Citat:
Tror du fyra mord räcker till livstid? Två döda räckte inte till livstid för Rosenlundsmördaren.
http://www.expressen.se/gt/mordmisst...ot-hans-huvud/
Intressanta uppgifter om förhöret med den misstänkte.
"Det hände plötsligt", "nästa minnesbild", "Jag slår med basebollträet mot hans huvud och jag vet inte, jag vet inte hur många gånger, men det måste vara mer än en gång", "Han blir liggande på golvet i alla fall", "Jag har en bild framför mig att han blir liggande på golvet", "plötsligt stod hon där", "jag har ingen minnesbild att jag slår henne med ett basebollträ men det gör jag, det måste jag ha gjort", och "jag kommer inte ihåg vad jag tände med".
Det är flera meningar i detta som visar på att han haft god hjälp av advokaten Leif Silbersky som brukar vara värd varenda krona han arvoderar för besväret.
Advokaten har analyserat bevisningen och funnit att det är med råge bevis som kommer göra det enkelt för åklagaren att få sin talan styrkt. Så det blir ett halvhjärtat erkännande som ska rädda gärningsmannen från livstid och begränsa hans egen ekonomiska skada. Eller omsorg om den egna familjens framtida ekonomi.
Det är ett starkt sken av mördarens damagekontroll in i förhören, och att han har ett litet hopp om knäppskallerabatt eller någon förmildrande omständighet typ, tillfällig sinnesrubbning, eller vanföreställning där sinnena var tillfälligt väck. I syfte att få bort livstidsstraffet. Men det är för dåligt och för många offer för att det ska funka denna gång. Karln kommer få livstid.
Det finansmannen vill förneka är att han hade med tändvätskan eftersom inköpet visar på planering. Nu påstår han att han hittade tändvätskan på plats och att det inte var planerat att mörda och mordbränna. Han erkänner morden indirekt, för döda andra människor är nästan gratis när det blir skadestånd till anhöriga. Men mordbranden vill han ha bort helt, för skada på egendom måste ersättas fullt ut.
Hur eller med vad företagaren satte eld på huset säger han sig inte komma ihåg.
– Jag kommer inte ihåg vad jag tänder med. Det var inget jag hade med mig i alla fall. Jag är ingen rökare heller så jag har inte med mig sånt. Om det var tändare eller tändstickor, det vet jag inte.
Intressanta uppgifter om förhöret med den misstänkte.
"Det hände plötsligt", "nästa minnesbild", "Jag slår med basebollträet mot hans huvud och jag vet inte, jag vet inte hur många gånger, men det måste vara mer än en gång", "Han blir liggande på golvet i alla fall", "Jag har en bild framför mig att han blir liggande på golvet", "plötsligt stod hon där", "jag har ingen minnesbild att jag slår henne med ett basebollträ men det gör jag, det måste jag ha gjort", och "jag kommer inte ihåg vad jag tände med".
Det är flera meningar i detta som visar på att han haft god hjälp av advokaten Leif Silbersky som brukar vara värd varenda krona han arvoderar för besväret.
Advokaten har analyserat bevisningen och funnit att det är med råge bevis som kommer göra det enkelt för åklagaren att få sin talan styrkt. Så det blir ett halvhjärtat erkännande som ska rädda gärningsmannen från livstid och begränsa hans egen ekonomiska skada. Eller omsorg om den egna familjens framtida ekonomi.
Det är ett starkt sken av mördarens damagekontroll in i förhören, och att han har ett litet hopp om knäppskallerabatt eller någon förmildrande omständighet typ, tillfällig sinnesrubbning, eller vanföreställning där sinnena var tillfälligt väck. I syfte att få bort livstidsstraffet. Men det är för dåligt och för många offer för att det ska funka denna gång. Karln kommer få livstid.
Det finansmannen vill förneka är att han hade med tändvätskan eftersom inköpet visar på planering. Nu påstår han att han hittade tändvätskan på plats och att det inte var planerat att mörda och mordbränna. Han erkänner morden indirekt, för döda andra människor är nästan gratis när det blir skadestånd till anhöriga. Men mordbranden vill han ha bort helt, för skada på egendom måste ersättas fullt ut.
Hur eller med vad företagaren satte eld på huset säger han sig inte komma ihåg.
– Jag kommer inte ihåg vad jag tänder med. Det var inget jag hade med mig i alla fall. Jag är ingen rökare heller så jag har inte med mig sånt. Om det var tändare eller tändstickor, det vet jag inte.