Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Nu blev solglittret upprört igen. Diskussionen bli obekväm med antagonister. Det är inte "trevligt" längre. Vad har dina Hp-poäng eller position att göra med ämnet? Det är ju föga intressant om du är koordinator för sopåkarna. Min utbildning samt erfarenhet, är relevant för fallet. Är din?

En icke ödmjuk person, skall inte uttala sig om ödmjukhet, speciellt inte efter ditt första stycke.
Någon diagnos har jag inte gett dig (er), ännu. Det är jag inte heller licensierad för att göra.

Varför har DU mer rätt i din uppfattning om fallet, än jag har?
Du blandar ihop din egen erfarenhet, bitterhet av media som "ljugit" för dig, FUPen samt massa annat som är irrelevant.

Jag kan lova dig, att Lotta inte visste att hon skulle bli ihjälslagen. Samt försökte hantera situationen på bästa sätt. Vad jag vet, så var Lotta inte självmordsbenägen. Och hade hon varit så, så hade hon säkerligen valt ett annat sätt att dö på, än det som nu skedde.

Lotta var inte felfri, men det är ingen av oss. DET är ödmjukt att förstå och begripa.

Svarar på din edit.

Ok, så Lotta var inte en smart och förnuftig kvinna?

Ni söker förklaringar till att hon inte agerade rationellt. Och det lättaste svaret på den frågan är ju självklart, att hon var dum och elak? Medans min förklaring, kräver lite tankeverksamhet, samt medmänsklighet.

Lotta var inte "smart" när hon träffade Martin, nej. Men det berodde INTE på hennes relation med Per, höga stövlar eller solning.

Ska det här bli en vettig (inte trevlig, finns inget trevlig med ämnet överhuvudtaget) så måste ni släppa era fördomar.

Just precis, exakt - och fullt tillåtet och relevant att diskutera - utan att det är att tala illa om en död som du hela tiden repeterar.
Det är därför vi diskuterar bakgrunden till brottet mot Lotta.
Och nej, jag tycker att inte - som du faktiskt skriver - att Fupen i detta är irrelevant. Tvärt om- det är ju de faktauppgifter vi har.

Din ton i diskussionen är inte trevlig. Du verkar ha ett obegripligt behov av att "sätta dig" på din omgivning. Vi tycker olika - jag har läst på - du känner efter. Acceptera det.
Jag tänker inte diskutera dig mer i den här tråden - försök du också att skriva inlägg utan att använda ordet "du".

Jösses.
Jag ska sluta skriva "du", men du kan göra så?
Så fort du får motstånd, så kvider du iväg. Tråkig inställning.

Lotta hade inget ansvar för sin död!
Inte ens om hon var världens största skit och knarkade från morgon till kväll, så förtjänade hon det hon fick. Vilket var att sätta livet till, av någon som hon trodde på (delvis) samt misshandlade henne till döds med bara nävarna.

Är det någon som är vek här, så är det du.
Du anklagar Lotta, för saker du själv gör. Dvs. ljuger, manipulerar och söker bekräftelse.
Självinsikt, någon?

[quote=Pripps3.5|59042783]
Någon diagnos har jag inte gett dig (er), ännu. Det är jag inte heller licensierad för att göra.
QUOTE]

Jo, diagnoser har haglat här ofta i form av mer nedsättande sådana.

Du är inte licensierad att sätta diagnoser - vilket jag kan förstå med tanke på hur lättvindigt du bollar med dessa ord. Nu råkar just jag ha den utbildningen och yrkespositionen att jag sätter diagnoser - men till skillnad från dig skulle jag aldrig missbruka det.

Martins diagnos har inte jag satt men läst mig till, i FUPen framgår beteenden som möjligen skulle kunna rendera en diagnos av Lotta - men materialet är inte så fullständigt att det går.

Det är sista gången jag använder ordet "du" riktat mot dig i denna tråd. Det är inte en relevant - eller ens intressant diskussion att diskutera dig.

Alla drar väl någon vit lögn då och då, men att ljuga konsekvent till “sin bästa vän” under 8 års tid går lite för långt I mina ögon. Då är man inte någon bra vän längre. Det är väl det även Per har insett nu efter Lottas död.

En annan sak är att eftersom Lotta ljög både för sina släktingar och Per – sa olika saker till dem – då kände hon sig tvungen att bryta relationen med sin egen syster för att inte sanningen skulle uppdagas. Och senast DÅ borde Lotta ha insett vilket pris hon betalade för sina lögner. För att inte tala om vilket pris hennes närmaste tvingades att betala..

[quote=Solglittret|59043193]
DU får länka om, den funkade inte.
Trevligt. Så du är i en position där du sätter diagnoser, trots den inställning du har?
Ändå, klassificerar du Lotta som en viss sort, utan att ha tillgång till materialet eller ens träffat henne? Du borde bli uppsagd.

Vad har Martin för diagnos?
Du som vet.
Du borde avskedas!

Tänk dig att bli ihjälslagen, och sedan få höra snacket efteråt.
Men inte kunna svara.

Nä, vi är inte alla bra vänner. Och ja, vi borde alla veta bättre.
Men inte tror du väl att Lotta agerade som hon gjorde med, med de konsekvenserna det fick? Lotta trodde bättre om Martin, än vad jag gör.
Ni tror sämre om Lotta, och tycker att hon kunde undvikit sitt öde.

Du läste inte Solglittrets inlägg?

Per och Lotta hade varit förlovade i 22 år - särbos i 8år. Lotta hade flyttat ut med förevändning att hon inte mådde bra, men hon hade bett Per att vänta (tills hon mådde bra igen) och Per hade lovat att göra det. Per och Lotta träffades när de var tonåringar. De kom från samma småstad. De kände varandras familjer och de delade en hund. De var även skrivna i samma adress.

Visserligen hade Per börjat ana att Lotta inte hade varit helt ärlig gentemot honom jämt, men vid direkt konfrontation hade Lotta förnekat och blivit arg.

Lotta och Martin hade känt varandra bara någon månad. Lotta var medveten om att Martin var en tungt kriminell person och missbrukare som missbrukade även i dagsläget.

Av dessa två ovanstående beskrivningar förstår inte du varför den ena hade bra anledning att tro - medan den andre BORDE ha varit mer tveksam. Enligt dig finns det tydligen ingen skillnad på dessa två cases. Eller snarare så att det var Lotta som var "manipulerad" - medan Per fick skylla sig själv.

Det var först i FUP:en Per kunde läsa vad Lotta hade sagt om honom till sina släktingar/kompisar/Martin. Det var då han kände sig sviken.

Självklart tycker jag att Per får ta ansvar för sitt eget liv.
Lotta också, men där finns väsentliga skillnader. Lotta var inte "störd" på samma sätt som Martin.

Mina "motståndare i tråden, tycks se alla människor som lika. De tror att alla tänker likadant, samt inte agerar utifrån sin egen historia samt sjukdom/störningar.

Lotta var en "vanlig" tjej som agerade utifrån sina behov. Precis som de flesta av oss gör.
Martin, var ingen "vanlig" kille. Han kan man inte relatera till, om man inte är sjuk själv.

Jo jag vet, jag har en ganska formalistisk pragmatisk syn på det. Min kommentar om det i detta sammanhang var en replik till IQ130 som efter Pers kraftuttryck insinuerade att Lotta skulle ljugit för Per för att hon skulle varit rädd för honom eller något... vilket väl isåfall snarare bekräftar iden att man måste tassa på tå kring utsatta kvinnor vilket jag menar är osunt. Hur ska man som anhörig kunna ha chans att hjälpa om man inte "får" ställa en konkret fråga eller konfrontera dem med hur man uppfattar dem av hänsyn till att de kanske blir ledsna? Låt oss anta att närstående misstänker misshandel eller kränkning utan att den presumerat drabbade andas om det ens?


Presumera då ett fall där exempelvis kvinnan är av utländskt ursprung och väljer en relation med en man släkten eller exmaken inte tycker är passande. I de fallen skulle det ju vara förödande om omgivningens orosanmälningar enbart skulle vara tillräckligt för samhället att gå in och avbryta den nya relationen.
Därav menar jag att nödvändigheten att kvinnan må vara med på tåget. De instrument man har till förfogande genom lagstiftning måste ju vara praktiskt tillämpbara och heller inte vara utformade på ett sätt så de lätt kan missbrukas till andra kanske värre övergrepp.

Men man borde kanske fångat upp den anmälan hon gjorde och drog tillbaka på ett bättre sätt. Men man bordebockså fångat upp Martin när han inför sin frigivning äskade att få gå någon behandlung mot sina aggressionsproblem, att det inte skulle runnit ut i sanden när det blev tjafsigt med hans handläggare. Han verkar ju haft insikt i sina problem och vilja till någon förändring. Men nu syns det som att man från vissa håll menar att det är onödigt att "behandla psykopater". Och det är väl i sak korrekt för psykopati går inte att behandla, däremot kan de väl lära sig att identifiera situationer där de ska agera på annat sätt om de vill undvika att hamna i finkan, eller att inte skrämma iväg någon de kanske faktiskt gillar?

Du är inte helt dum i huvudet, du.
Trevligt med en sambandslänk.
Intressant frågeställning. VEM ska vi identifiera, varför, och är det möjligt?