24 år gammal okysst oskuld

Again this is Asperger for you.

Om man inte har theory of mind, så kan man inte förstå hur ens ord landar.
Han kommer aldrig att förstå något av det genom reflektion.

I övrigt har Dora F förklarat väldigt bra.

Det är bara väldigt lågfungerande/begåvningshandikappade autister som inte alls har ett theory of mind. I likhet med ett ungt barn så finns fröet till reflektion där, men eftersom TS aldrig har haft några krav på sig eller sporrats till att lära sig så har han heller aldrig nått sin fulla potential.

Jo om man är en systemizer så kan man göra en manual för hur man blir omtyckt.

Om jag ska pinpointa det, så blir man omtyckt om man får andra att må bra. Så visst går det. Det kommer bara ta lite tid.

På ett ytligt plan kanske; om det ska bli något mer än ytlig kontakt så krävs individanpassning. Jag ser även en baksida med detta; någon med TS problematik kan t ex lätt råka ut för någon som kommer att utnyttja honom om han erbjuder praktisk hjälp för att bli omtyckt.

Om jag ändå skulle föreslå nåt så skulle jag säga att människor av alla slag - men speciellt kvinnor - tycker om att få förutsättningslösa komplimanger. Men även det måste sättas in i ett sammanhang. Att gå fram till en random tjej och säga "vad fin du är" eller liknande kommer knappast att tolkas positivt.

Så - vad är ditt förslag?

Mitt förslag generellt för TS situation, eller som ett specifikt svar på frågan om hur man blir omtyckt?

Rent generellt så tycker jag att TS ska satsa på att hitta en riktigt nära vän som han delar flertalet intressen med, och via den vägen får tillgång till vänners vänner och bekantas bekanta, etc. Det skulle ge honom en betydligt längre positiv upplevelse än några minuter dåligt sex med en tjej som han kanske inte ens känner något för. Det här har upprepats med jämna mellanrum av flera användare.

Jag anser inte att det går att skala bort det känslomässiga från ett fenomen som att "bli omtyckt" eftersom det är så intimt sammankopplat med just en känsla. Och vad som väcker den här känslan hos en människa går inte att systematisera på ett givande sätt. Försökte inte Sheldon göra just det och hamnade i en sk. infinity loop? :P

Andra stycket är vi överens.

Men du glömmer bort att vi är en nivå lägre. Markunatur vet inte hur man får vänner, han har heller inga.

Det som brukar hända med aspiesar i skolan är att de blir utstötta. Just för att de gör fel.
NT's blir frustrerade och aggressiva precis som i den här tråden.

Jag har inte klurat färdigt, men någonstans hamnar vi på den basala nivån att bli accepterad.

(Sheldon gjorde sin karta, den modifierades av Wolowitz och gick på Bergsklättring med Kripke. Anledningen att han fastnade var ju att de inte hade något gemensamt. Och det var ju mer ett dateschema)

https://www.youtube.com/watch?v=k0xgjUhEG3U

TS kan inte ta till sig det där.



Föräldrar är nog de minst lämpliga. De är fyllda av känslor av frustration, vanmakt och tillkortakommanden.

Det är inte helt lätt att titta in i en AS hjärna. Du måste själv vara en sk Systemizer för att kunna anpassa ditt tankesätt till AS "style" Det är nog bara INTJ's som kan det, eftersom vi också organiserar i förståelsen av vår omvärld.

TS är den som minst kan be om hjälp. Ingen vet vad den inte har.
Om en människa är blind och inte har något begrepp om vare sig det är att vara blind eller seende, så kan den inte be någon lära den se.
TS är mottaglig.
Som det stod i min länk. Man måste bemöta Aspiesar på en strukturell, organisatorisk nivå.


Det är svårt för man måste tänka om. Alla vi NT's kommunicerar per automatik, ganska så likt våra föräldrar, och vi har tillgång till alla fyra delarna av "four sides of a message" https://en.wikipedia.org/wiki/Four-sides_model

En Aspie har bara tillgång till 1 sida/kanal, både in och ut.

Med andra ord, om du skall blir förstådd så måste du översätta de tre övriga sidorna - så allt går via text, dvs de konkreta ordens betydelse.

Det är väldigt svårt.



Ja borde och borde, Aspiesar kan inte dra slutsatser baserade på tidigare erfarenheter som vi gör.
Jag vet inte varför du klumpar ihop så olika begrepp?

Konkreta flödessheman är vad TS behöver.




Aspiesar har svårt med ironi, och sarkasmer, de tar orden bokstavliga, så den där slängen är helt bortkastad på TS

Det är också en del av diagnosen att se människor utifrån vilken nytta de har för en själv. Narcissistisk personlighetsstörning är en differentialdiagnos till AS. Men skillnaden i det här fallet är att TS genom sitt handikapp inte kan tolka en "gest"
Han kan alltså inte se avsikten bakom någon handling, därför kan han inte bli rörd över att någon är snäll. Och heller så biter inte sådana här "sting" för han förstår inte avsikten där heller.

Avsikten är att tala om att TS är en egoist, men så länge du inte skriver "Du är en egoist" så kommer det inte nå in.

Om vi pratar om narcissismen som är en egoist på riktigt så ser ju denne andra som möbler beroende på sin grandiosa föreställning om sig själv. Autisten gör det eftersom de inte kan se det som skiljer oss från möblerna dvs vår sociala kommunikation. Vi är helt obegripliga för dem om vi inte tydliggör oss genom språket.

Ja borde och borde, Aspiesar kan inte dra slutsatser baserade på tidigare erfarenheter som vi gör.

Aspisar brukar utveckla tekniker för att framhålla ett socialt acceptabelt beteende, även om en del av dem (inte alla, du generaliserar på tok för mycket) inte förstår varför vissa beteendet inte är acceptabla medan andra är önskvärda så har de via trial and error hittat adekvata responser.

Vidare överdriver du en hel del om det mesta. Jag och ett litet aspo brukade sitta och kalla varandra för dumma saker för att det var kul. Han kallade mig cirkusclown och jag kontrade med cirukusdvärg. Han förstod mycket väl att det handlade om SAMMANHANG och kunde även läsa av mitt KROPPSSPRÅK. Han förstod helt enkelt att vi skojade och han kunde även göra det själv. Däremot fanns det gånger, särskilt med okända personer, som han misstolkade saker etc. Alltså, ja, de har svårare för den där typen av kommunikation, men det innebär inte att de inte kan läsa den, eller för lära sig läsa den.

Detta går igen med i princip alla jag jobbat med även om de kommit olika långt. Många får sin diagnos först i vuxen ålder och det finns vänner som aldrig märkt att något varit knasigt, så duktiga har de varit på att anpassa sig.

Jag tänkte väl på lite mer övergripande mål, inte att du gillar att kolla på TV.

Ja, tillbaka till ruta ett. Eller också läser du igenom den här tråden och funderar på vad den handlar om.

Har nu inte läste hela tråden och upprepar säkert det andra sagt MEN, TS, det du behöver är att först själv må bra och trivas med dig själv och ditt liv. Du lägger fokus fel. Börja med vänner och söka en tillvaro där en tjej blir ett guldkant.

Då har du mycket bättre chanser att få en tjej och endast då kommer relationen av vara sund.

Aspisar brukar utveckla tekniker för att framhålla ett socialt acceptabelt beteende, även om en del av dem (inte alla, du generaliserar på tok för mycket) inte förstår varför vissa beteendet inte är acceptabla medan andra är önskvärda så har de via trial and error hittat adekvata responser.

+1

Du pratar strunt! Jag har själv Aspergers Syndrom och ADHD. Det du skriver här är at best välvilliga klichéer från "sakkunniga". Du ställer AS och autism sida vid sida. Du generaliserar om differentialdiagnoser.