Citat:
Ursprungligen postat av
Tycker
Tror du på fullt allvar att han är full medveten, dvs förstår, vad det är han gör? Ingen med normal insikt skulle ens komma på tanken att göra det han gjort - flera gånger dessutom (repetitivt beteende).
Förr spärrade man in den här typen av personlighetsstörningar men så kom den så kallade psykiatrireformen i slutet av 70-talet och 80-talet. All institutioner lades ner och alla "sjuka" skulle få leva som vanliga människor ute i samhället. I nya bostadsområden dedicerade man lägenheter, en eller två på varje "gård" för dessa nyutsläppta. Många hade aldrig tidigare levt ute i samhället utan varit på institution sedan späd ålder. Det vi ser idag är resultatet av "reformen"!
Detta gäller dock inte GM då han ju levt med sin mamma, som inte heller hon haft alla hästar hemma. Med en våldsbrottsdömd bror är det nog lätt att misstänka att det rör som någon form av genetisk påverkan. Problemen har funnits där sedan han var liten och kanske eldades det på av att huset där han växte upp, och grannhuset, hade ett relativt stort antal pojkar med våldsproblematik boende. Ett flertal av dem dömdes redan i 15-årsåldern till samhällstjänst för våldsbrott. Sedan gick det bara utför för dem.
Negativt beteende tenderar oftare lever kvar upp i vuxen ålder om det grundläggs redan i barndomen, än om det börjar framträda i de övre tonåren.
Men jag håller helt med om att "våldets rötter" finns i en kombination av faktorer.
Psykologer som forskar på sånt här menar ofta att människor vars beteendestörningar började i barndomen/ungdomen oftare fortsätter att uppföra sig aggressivt och kriminellt, och riskerar att fastna i ett avvikande beteende under sitt vuxna liv.
Varför är det allvarligare om beteendestörningar uppträder redan under barndomstiden?
Det finns inget enkelt svar på den frågan, men forskning om barns utveckling har givit några intressanta ledtrådar.
1. För det första har ett dåligt beteende som grundläggs när man är liten längre tid på sig att befästas och rubba den normala utvecklingen. Om beteendet uppträder under den senare tonårstiden är det mer troligt att pojken kan få stöd av positiva erfarenheter och relationer. Störningen är troligen bara en tillfällig fas som återspeglar de speciellt svåra utmaningar som tonårstiden innebär, t ex att hantera komplicerade problem i kamratrelationer.
2. Det andra skälet till att beteendestörningar i den tidiga barndomen är en varningssignal är att om småbarn konsekvent uppför sig illa, beror det snarare på bakomliggande problem än på dåligt inflytande från kamrater. Sådana bakomliggande problem vara ett hetsigt temperament, neurologiska rubbningar (som ofta hänger samman med genetik, komplikationer under moderns graviditet eller vid förlossningen), separation från föräldrar, våld inom familjen eller olämpliga uppfostringsmetoder.
Här är en sammanfattning av riskfaktorer (som bidrar till ökad sannolikhet till att män begår mord) som man har identifierat
•Barnmisshandel (inklusive psykisk misshandel)
•Gäng
•Drogmissbruk
•Vapen
•Omhändertaganden
•Neurologiska problem
•Problem i skolan
Martin har utsätts för flera av dessa specifika negativa faktorer som ökar risken för dödligt våld.