8 632 besökare online
1 031 668 medlemmar • 53 930 342 inlägg
Användarnamn 
Lösenord
Flashback Forum Mat, dryck & tobak Tobak
Svara på ämne
Ämnesverktyg
Neonbar
Medlem
Det är inte första gången jag slutar snusa, men förhoppningsvis den sista. De första fyra dagarna går som en dans på rosor, femte dagen beskrivs bäst som psykisk tortyr och lidande. Ytterligare ett par dagar passerar smärtfritt, 8-9 dagen är återigen olidliga. Här brukar jag därför bryta ihop och börja om. Detta mönster har nu upprepat sig flera gånger.

Varför är det så här? Kanske beror det på mina förväntningar. Nikotinet bör ju vara ute sen länge, men abstinensen kommer alltid sent. Hade gärna tagit smällen första dagarna för att sen se ljuset i tunneln, nu har jag det hängandes över huvudet i flera veckor.
 
IndyHermesKink
Medlem
IndyHermesKinks avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av Neonbar
Det är inte första gången jag slutar snusa, men förhoppningsvis den sista. De första fyra dagarna går som en dans på rosor, femte dagen beskrivs bäst som psykisk tortyr och lidande. Ytterligare ett par dagar passerar smärtfritt, 8-9 dagen är återigen olidliga. Här brukar jag därför bryta ihop och börja om. Detta mönster har nu upprepat sig flera gånger.

Varför är det så här? Kanske beror det på mina förväntningar. Nikotinet bör ju vara ute sen länge, men abstinensen kommer alltid sent. Hade gärna tagit smällen första dagarna för att sen se ljuset i tunneln, nu har jag det hängandes över huvudet i flera veckor.

Jag tror du har mobiliserat ett starkt psyke och motstånd de första dagarna och känner mindre av kroppens protester då. Men efter ett tag släpper din beredskap och då känner du av det psykologiska begäret eftersom det fysiska vid det laget är ur kroppen.

Snusning är enligt mig till största delen psykologiskt. Man kan få begär långt efter att nikotinet är ur kroppen. Men håll ut! Även det psykologiska begäret försvinner.

Fan vad jag inte saknar snusandet. Vid lunchen idag hade en kollega precis ätit klart och innan besticken lagts till ro så var dosan framme och prillan inne. Rutinerat, väloljat, slaviskt och passionslöst. "Det är gött med snus på maten!" kanske han skulle säga. Visst, fine. Men hur hade han reagerat om jag hade tvingat honom att vänta med prillan i en halvtimme? Han hade klättrat på väggarna och kallat mig rövhål.

Slav. E. Ri.

Jag kommer alltid tycka att de där 10% av snusandet som är själva kicken är gott. Ruset som alla snusare vill åt. Men resten, de övriga 90% av kakan, med handlandet, abstinensen, tandköttet, pengarna och framför allt känslan av att inte själv sitta i förarsätet, pundarbeteendet - det gör det SÅ INTE VÄRT DET.

Aldrig mer.
 
KungensKista
Medlem
KungensKistas avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av IndyHermesKink
Jag tror du har mobiliserat ett starkt psyke och motstånd de första dagarna och känner mindre av kroppens protester då. Men efter ett tag släpper din beredskap och då känner du av det psykologiska begäret eftersom det fysiska vid det laget är ur kroppen.


Detta stämmer så väl. Detta är 4:e gången jag försöker lägga av. Tidigare har jag bara klarat max 2 veckor. Den första veckan är inga problem men efter cirka en vecka tryter motivationen och kort därpå faller man dit.

Nu har jag klarat 4 veckor men mitt psykologiska beroende är fortfarande starkt får jag tyvärr säga. Det som driver mig för stunden är vetskapen om att återfallet är så jävla ovärt!
__________________
Runkmunk 2016, no return
 
IndyHermesKink
Medlem
IndyHermesKinks avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
Det som driver mig för stunden är vetskapen om att återfallet är så jävla ovärt!

Sant. Detta för att man kan kasta bort veckor av beslutsamhet, ansträngningar, psykisk kamp pch sin egen personliga värdighet för en futtig jävla prilla. Så mycket pundare är man. Och njutningen är så jävla flyktig.

Just oförmågan att förhindra ovärdiga återfall är en del av slaveriet och det som retade mig mest och sporrade mig mest att sluta.

Jag vill verkligen inte vara så utan kontroll, den tillvaron stressade till slut skiten ur mig. Det gav liksom inte nåt. Det var bara tvångsmässiga rutiner.
 
IndyHermesKink
Medlem
IndyHermesKinks avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
Den första veckan är inga problem men efter cirka en vecka tryter motivationen och kort därpå faller man dit.

Det är detta det kokar ner till. När man sitter själv på kammaren och känner tvivlet komma. Ursäkterna blir till sanningar. Värdigheten åker ut ur fönstret. Och efteråt en falsk lättnad över att allt återgått till det normala. Inte en perfekt tillvaro men en bekant och trygg tillvaro. Att sluta är främmande och jobbigt.

Och i denna situation spelar pepp, goda råd, ingefära eller internetforum ingen roll. För denna fajten tar man själv.

Svårt.

Det gäller att minnas varför man ville sluta. Det är IMO det enda man kan klamra sig fast vid då man kommer till vägskälet. Och inte ens det är nån garanti då.
 
KungensKista
Medlem
KungensKistas avatar
Tjoho, en hel månad utan snus. Kampen fortsätter...

Fördelar än så länge:
-Sparar pengar
-Fräschare mun
-Kraftigare erektioner och allmänt bättre cirkulation.
-Bättre kondition (upplever jag i alla fall)

Nackdelar:
-2-3 kg viktuppgång. Oklart om en del är vätska eller om det är rena tjockiskilon. Upplever inte att jag ätit så mycket mer än vanligt.
-Sömnen är fortfarande lite knas.
-Det blev allt mer påtagligt hur menlöst mitt liv är. I stället för att vara nöjd i en passiv tillvaro klättrar jag på väggarna. Kanske kan jag använda den känsla till självförverkligande på annat sätt(?)
__________________
Runkmunk 2016, no return
 
skataskata
Medlem
skataskatas avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
-Sömnen är fortfarande lite knas.
hur blir det knasigt med att sova?
när jag tar en prilla ett par timmar innan jag går och lägger mig så ligger jag och vimsar i sängen i en timme innan jag kan somna
__________________
пиздидо
 
KungensKista
Medlem
KungensKistas avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av skataskata
hur blir det knasigt med att sova?
när jag tar en prilla ett par timmar innan jag går och lägger mig så ligger jag och vimsar i sängen i en timme innan jag kan somna

Som nikotinnaiv förstår jag att det kan vara svårt att sova efter en snus men vanesnusare går ju med en ganska stabil nikotinkonc. dygnet runt.
Jag vaknar runt 02:00 varje natt för att sedan somna om. Antar att kroppen protesterar lite fortfarande.
__________________
Runkmunk 2016, no return
 
Spider-Girl
Medlem
Spider-Girls avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
Som nikotinnaiv förstår jag att det kan vara svårt att sova efter en snus men vanesnusare går ju med en ganska stabil nikotinkonc. dygnet runt.
Jag vaknar runt 02:00 varje natt för att sedan somna om. Antar att kroppen protesterar lite fortfarande.
Jag hade samma problem väldigt länge. Jag sov ofta med prilla inne så det berodde nog på det med. Men en dag var problemet bara borta
__________________
Landslaget? Skêcka Blåvitt!

----

Fotboll, hårdrock och Sopranos- resten skiter vi i.
 
KungensKista
Medlem
KungensKistas avatar
5 veckor utan snus och nu försöker jag återigen legitimera mitt missbruk. Fan. Blir livet nånsin som det var innan man började?
__________________
Runkmunk 2016, no return
 
IndyHermesKink
Medlem
IndyHermesKinks avatar
Citat:
 Ursprungligen postat av KungensKista
5 veckor utan snus och nu försöker jag återigen legitimera mitt missbruk. Fan. Blir livet nånsin som det var innan man började?
Jag har snusat så länge att jag inte minns hur livet var innan, så där kan jag inte hjälpa dig.

Däremot kan jag säga följande: Jag saknar inte snuset, för jag tänker inte ens på det. Så på ett sätt är det som om jag aldrig har snusat. Ingen saknad, ingen uppoffringskänsla.

Så att du ännu känner att det är svårt beror nog på att vi alla är olika. Du behöver väl längre tid att lägga det bakom dig. Jag höll på i 19 år med flera prillor åt gången mot slutet. Så jag var ju rätt fäst vid snuset då.

Så om jag lyckats lägga det bakom mig borde du kunna göra det också. Teoretiskt sett. 😉
 
Lyfang
Medlem
Citat:
 Ursprungligen postat av IndyHermesKink
Däremot kan jag säga följande: Jag saknar inte snuset, för jag tänker inte ens på det. Så på ett sätt är det som om jag aldrig har snusat. Ingen saknad, ingen uppoffringskänsla.
Det gäller säkert både rökare och snusare:
Citat:
It is particularly important that you understand Allen’s central point that in reality there is nothing to give up because smoking provides you with no genuine pleasure or crutch and so you are not making any sacrifice at all and there is no reason to feel deprived.
Källa: Allen Carr's Easyway: Top Tips on how to stop smoking using Allen Carr’s Easyway method
 
Svara på ämne
Svara Topp Dela