghagen

I en scen i avsnitt fyra finns en scen där Bekhtis och Ulfsäters rollfigurer dansar till Lasse Berghagens ”En kväll i juni”. De franska samproducenterna gjorde motstånd, och ville inte att den skulle vara med. De fick krångla för att värna det svenska, förklarar Mårlind i DN.

– Jag tycker att det är en av världens finaste låtar. Men fransmännen sa: "Den här sången är inte så bra, kan vi byta den? " Vi svarade: "Nej, det kan vi inte. För den är väldigt viktig för oss. " Och då sade de: "Okej", säger Måns Mårlind.


Vita renen pudras – inför varje tagning

Inför varje tagning i ”Midnattssol” pudras renen ”Håkan” vit, skriver NSD. Ägaren Andreas Olofsson har haft med renar i andra tv-produktioner, bland annat ”Mannen från Malmberget”.
I serien förklarar rollfiguren helikopterpiloten Thor innebörden med den vita renen. ”Samer tror att den bär på sanningen eller kommer med ett budskap”, säger han.

Kritiken: ”kan få förödande konsekvenser”
SVT-serien kritiseras av Maja Mella, verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund, för hur språket hanteras.
– Språket i den här serien blir väldigt missvisande då man använder finlandssvenska som ska föreställa kirunabor och kväner. Man visar upp en stereotyp bild som inte stämmer och man gör det på ett oerhört förenklat sätt. Det här går emot allt vad vi försöker jobba emot, säger Maja Mella till SVT.
Hon ifrågasätter också konflikten som målas upp mellan samer och kväner.
– Vi förstår ju att de måste vara fria att skapa drama men när det blir felaktigheter i de folkbildande inslagen i serien, speciellt i del fyra i jakten på kväner i Karesuando där en av huvudrollsinnehavarna säger att kväner och samer alltid varit i konflikt. Där ställer jag mig frågan hur vet man det? har det alltid varit så? Researchen kring kväner kändes väldigt grund, fortsätter hon.
Henning Johansson, professor emeritus i Stockholm med rötterna i övre Soppero i Norrbotten kallar serieskaparna för historieförfalskare gällande beskrivningen av kväner.
– De som gjort TV-serien får gärna producera en dålig story det lägger jag mig inte i men eftersom serien även innehåller tydliga folkbildande delar där skådespelarna undervisar tittarna så reagerade jag direkt på beskrivningen av att kväner och samer varit i luven på varandra i alla tider. Det är helt felaktigt eftersom kväner och samer många gånger bott ihop, samarbetat och hjälpt varandra, säger han till SVT.
– Att ställa två så små grupper som kvänerna och samerna mot varandra kan få förödande konsekvenser. Precis den här typen av härskarteknik som filmmakarna använder sig av har stora majoritetsbefolkningar använt sig av runt om i världen för att försvaga olika grupper. De fortsätter med ett kolonialt tänkande som går ut på att härska genom att söndra och det kan jag inte låta bli att reagera mot, fortsätter han i SVT.
Kvänernas ordförande i Norden kräver att SVT ber folkgruppen om ursäkt för skildringen i tv-serien.
Eftersom många kväner upplever att de skildras som kriminella och farliga.
– Det är många äldre människor som har hört av sig till mig och känner sig ledsna och besvikna på hur Sveriges Television smutskastar kväner, säger Göran Johansson, ordförande för Kvänernas Förbund i Norden till SVT.
Han efterlyser en strävan att hålla sig till fakta, trots att det är en påhittad berättelse.
– Nä, jag har inte det. Även om det är film får man inte hoppa på en hel folkgrupp. Folk söderut och i andra länder kommer uppfatta kväner som tjuvar och gangsters, fortsätter Göran Johansson, ordförande för Kvänernas Förbund i Norden.
Enligt Nationalencyklopedin är kväner enligt medeltida källor ett västfinskt folkslag, eller ett förbund av jägare, fiskare och krigare.
Kväner bosatta i Tornedalen kallar sig tornedalingar. Kväner i Kiruna/Gällivare kallar sig ”lantalaiset”, skriver NSD.
Tornedalingar och lantalaiset har meänkieli som gemensamt språk, och det finns lokala variationer.
SVT:s projektledare Marcos Hellberg ger ingen officiell ursäkt. Men han har förståelse för kritiken.
– Vi hade säkert kunnat göra ett bättre jobb. I det här fallet var vår grundhållning att alla människor har exakt samma värde och därför bör kunna skildras lika mycket onda som goda. Men kanske hade vi kunnat fundera mer på det, just eftersom kvänerna figurerat så lite i media tidigare, säger han till SVT.

Ilskan mot dialekterna: ”Byt kanal”

Måns Mårlind har tagit del av reaktioner på serien under höstens gång.
– Jag följer det troget på Twitter, det är fantastiskt med sociala medier att man kan ha direktkontakt med sin publik, svara på frågor och tacka för beröm, säger han.
Att lovorden skulle blandas med kritik var väntat.
– Storyn är inte gullig och klappar alla medhårs, det är en krävande historia. Det var självklart att det skulle bli kritik och diskussioner. Flera samer har läst och korat manus och alla som spelar samer är samer, vi var aldrig ute efter att svartmåla någon, men om man inte berättar allt blir det en tillrättalagd historia, typ Anslagstavlan.
Något han dock är uppriktigt ilsken över är kritiken mot dialekterna i serien.
– Det där är en kritik som gör mig skitirriterad faktiskt. Det där är tjafs. Om vi vänder på det: ska alla prata stockholmska som i andra svenska tv-serier, är det bättre? Det var snack om Stormares dialekt men vi säger inte att han är från Kiruna, han är jämtlänning, det är inget som säger att han inte flyttat till Kiruna när han var 35 år. De flesta är norrlänningar i serien, finns det en eller två som skorrar fel, kom igen! Dessutom är det så jäkla tråkigt när folk säger att ”norrländskan är fel”, som om det var en dialekt. Det finns kanske tjugo olika norrländska dialekter. Kom igen! Det där irriterar mig, det är småsint att sitta och tjafsa om det. Nej: byt kanal i så fall!

Skaparens saknad: Varför pratar ingen om det?

Det har pratats mycket om ”Midnattssol” i höst – men en sak som Måns Mårlind och Björn Stein skrev in i serien, och hade förväntat sig mer debatt kring har helt gått under radarn i den offentliga debatten.
– Jag trodde det skulle pratas mer om Kahinas självskadebeteende, om inte rubriker så i alla fall mer diskussion. Det var en allvarlig sak som passade hennes karaktär och varför hon gjorde det, det hade jag gärna sett mer av, det är ett beteende som finns i samhället i dag, jag tror det är 90 procent tjejer som gör det. Jag hade verkligen velat att vi pratade mer om det, säger Måns Mårlind.

Spelade in gruvscenerna – i fjollträsk

hänvisades till fjollträsk för inspelningarna av själva gruvscenerna.
– LKAB vill inte ha något med serien att göra, punkt. Jag ska inte säga att de motarbetade oss, men de hjälpte inte till, vilket var tråkigt. Kiruna kommun och alla som bor där älskade att en stor internationell serie var där, det var ett fantastiskt gensvar. Infrastruktur, butiker och hotell välkomnade oss med öppna armar – gruvan var tvärtom. Vi fick inte ens filma på deras parkering, vilket var tråkigt. Det tycker jag ändå att vi kunnat få, säger Måns Mårlind.
I stället filmades gruvscenerna i Nacka utanför Stockholm.
– Det var många som tyckte det var konstigt att vi skulle åka till Stockholm för att filma gruvan i Kiruna: ”det finns ju 40 mil gångar där, finns det inte någon gång vi kan filma i?”. Men jag fattar varför vi inte fick vara nere i själva gruvan, det är säkerhetsbestämmelser och det är jättehemligt vilka maskiner som finns där
Kirunaborna har överlag fått ha överseende med lite geografiska missar under seriens gång.
– Är man där uppifrån förstår jag att man tycker det är konstigt att om är Kiruna och plötsligt är man i Abisko fast vi påstår att man fortfarande är kvar i Kiruna. Då tror jag att det är lätt att trilla ur historien men som filmskaparen måste man nog ändå ta sig den friheten, de flesta tittarna är inte därifrån

Liknar Christian Bale – och gör sexröst

Han kämpar för samernas rättigheter och mot förtrycket.
Skagerberg är extremsportare, och har läst in ett flertal ljudböcker, enligt ett pressmeddelande.
Han är rösten bakom bland annat ”Fifty shades of Grey”, och har medverkat i produktioner som ”Gustafsson 3 trappor” och ”Äkta människor”.
Skådespelaren Oscar Skagerberg spelar Kristoffer Hanki, som är Unga samers ledare i ”Midnattssol”.