Citat:
När jag läser hur Lamotte påstår sig ha följt debatten bland Sverigevänner på internet och funnit att den inte förs av arga obildade unga män från landsbygden, undrar jag om han inte har surfat in på Politik - Inrikes.En ganska bra debattartikel av Joakim Lamotte. Jag måste säga att jag uppskattade hans sågning av tönten Magnus Betnér tidigare i sommar. Lamotte har gjort ett par intressanta inslag i Uppdrag Granskning, bland annat om skolor i Rosengård.
https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2...ny-folkrorelse
Det kommer en liten moralkaka på slutet, men det är inget som förändrar tonen i artikeln. Jag tror denna analys är på det stora hela korrekt. Det finns en enorm motvilja att bara erkänna ett enkelt faktum bland svenska journalister. Jag tror inte det finns någon person, oavsett utbildning och bostadsort, som egentligen har några illusioner om varför SD ökar. Det verkar nästan som om man måste vara svensk journalist för att inte förstå SD:s snabba tillväxt. Eftersom media inte tycks kunna acceptera detta faktum är det många som helt enkelt inser att de flesta journalister mörkar obekväma fakta. Så enkelt är det. Om det vore ökade klassklyftor som folk i grunden oroade sig för skulle Vänsterpartiet växa med raketfart.
Det kommer nog bli lättare framöver för väljare att överge de gamla partierna. Vad är det regeringen och den så kallade "oppositionen" egentligen vill göra med Sverige? SD har iallafall en tydlig framtidsvision; oavsett vad man tycker om den. Det är bättre än ingen vision alls. Varken regeringen eller "oppositionen" har några konkreta förslag att komma med när det gäller de frågor som väljarna prioriterar mest just nu: invandringen, tiggeriet, kriminaliteten. SD har en tydlig politik här, vilket inget annat parti har. Där finns en del av orsaken till att SD växer.
https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2...ny-folkrorelse
Det kommer en liten moralkaka på slutet, men det är inget som förändrar tonen i artikeln. Jag tror denna analys är på det stora hela korrekt. Det finns en enorm motvilja att bara erkänna ett enkelt faktum bland svenska journalister. Jag tror inte det finns någon person, oavsett utbildning och bostadsort, som egentligen har några illusioner om varför SD ökar. Det verkar nästan som om man måste vara svensk journalist för att inte förstå SD:s snabba tillväxt. Eftersom media inte tycks kunna acceptera detta faktum är det många som helt enkelt inser att de flesta journalister mörkar obekväma fakta. Så enkelt är det. Om det vore ökade klassklyftor som folk i grunden oroade sig för skulle Vänsterpartiet växa med raketfart.
Det kommer nog bli lättare framöver för väljare att överge de gamla partierna. Vad är det regeringen och den så kallade "oppositionen" egentligen vill göra med Sverige? SD har iallafall en tydlig framtidsvision; oavsett vad man tycker om den. Det är bättre än ingen vision alls. Varken regeringen eller "oppositionen" har några konkreta förslag att komma med när det gäller de frågor som väljarna prioriterar mest just nu: invandringen, tiggeriet, kriminaliteten. SD har en tydlig politik här, vilket inget annat parti har. Där finns en del av orsaken till att SD växer.
Här återfinns i alla fall vad han beskriver. En informerad skara debattörer som inte passar in i nidbilden av SD-sympatisören. Jag skulle dock kalla mig för Sverigevän och jag är måhända inte ensam om att inte vilja få epitet slängda i ansiktet, oavsett om det är Åkesson, Lamotte eller någon annan som står för slängandet.
Men nog om det, vad jag egentligen ville kommentera var moralkakan, eller snarare brasklappen. "Jag vill ha ett sådant parti, men jag skulle inte rösta på det."
Varför ska man som journalist överhuvudtaget kommentera vad man ska, eller inte ska, rösta på? När ska vi egentligen få se journalister eller opinionsbildare i allmänhet som vågar säga sin mening och stå för den utan menlösa brasklappar?
