Haha jag undrar samma sak. Ungen verkade kärleksfull, var det det paranormala? Trodde du att barn var små jävlar som utstrålade ondska innan denna händelse eller?
Låter för det första som en helt underbar upplevelse. Som jag känner ibland när jag tittar på mitt barn (13 mån). Ovillkorlig kärlek. Kanske du kände samhörighet, kanske barnet speglade den du egentligen är.
(4) Han hann före. Följande hände förra sommaren. Jag jobbade några dagar mitt i juli och var på väg till jobbet tidig förmiddag. Jag sitter på en av Slussens perronger ganska nära uppgången mot Götgatan. Det är rätt litet folk i farten. Två män passerar mig och försvinner sannolikt upp mot Götgatan. De pratar arabiska (vilket jag råkar kunna) och jag registrerar att den av dem som går närmast mig ser marockansk ut och försöker uppfatta vilken dialekt han svarar den andre (som pratar syrisk dialekt) på; marockansk och syrisk arabiska är inbördes obegripliga. "Marockanen" har långt hår slarvigt uppsatt i hästsvans, en intensivt röd t-shirt, jeans och en ryggsäck. Ansiktet är påfallande likt en känd marockansk artists.
Hur som helst så kommer tåget in bara någon minut efter att de passerat. Jag sätter mig allra längst bak för att komma så nära uppgången där jag skall stiga av. Resan tar ca 12 min. När jag kliver av så är jag den förste att ställa mig i rulltrappan. Nästan framme vid spärrarna ser jag då samme man (jag har relativt gott om tid att försäkra mig om att det är samma individ) - "marockanen" - åka nedför rulltrappan. Det hela förefaller helt obegripligt.
Möjligheten finns ju att han åkt med bil från Götgatsområdet och på det sättet hunnit före men han kan inte ha tagit t-banan för då hade jag sett honom. Dessutom hade han inte kunnat hinna före mig; det finns bara en uppgång. Om han tagit bil så hade han måst åka aningen runt stan genom olika tunnlar eller genom själva innerstaden. I vilket fall tar en sådan resa mer än 12 min. T-banan är det absolut snabbast färdmedlet.
Jag borde ha frågat honom hur i all världen han bar sig åt.
Har bott i ett och samma hus sedan blöjan. Detta huset byggdes 1984. Men innan dess hade ett gammalt hus stått där som rivits, om det har jag ingen information, men de kan vara deras efterlämnade själsbitar som spökar och skojar nu med oss som bor här.
I huset bor vi - jag, morsan, och hennes gubbe - så händer det väldigt mycket konstiga grejer som säkerligen går att förklara. Men jag blir osäker ibland.
Jag tror på det paranormala. men jag tycker att man måste ha koll på att i de flesta vall är det ett vinddrag eller liknande.
En sak som jag kommer på nu så här, det är en gång när jag låg hemma i soffan TV-rummet och kollar på något asdåligt program och bara tar det lugnt. Huvudet bakåtlutat,chill som fan tänkte ju jag att sitta här och mysa lite. Detta är kanske 0.3-tiden och jag är klarvaken. Kollar på programmet och sitter där en 5 minuter. Plötsligt känner jag något ta tag i mitt hår, det kändes som en stor jävla hand som tog tag i håret, och bara slet helt sjukt hårt, det kändes fysiskt, liksom ont i hårbotten både under tiden och efter. När jag blev av med dödens nackgrepp gick jag runt och ropade ifall någon var hemma. Men nej. Så jag satte mig i soffan igen och återgick till tvtittandet.
En annan gång satt jag på mitt rum ensam hemma, sen hörde jag hur morsan kom hem. Hon vred om nyckeln, och började hänga av sig ytterkläderna hörde jag (mitt rum är rätt nära hallen). Hon fixade lite å ställde in mat i frysen. Gick in till sitt sovrum som har en svängdörr som låter på ett speciellt sätt så jag vet att det inte var något annat som lät. Sen plötsligt ringer morsan mig och säger att hon är på väg hem, och undrar om jag vill ha mat. Då rusade jag ut och kikade i huset, helt tomt. En skåpslucka stod öppen, det var v¨äl det enda. Den har hänt hur många gånger som helst.
Morsans gubbe, han har aldrig trott på några gastar, men nu har han med näven i bordet sagt " Jag tror inte att dom finns, men jag vet att dom finns.
Alla i huset är med om olika såna småsaker ibland. Tycker det är trevligt med ett hemsökt hus. Dom vill ju oss inget illa, förutom att slita lite i håret.
om någon har kört l4D så minns ni dom häxorna som sitter och lipar i hörnen för att sedan attackera dig hejdlöst?
Mitt i natten hör jag en flickröst sitta å gråta, nynna, och snyfta och ha sig. Vem i helvete är det? tänkte jag. Kollade alla tvapparater, datorer, radios osv men alltind var avstäng. Och lipandet det bara fortsatte, också hänt hur många gånger som helst.
Vart med om extremt mycket senaste tre åren. Hade kontakt med personer i andra dimensioner under lång tid och senast i fredags.
Kan skriva några A4 om allt men vill bara nämna en sak. Hörde några elakingar nerifrån. De försökte manipulera mig. Antar att de är rädda för "oneness". Men de fattar inte. De är inte medvetna om allt det positiva som de goda krafterna är.
Kanske försöker någon manipulera dig att göra ont. Gå inte på det.
Vart med om extremt mycket senaste tre åren. Hade kontakt med personer i andra dimensioner under lång tid och senast i fredags.
Kan skriva några A4 om allt men vill bara nämna en sak. Hörde några elakingar nerifrån. De försökte manipulera mig. Antar att de är rädda för "oneness". Men de fattar inte. De är inte medvetna om allt det positiva som de goda krafterna är.
Kanske försöker någon manipulera dig att göra ont. Gå inte på det.
Hur hade du kontakt med personer från andra dimensioner?
1. Shamanen som visade meningen med livet.
Hur allting uppstod etc etc
2. 3e DMT trippen
Resan till ett alternativ universum.
Varelserna var fantastiska och visade mig något jag saknade i mitt liv vi det tillfället.
Den trippen ändrade mitt liv totalt.
__________________
Senast redigerad av develooper 2015-12-18 kl. 22:33.
Jag tror jag vet vad du menar...
Fick guidningen av en shaman för ett par år sen. Träffar honom fortfarande regelbundet.
Folk förstår inte flödet av energi.. ännu.
Visst har man upplevt många småsaker som man har haft svårt att förklara. (Kommer inte ihåg npgra riktigt goda historier atm)
(Kanske inte tillhör detta ämne men men)
En sak som jag kommer ihåg väldigt specifikt var när jag var ca 12 år och påväg till skolan en morgon. Satt och inspekterade himmelen i väntan på skolbussen. Efter några minuters väntan ser jag ett litet gult klot lååååångt uppe i skyn. Den rör sig alltför konstigt och tar ut svängarna väldigt häftigt. Svårt att förklara men rörelsern fick mig att se ut som ett frågetecken. Några sekunder senare försvinner den bort i ett rakt spår tills att den inte syns längre.
Hade många obehagliga drömmar och upplevelser under sömngång under en period också.
Brukade ofta vakna upp mitt i natten av att jag stod tryckt mot ett specifikt fönster och bara stirrade rakt ut mot natten, (kommer ihåg att det alltid var mest obehagligt när månen lös upp hela skogen mitt i natten) tog alltid några minuter innan man reagerade på vad man gjorde och när man tillslut vaknade till så fick man kalla kårar längst hela ryggraden.
Inte speciellt övernaturligt eller liknande men mest obehagligt att det alltid var ett speciellt fönster.
__________________
Senast redigerad av HEXA 2015-12-19 kl. 19:28.
Resan till ett alternativ universum.
Varelserna var fantastiska och visade mig något jag saknade i mitt liv vi det tillfället.
Den trippen ändrade mitt liv totalt.
Låter som en häftig upplevelse. Men att få hallucinationer av en drog, är väl knappast något man kan klassa som en övernaturlig upplevelse, eller?
Personligen är jag övertygad om att jag skulle få en negativ upplevelse av att ta en hallucinogen. Det suger.