Är Bibeln sann ? (Sammanfogad tråd)

Helt sann, nej. Visa passager är sann, men det mesta, nej. Vill inte vara elak, men öppna en bok någon gång.

Fotosyntes, jag menar, what the fuck, liksom typ, Bibeln tycker inte om dig typ, ungefär. Stjärt, häst, jag hade en gång en båt typ. Snacka inte skit om Bibeln typ. Jävla anti typ semit asså bah jävla hitler ungefär typ. Eller så läser vi vetenskap.

Ett tips till dig kamrat, lev nu när du lever. Tror du på allvar något kommer sedan? Lev nu, sedan kommer helvetet, dvs inget. Inget för all framtid. Lev nu. ☺️

Vad bra. Då kanske du kan förklara detta:

Matt 4:8: ”Sedan tog djävulen med honom upp på ett mycket högt berg och visade honom världens alla riken och deras härlighet”

Om det ska stämma så som det står så förutsätts tydligen att jorden var platt vid Jesu tid. Annars skulle det inte hjälpa att gå upp på ett högt berg om man ville visa någon världens alla riken.

Mjo, eller så visades de platser som ansågs vara.. Nej det kan ju inte stämma när jag läser noggrannare. 😂

Skapelsedag 1


Hur lång är en "dag" i Första Moseboken?

Många anser att ordet "dag" som används i Första Mosebokens första kapitel innebär en tidsperiod på 24 timmar. I Första Moseboken 1: 5 sägs emellertid Gud själv uppdela dagen i kortare perioder och bara kalla den ljusa delen "dag". I Första Moseboken 2: 4 kallas alla skapelseperioderna tillsammans en "dag": "Detta är himlarnas och jordens historia vid den tid då de skapades, på den dag [alla sex skapelseperioderna] då Jehova Gud gjorde jord och himmel." - NW.
Det hebreiska ordet johm, som har översatts med "dag", kan beteckna tidsperioder av olika längd. Bland de möjliga betydelserna räknas följande upp i William Wilsons Old Testament Word Studies: "En dag; det används ofta om tid i allmänhet, eller om en lång tid; en hel tidsperiod som tas upp till behandling. ... Dag används också om en speciell period eller tid, då någon ovanlig händelse inträffar."' Denna sista mening tycks passa in på skapelsedagarna, för de var verkligen perioder då exceptionella händelser beskrevs inträffa. Det ger också rum för tidsperioder som är mycket längre än 24 timmar.

1 Första Mosebokens första kapitel används uttrycken "kväll" och "morgon" i samband med skapelseperioderna.
Antyder inte det att de var 24 timmar långa?
Inte nödvändigtvis.
På vissa platser, i synnerhet i engelsktalande länder, talar man ofta om en människas livstid som hennes "dag". Man talar om "min fars dag" eller "under Shakespeares dag".
Man kan dela upp denna "dag" omfattande en livstid genom att säga "i hans livs gryning" eller "i hans livs afton [eller skymning]". Orden "kväll" och "morgon" i Första Mosebokens första kapitel begränsar således inte innebörden till 24 bokstavliga timmar.

Ordet "dag" kan, som det används i bibeln, inbegripa sommar och vinter, årstidernas växlingar. (Sakarja 14: 8, NW) "Skördedagen" omfattar många dagar. (Jämför Ordspråksboken 25: 13 och 1 Moseboken 30: 14; MW.)
Tusen år liknas vid en dag. (Psalm 90: 4; 2 Petrus 3: 8, 10) "Domens dag" omfattar många år. (Matteus 10: 15; 11: 22-24) Det förefaller rimligt att "dagarna" i Första Moseboken också kan ha omfattat långa tidsperioder - årtusenden.


Första "dagen"
"'Må det bli ljus.' Då blev det ljus.
Och Gud började kalla ljuset dag, mörkret däremot kallade han natt. Och det blev kväll, och det blev morgon, en första dag." - 1 Moseboken 1: 3, 5, NW.

I Naturligtvis fanns solen och månen till i yttre rymden långt före denna första "dag", men deras ljus nådde inte jordens yta så att en observatör här på jorden skulle kunna se det.

Nu kom ljuset av allt att döma att bli synligt på jorden denna första "dag", och den roterande jorden började få alternerande dagar och nätter.
Uppenbarligen kom ljuset genom en gradvist skeende process som sträckte sig över en lång tidsperiod, inte omedelbart som när man tänder en glödlampa. Översättaren J. W. Watts' återgivning av detta ställe återspeglar den tanken: "Och gradvis kom ljus att existera." (A Distinctive Translation of Genesis)

Detta ljus kom från solen, men solen själv kunde inte ses genom molntäcket. Därför var det ljus som nådde jorden "indirekt ljus", vilket framkommer i en kommentar om vers 3 i Rotherhams Emphasised Bible.

Skapelsedag 2

"'Må det bli en utsträckning mitt i vattnen, och må vattnen skiljas från vattnen.' Så grep Gud sig an med att göra utsträckningen och att skilja vattnen som skulle vara nedanför utsträckningen från vattnen som skulle vara ovanför utsträckningen.
Och det blev så.
Och Gud började kalla utsträckningen himmel." - 1 Moseboken 1: 6-8, NW.

I somliga översättningar används ordet "fäste" i stället för "utsträckning".
Därav kommer det argumentet att skildringen i Första Moseboken har tagit efter skapelsemyter som framställer detta "fäste" som er metallkupol.
Men även i Konung Jakobs bibel, vilken använder ordet "fäste", står det i marginalen: "ut sträckning."

Det beror på att det hebreiska ordet ra.gi'a', som har översatts med "utsträckning", kommer från ett ord som betyder att sträcka ut, sprida ut eller utvidga.
1 Första Mosebokens skildring sägs det att Gud gjorde det, men det sägs inte hur.
Hur det beskrivne åtskiljandet än gick till, skulle det ha sett ut som on vattnet "ovanför" hade hämtats upp från jorden.
Och fåglar skulle senare kunna sägas flyga i "himlarna utsträckning", som det sägs i 1 Moseboken 1:2C - NW.

Skapelsedag 3

"Må vattnen under himlarna samlas till en plats, och må torra landet bli synligt.' Och det blev så. Och Gud började kalla det torra landet jord, vattensamlingen däremot kallade han hav." (1 Moseboken 1: 9, 10, NW) Som vanligt beskrivs det inte hur detta gick till.
Utan tvivel skulle oerhörda rörelser i jordskorpan ha behövt äga rum för att landområdena skulle kunna bildas. Geologer kan förklara att sådana stora förskjutningar hör till katastrofteorin.

Men Första Moseboken visar att en Skapare styrde och kontrollerade dem.
I den bibliska skildring där Gud sägs fråga ut Job om hans kunskap om jorden beskrivs en mångfald detaljer som har med jordens historia att göra: dess mått, dess molnmassor och dess hav och hur deras vågor begränsades av torra land - många allmänna detaljer om skapelsen som spänner över långa tidsperioder.
Bland annat säger bibeln att Gud liknar jorden vid en byggnad och frågar Job: "Var fick hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten?" - Job 38: 6.

Intressant nog kan delar av jordskorpan liknas vid "pelare", eftersom den är mycket tjockare under kontinenterna och i ännu högre grad under bergskedjor, där den sträcker sig långt ner i manteln därunder, precis som trädrötter i jorden. "Tanken att berg och kontinenter har rötter har omprövats gång på gång och befunnits vara giltig", sägs det i Putnam's Geology.2 Jordskorpan under haven är bara omkring 8 kilometer tjock, men rötterna under kontinenterna sträcker sig omkring 30 kilometer ner och bergens rötter ungefär dubbelt så långt.

Och jordens alla olika skikt pressar inåt mot jordens kärna från alla håll, vilket gör den till en stor stödjande "hörnsten".
Hur Skaparen än gick till väga för att åstadkomma att torra land höjde sig är det viktigaste ändå det att både bibeln och vetenskapen anger landhöjningen som ett skede i jordens tillblivelse.


Landväxter på tredje "dagen"
Bibelns skildring tillägger: "'Må jorden få gräs att spira upp, fröbärande växtlighet, fruktträd som enligt sina arter ger frukt, vars frö är i den, på jorden.' Och det blev så." - 1 Moseboken 1: 11, NW.


Vid slutet av denna tredje skapelseperiod hade således tre stora kategorier landväxter skapats. Det indirekta ljuset hade då blivit ganska starkt, tillräckligt för fotosyntesen som är så viktig för de gröna växterna. Inom parentes kan sägas att skildringen här inte nämner varje slag av växter som framträdde på scenen.
Mikroskopiska organismer, vattenväxter och andra nämns inte uttryckligen, men troligen skapades även de denna "dag".

Skapelsedag 4

'Må det bli ljuskällor i himlarnas utsträckning till att skilja dagen och natten åt; och de skall tjäna som tecken och till att utmärka tidsperioder och dagar och år.
Och de skall tjäna som ljuskällor i himlarnas utsträckning till att lysa på jorden.'
Och det blev så.
Och Gud grep sig an med att göra de två stora ljuskällorna, den större ljuskällan till att råda över dagen och den mindre ljuskällan till att råda över natten, och likaså stjärnorna." - 1 Moseboken 1: 14-16, NW.


Tidigare, i samband med första "dagen", användes uttrycket: "Må det bli ljus." Det hebreiska ord som där användes för "ljus" är 'ohr, vilket betyder ljus i allmänhet.
Men i samband med fjärde "dagen" används i stället det hebreiska ordet ma.'ohr', vilket betecknar källan till ljuset. Rotherham säger i en fotnot till ordet "ljuskällor" i Emphasised Bible: '1 v. 3, ma.'ohr´, indirekt ljus."

Sedan visar han att det hebreiska ordet ma•'ohr' i vers 14 betyder något som "ger ljus".
Den första "dagen" trängde uppenbarligen indirekt ljus genom jordens molnlindor, men källorna till det ljuset skulle inte ha kunnat ses av någon iakttagare på jorden, eftersom molntäcket fortfarande omslöt jorden.

Nu, den fjärde "dagen", förändrades tydligen dessa förhållanden.
En atmosfär som till en början innehöll mycket koldioxid kan ha orsakat ett varmt klimat över hela jorden, men den frodiga växtligheten bör ha absorberat en del av denna värmeupplagrande koldioxid under tredje och fjärde skapelseperioden. Växtligheten avgav i sin tur syre - en förutsättning för djurlivet. - Psalm 136: 7-9.

Hade det funnits en iakttagare på jorden då, skulle han ha kunnat urskilja solen, månen och stjärnorna, vilka skulle "tjäna som tecken och till att utmärka tidsperioder och dagar och år". (1 Moseboken 1: 14, NW)

Månen skulle utmärka månmånadernas gång och solen solårens.
De årstider som nu blev till denna fjärde "dag" var utan tvivel mycket mildare än vad de senare kom att bli. - 1 Moseboken 1: 15; 8: 20-22.

Skapelsedag 5

"'Må vattnen vimla fram ett vimmel av levande själar, och må flygande skapelser flyga över jorden på ytan av himlarnas utsträckning.' Och Gud grep sig ar med att skapa de stora havsvidundren och alla levande själar som rör sig, som vattnen vimlade fram enligt deras arter, och varje bevingad flygande skapelse enligt dess art." –
1 Moseboken 1: 20, 21, NW.

Det är intressant att lägga märke till att de djur. skapelser som vattnet skulle vimla av kallas "levande själar". Denna term är också tillämplig på de "flygande skapelser [som flyger] ... över jorden på ytan av himlarnas utsträckning".
Och den skulle också omfatta livsformerna i havet och i luften, till exempel havs vidundren, vars fossila kvarlevor forskare på senare tid har funnit.

Skapelsedag 6


”Må jorden frambringa levande själar enligt deras arter, varje tamt djur och krälande djur och vilt djur på jorden enligt dess art.' Och det blev så." - 1 Moseboken 1: 24, NW.

På sjätte "dagen" framträdde således de landdjur som betecknas som vilda djur och tama djur. Men denna sista "dag" var inte över. En sista fantastisk "art" skulle komma:
"Och Gud sade vidare: 'Låt oss göra människor till vår avbild, enligt vår likhet, och må de råda över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och tamdjuren och hela jorden och varje krälande djur som rör sig på jorden.'
Och Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till mankön och kvinnkön skapade han dem." - 1 Moseboken 1: 26, 27, NW.


I andra kapitlet i Första Moseboken bifogas tydligen några detaljer.
Det är emellertid inte, som några har menat, fråga om en annan skapelseberättelse som strider mot den i första kapitlet.

Det är helt enkelt så att skildringen i andra kapitlet börjar någon gång under tredje "dagen", efter det att torra land har framträtt men innan landväxterna skapades, och den bifogar detaljer som har med människornas ankomst att göra - den levande själen Adam, hans trädgårdsliknande hem, Eden, och kvinnan Eva, hans hustru. –
1 Moseboken 2: 5-9, 15-18, 21, 22.

Det vi har gått igenom här har nämnts för att hjälpa oss att förstå vad som sägs i Första Moseboken. Och denna mycket realistiska skildring visar att skapelseprocessen försiggick under en period som inte bara var 144 timmar (6 x 24) lång, utan flera årtusenden.



Hur kunde Mose veta?
Många tycker att det är svårt att accepter denna skapelseskildring.
De hävdar att den är härmad från skapelsemyterna hos forntida folk, i första hand från det forntida Babylons.

Det är emellertid så som det framhålls i en ny biblisk ordbok: "Man har ännu inte funnit någon myt som uttryckligen omtalar skapelsen av universum", och myterna "utmärks av polyteism och gudomligheters kamp om makten, vilket utgör en slående kontrast till den hebreiska monoteismen i [1 Moseboken] 1-2".3

Angående babyloniska skapelselegender sades det i en publikation utgiven av styrelsen för British Museum: "De fundamentala detaljerna hos den babyloniska och den hebreiska skildringen är i grunden olika."


I ljuset av det vi har gått igenom framstår skapelseberättelsen i Första Moseboken som ett vetenskapligt korrekt dokument.
Den visar hur de större kategorierna av växter och djur, med sina många varieteter, fortplantar sig enbart "enligt sina arter".

De fossila vittnesbörden bekräftar det. De visar i själva verket att varje "art" uppträder plötsligt, utan några verkliga övergångsformer som sammanlänkar den med någon tidigare "art", vilket borde ha varit fallet enligt evolutionsteorin.

" Alla Egyptens visa mäns kunskap skulle inte ha kunnat ge Mose, som skrev Första Moseboken, någon ledtråd till skapelseprocessen. Skapelsemyterna hos forntida folk uppvisar ingen likhet med det Mose skrev i Första Moseboken.

Men det finns ett aber...

... att du kan inte utifrån bibeln, försöka tillskansa dig guds identitet då gud ju är skaparen.


Som skapare/kreatör av ett universum, kan människan enbart fragmentariskt observera och nedskriva sina egna observationer och försöka sammanställa dem, som gjorts i bibel.

Men det är fortfarande inte gud själv.

Du gör ett generalfel, i att tro dig komma guds intention på spåren genom att ha enbart en enda liten extremt kunskapsfattig källa att se som -den enda-

Därför är det så sekteristiskt valhänt, att så blint försöka ta puls på orden, eftersom det oavsett slutar med att du måste tolka och associera fritt varpå felmarginalerna ökar med varenda ansats till detta omtolkandet.

Du får inget sagt om Gud! Absolut inte ett skit.

Du får något sagt om LITTERATUREN, och vore du en ärlig person med heder ibehåll, skulle du aldrig låta dig ge sken av att ha någon slags gudsvetskap - då bibeln är sönderläst framlänges baklänges och mald kors och tvärs flera ggr om. Långt innan du föddes - medan världen är som då också nu, ändlig.

Alla de moraliska värden som ni radar upp, är alltså ändliga.

Nya paradigmer tar över... men du och ni, står kvar runda i huvudet och tror mer än ni vet.

Kunskap måste vara nyttig, för att ses som värdebestämmande - medan de värden du vill. tolka fram ur bibeln, för längesedan är förgångna.

Därav saknar du helt uppenbart lite respekt och läser bibeln med egocentrisk motivation.

Inte med kunskapsmotiverad framförhållning så när du "tolkar" din bibel, så gör du det för att självförhärliga din egocentriska ådra, som du antagligen har fått dig tillsagt att göra..

Andra med lite andra och större krav, tillämpar andra källor och parametrar i sannings-sökande och förstår att poesi och allegori är menat att vara poesi allegori och imaginärt effektsökeri.

T.ex sitter inte arkeologer och paleontologer, och checkar av om deras rön, "stämmer" med bibelorden. (ord, som kommr ur människan själv! - så det finns en präktigt grundmurad
felmarginal mellan mänsklig individ och "gud" redan i bibeln)

Därav blir alla s.k definitionsanalyser ur den religionspsykologiska modellen, konsekvent felaktiga.