Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2016-12-08, 16:55
  #13
Medlem
Charmaines avatar
Har du otur blir du straffad livet ut för gamla synder.

Missbrukar man läkemedel och det upptäcks av vården får man en "missbrukarstämpel" i journalen som aldrig försvinner, inte ens 20 år efter att man kammat till sig och slutat. Många läkare vägrar då skriva ut något annat än Alvedon Forte oavsett om du kommer dubbelvikt av smärta till akuten.
En tjej jag känner som missbrukade opiatbaserade smärtstillande lade av för snart 20 år sedan, hon fick soc på sig för några år sedan och de ryckte barnen av henne - hon var ju knarkare. De (soc) sade det rätt ut i Förvaltningsrätten.

Jag slutade missbruka smärtstillande för 16 år sedan, men blir ständigt straffad för mina synder av både vården och släkten. En gång knarkare, alltid knarkare tycks vara den allmänna opinionen.

För att inte tala om allt annat som redan nämnts.

Frågan borde vara; Finns det något positivt med att vara beroende av opiater?
Citera
2016-12-08, 17:15
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Charmaine
Har du otur blir du straffad livet ut för gamla synder.

Missbrukar man läkemedel och det upptäcks av vården får man en "missbrukarstämpel" i journalen som aldrig försvinner, inte ens 20 år efter att man kammat till sig och slutat. Många läkare vägrar då skriva ut något annat än Alvedon Forte oavsett om du kommer dubbelvikt av smärta till akuten.
En tjej jag känner som missbrukade opiatbaserade smärtstillande lade av för snart 20 år sedan, hon fick soc på sig för några år sedan och de ryckte barnen av henne - hon var ju knarkare. De (soc) sade det rätt ut i Förvaltningsrätten.

Jag slutade missbruka smärtstillande för 16 år sedan, men blir ständigt straffad för mina synder av både vården och släkten. En gång knarkare, alltid knarkare tycks vara den allmänna opinionen.

För att inte tala om allt annat som redan nämnts.

Frågan borde vara; Finns det något positivt med att vara beroende av opiater?
Vården är väl medvetna om min status, har åkt in till akuten med hjärtstillestånd av fentanyler o dylikt men jag tycker att jag alltid fått precis samma mottagande även fått receptbelagda narkotiska mediciner i burk att ta över natten efter akutbesök.

Det där beror mycket på hur du uppför dig som person och hur du uppfattas till det yttre. Samt är du inne i ett aktivt missbruk ska du inte ha några narkotiska mediciner på recept då du antagligen inte klarar av att hantera dom.

Dessutom vad spelar en sådan här "knarkarstämpel" för roll egentligen, vi som är mer eller mindre skötsamma och upp till åren kommna är inte intresserade av att doktorshoppa längre och när det väl är AKUT så SKA du få den hjälp du behöver annars är det bara göra en lex-maria eller vad fan det heter!

Aldrig fått annat än gott bemötande själv.
__________________
Senast redigerad av Lee Sterling 2016-12-08 kl. 17:18.
Citera
2016-12-09, 10:36
  #15
Medlem
Charmaines avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lee Sterling
Vården är väl medvetna om min status, har åkt in till akuten med hjärtstillestånd av fentanyler o dylikt men jag tycker att jag alltid fått precis samma mottagande även fått receptbelagda narkotiska mediciner i burk att ta över natten efter akutbesök.

Det där beror mycket på hur du uppför dig som person och hur du uppfattas till det yttre. Samt är du inne i ett aktivt missbruk ska du inte ha några narkotiska mediciner på recept då du antagligen inte klarar av att hantera dom.

Dessutom vad spelar en sådan här "knarkarstämpel" för roll egentligen, vi som är mer eller mindre skötsamma och upp till åren kommna är inte intresserade av att doktorshoppa längre och när det väl är AKUT så SKA du få den hjälp du behöver annars är det bara göra en lex-maria eller vad fan det heter!

Aldrig fått annat än gott bemötande själv.



Jag är inte i ett aktivt missbruk, lade av för 16 år sedan. Och det ligger något i det du säger om det yttre, dessutom spelar nog ålder in till viss del. Jag är 46 nu och det har blivit lite mindre bökigt. Och proper och städad är jag för det mesta.

Har en underbar husläkare som inte bryr sig om min "historia", behöver jag en medicin får jag den utan diskussioner. Det är när hon är på semester eller är sjuk som det kan bli problem - vikarier brukar kinka.

Jag äter Citodon mot diverse smärtor, max fyra om dagen numera. Var 8/dag för inte så länge sedan, så jag är rätt stolt över mig själv. Citodon brukar vikarierna gnöla över.

Saken är ju den att även om man har en "missbrukarstämpel" har man rät til adekvat vård och smärtlindring, tyvärr är det som sagt många läkare som ignorerar det. På ett sätt förstår jag varför, det handlar väl ofta om att man inte vill "putta tillbaka" en f d missbrukare i beroende igen. Men som sagt, det kan ställa till det.

Det är till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) man ska anmäla. Dock tror jag det är rätt meningslöst, de blev ju nedlusade av anmälningar omedelbart efter start.
Citera
2016-12-09, 11:06
  #16
Medlem
Zot^s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lee Sterling
Vården är väl medvetna om min status, har åkt in till akuten med hjärtstillestånd av fentanyler o dylikt men jag tycker att jag alltid fått precis samma mottagande även fått receptbelagda narkotiska mediciner i burk att ta över natten efter akutbesök.

Det där beror mycket på hur du uppför dig som person och hur du uppfattas till det yttre. Samt är du inne i ett aktivt missbruk ska du inte ha några narkotiska mediciner på recept då du antagligen inte klarar av att hantera dom.

Dessutom vad spelar en sådan här "knarkarstämpel" för roll egentligen, vi som är mer eller mindre skötsamma och upp till åren kommna är inte intresserade av att doktorshoppa längre och när det väl är AKUT så SKA du få den hjälp du behöver annars är det bara göra en lex-maria eller vad fan det heter!

Aldrig fått annat än gott bemötande själv.

Kul för dig... Inte roligt för en annan som fått kämpa som ett djur för att ens få sketna Lyrica på recept mot smärtan. Har försökt med smärtmottagningar, läkare och har till och med gått så långt att jag gått tillbaka till beroendemottagningen och i princip bönat och bett om metadon behandling för att jag har så jävla ont och ingen vill hjälpa mig pga tidigare missbruk men där var det ju tvärnej också eftersom jag inte missbrukade något. Jävla fucking meningslösa skithelvete. Ursäkta svordomarna men det finns ingenting jag avskyr mer på denna planet än doktorerna/sjukvården här i Sverige.
__________________
Senast redigerad av Zot^ 2016-12-09 kl. 11:14.
Citera
2016-12-09, 23:22
  #17
Medlem
KissedByKismets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zot^
Kul för dig... Inte roligt för en annan som fått kämpa som ett djur för att ens få sketna Lyrica på recept mot smärtan. Har försökt med smärtmottagningar, läkare och har till och med gått så långt att jag gått tillbaka till beroendemottagningen och i princip bönat och bett om metadon behandling för att jag har så jävla ont och ingen vill hjälpa mig pga tidigare missbruk men där var det ju tvärnej också eftersom jag inte missbrukade något. Jävla fucking meningslösa skithelvete. Ursäkta svordomarna men det finns ingenting jag avskyr mer på denna planet än doktorerna/sjukvården här i Sverige.



Det var alltså läkarna som tvingade dig att börja missbruka? Blir så less på missbrukare som skyller på allt och alla och vägrar ta eget ansvar.
Citera
2016-12-13, 20:13
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zot^
Kul för dig... Inte roligt för en annan som fått kämpa som ett djur för att ens få sketna Lyrica på recept mot smärtan. Har försökt med smärtmottagningar, läkare och har till och med gått så långt att jag gått tillbaka till beroendemottagningen och i princip bönat och bett om metadon behandling för att jag har så jävla ont och ingen vill hjälpa mig pga tidigare missbruk men där var det ju tvärnej också eftersom jag inte missbrukade något. Jävla fucking meningslösa skithelvete. Ursäkta svordomarna men det finns ingenting jag avskyr mer på denna planet än doktorerna/sjukvården här i Sverige.

Hej!

Jag förstår dig verkligen, har haft samma problem nästan hela livet faktiskt. Jag hade knappt provat opiater innan en läkare sabbade min vänsterhand totalt, tummen var ur led efter en fylle-olycka (är nykterist numera) på moped. Han stiftade ledbanden utan att tvätta spikarna, fick värsta jävla infektionen och höll på att stryka med, dom fick verkligen pumpa mig full med opiater - fick recept efter recept på oxycontin mot smärtan, som inte ens går att beskriva - man rycker och slår med hela kroppen (som att du får ett ep-anfall) när det gör som mest ont. Sänkan gick upp så högt att det blev ambulans från ett sjukhus till ett annat, mer erfaret sådant. Man fick inte stopp på bakterierna.

Men efter tre misslyckade steloperationer så har jag ont hela tiden, varje dag - tom. när jag skriver så här på datorn. Det har fortfarande inte läkt mellan tummen och pekfingret. Dom har tagit ben från både höft och handled, men allt har misslyckats.

Nu får jag ingen medicin alls, förutom Ibumetin. Minsta lilla jag anstränger handen så känns det som om Satan själv tuggar mellan tummen och pekfingret. Måste sitta med handen högt och vänta minst en vecka innan jag ens kan knyta skorna igen.

Ända fördelen med allting är att jag slutade med alkohol, fy fan vilka risker jag tog under påverkan av alkohol - har kvaddat vartenda bil jag ägt faktiskt. Redan i tonåren körde jag av vägen på fyllan (trimmad moppe, tjejen hade lånat hjälmen) och slog ut framtänder osv.. Den drogen är i en klass för sig, mycket farligare än så gott som allt annat - ändå förlorar man inte ens körkortet efter en fyllekörning, men det räcker att du har spår av cannabis i kroppen för att HELT förlora körkortet!

Idag använder jag vallmo-te mot värk i hand och fot (högerfoten är krossad sedan många år tillbaka, ett fylleslagsmål med min bästa kompis - enbart alkoholens fel. Kompisen är tyvärr död idag, han gick senare över till Heroin och överdoserade. Inte ens en notis i Tidningarna.. Kanske skämdes mamman lite, för hon var lärarinna ?

Allt helvete som hänt mig har hänt under påverkan av alkohol, tänk om Svenska folket ändå kunde erkänna att alkohol är minst lika mycket KNARK som allt annat - informera på skolor om att man blir så sjuk i huvudet av spriten att man frivilligt lägger sig på rälsen, utan annan anledning än just fyllan - hade inte tjejen släpat bort mig då hade jag varit död idag. Då var jag bara 13 eller 14.

Sist jag stelopererades tog dom ben från höften och satte in i tummen, jag fick morfin dagen efter OP (på sjukhuset), men inte så mycket som en tablett med mig hem - inget som fungerade i alla fall.

Är så glad att vallmon fungerar när det är som värst, men gillar inte beroendet.. Jag tycker sådana milda droger som opium och cannabis bör vara lagligt, om inte annat så som ett alternativ till alkoholen. Det är ganska oskyldiga saker om man jämför med en fylla!

Ps. På romarrikets tid så användes både opium och cannabis flitigt, det var tom. subventionerat av staten så att alla skulle ha råd, fattiga som rika. Det fanns inget "ord" för narkomani då, för man hade inte så mycket problem med växterna. Däremot fanns det ett ord för alkoholist.

I Sverige är var och varannan svensk Alkoholist, det sups vartenda helg - många skulle inte ens kunna drömma om en vit månad. Men detta pratas det inte om, det känns jävligt passande att skylla alla problem på narkomanerna istället - känns väl bättre då antar jag..

Är så trött på Sverige och all jävla egoism, alla jävla lögner från media och regering - att man inte ens törs tala om problemen!

Ha det bra gott folk!
Citera
2018-01-13, 08:26
  #19
Medlem
Alldeles för kort tråd. Har sett så mycket lidande och bara korta små ögonblick av falskt välmående.

Död, misär, vidrigt skitiga lägenheter, anhöriga som gråter, barn som far illa och tvingas leva mitt i allt.
Citera
2018-01-13, 10:31
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Charmaine

Frågan borde vara; Finns det något positivt med att vara beroende av opiater?

Det är skönt och du får så många nya intressanta vänner.
Citera
2018-01-13, 23:15
  #21
Medlem
Cring3s avatar
Att man inte kan lita på en jävel... knappt.
Att leva med ständiga hotet att åka dit.
Att man aldrig kan slappna av, man måste ständigt vara på g att fixa nytt.
Försöker man planera och bunkra upp går det ändå åt illa kvickt.
Ständig huvudbry hur fan man ska få pengarna att räcka och undvika AT'er.
Att begå brott för att finansiera sitt missbruk.
Omöjligt att få ut narkotikaklassade läkemedel så fort man fått stämpel som missbrukare även fast man behöver hjälpen från läkemedlen.

Ja, och det här är ändå bara några saker...
__________________
Senast redigerad av Cring3 2018-01-13 kl. 23:18.
Citera
2018-01-13, 23:36
  #22
Medlem
FISKISCHs avatar
Äter dagligen 40-100mg Oxykodon för smärta.
Största nackdelen är dipparna när det går för långt tid mellan intagen. Även om smärtan är överkomlig ibland så behöver jag oxy i blodet. Tröttheten, avsaknad av motivation och koncentrationssvårigheter när nivån är för låg är olidlig.
Jobbigast är det när dagen inte blir som jag planerat och jag måste avbryta spontana aktiviteter för att åka hem för att jag inte tagit med mig tillräckligt många tabletter.

Värsta känslan är när jag kanske 10 dagar innan receptförnyelsen märker att jag inte har tillräckligt många tabletter kvar för att fungera 100% dagligen, och därför få börja planera dagar där jag inte kan prestera på jobbet och privat fram tills jag får hämta ut några hundra tabletter till. Att bara äta 20-30mg dagligen fram tills dess är otroligt jobbigt och påverkar allt jag gör

Edit:
Jag vet att det är en relativt liten dos jag står på, men eftersom jag ätit opiater i någon form i stort sett dagligen i 10år så behöver jag få i mig rätt dos för att fungera. 30mg/ dag för lite är tillräckligt för att jag inte ska må bra.
__________________
Senast redigerad av FISKISCH 2018-01-13 kl. 23:52.
Citera
2018-01-14, 18:03
  #23
Avstängd
Finns det något positivt med ett opiatmissbruk? Och när du skriver att en del av misären är att vänta på posten så har du nog inte kommit så långt i ditt missbruk, då är du ute på stan och försöker bli kompis med varenda neger för att få en boll. Så tro mig kompis de blir värre.
Citera
2018-01-28, 08:17
  #24
Medlem
Det värsta med ett opiatberoende anser jag är att det är så otroligt svårt att kliva av skiten. Först möts man av en hemsk AT men ATn är inte det svåra, det svåra är att efter ATn leva utan opiaterna. Jag har snart 3 månaders nykterhet och jag tänker och fantiserar ständigt om opiaterna. Ibland kan suget vara så starkt att jag är medveten om alla konsekvenser som skulle inträffa om jag skulle ta ett återfall (LVM t.ex.) men i den stunden så bryr jag mig inte, jag bara MÅSTE få i mig skiten. I dom stunderna är det nästan som att jag förlorar kontrollen över min egna kropp och jag är rädd att jag skulle göra något dumt. Än så länge har jag lyckats att stå emot men jag vet inte hur länge jag klarar av det. Jag lever inget gott liv direkt. Varje dag är ett lidande och det känns som att det inte finns något slut. Jag tänker ge nykterheten än ärlig chans men om det fortsätter så här så kommer jag hoppa på opiaterna igen, utan tvekan.

Fan att jag ens valde att prova Alla i min familj har varit torsk på heroin så jag visste att jag var extra sårbar men ändå valde jag att prova. FAN OCKSÅ!!!!!!
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback