Fördomar om jakt och jägare

Just i skottögonblicket är man så fokuserad på att prestera att man inte tänker på något annat, när man ser att det har gått bra så känner man en stor lättnad. väl vid bytet så känner jag en blandning av tacksamhet, lättnad och vemod. Tacksamhet mot naturen, lättnad att det gick bra, ofta har man ju lagt ner mycket tid och ansträngning innan ett skottillfälle. Vemod inför djurets död och livets förgänglighet.

Just vemodet tycker jag kommer mer ju äldre man blir. Sen känner man ju också en stor respekt för bytet också.

Tack för ett väl beskrivet tillstånd! Det uppskattas.

Jag tror att motviljan mot jakt och jägare kan ses som moralfilosofiskt. Det är inte moraliskt försvarbart att tillfoga en annan levande varelse lidande och smärta för 'nöjjes' skull.
Och jämfört med jägaren är köttkonsumenten inte som agent direkt ansvarig för djurets lidande. Grisen som ligger där i charken är redan död och den skulle ha dödats oavsett om han köper fläskotletten eller inte. Jägaren avgör däremot direkt genom att välja mellan att skjuta eller inte skjuta vildsvinet.
Det är nog såhär de flesta jaktmotståndare resonerar, medvetet eller omedvetet.


Om mig själv så är jag från norrlandsskogen, uppväxt bland både jägare och köttdjuruppfödande bönder. Jag har inget emot jakt men jagar inte, tycker det är mycket roligare att åka till skjutbanan och göra av med nån låda ammunition i goda vänners sällskap än att sitta på pass. Brukar köpa älgkött så ofta jag kan från jägare som har fullt i frysboxen.

Ett välplacerat skott orsakar inga märkvärdiga känslor av smärta för djuret. Pang!, djuret är dött och fritt från sinnevärldens bekymmer. Detta är en orsak till varför människor tar sig av daga med skjutvapen.
Inga säljare utan köpare; ingen död gris utan köttätare.

Man siktar inte mot huvudet. Hjärnan är för liten träffyta, för stor chans för en allvarlig skadeskjutning. En perfekt träff är iof knall-och-fall, men riskerna är helt enkelt för stora.
Annars känner jag främst upprymdhet (pulsen är hög) och nervositet när kulan träffar. När jag konstaterat att djuret är fällt, känner jag lättnad och en närhet till naturen.

Hög puls stämmer, men inte upprymdhet. Adrenalin, lite stress och mycket fokus. Sedan lägger jag alltid två skott om inte djuret stupar på stört (ovanligt) eller skyms, den SKALL ned. Vill verkligen inte ha en skadeskjutning. När man väl skjuter är det all-in.

Senaste djuret jag såg släppte jag dock, långt håll (inte särskilt 200 m), regn på kikarsiktet, troligen rum för ett skott, älgen sprang. 100% att jag inte ångrar att jag inte sköt. Det hade nog gått bra, men man skall vara hundra när man skjuter för då SKALL djuret ned.

Bra skrivet.

Det är en beskrivning jag kan identifiera mig med.

Vemodet kommer definitivt när man blir äldre... antar att det har med mognad, respekt & ökat perspektiv att göra.

Vart siktar man? På vilket sätt känner du dig lättad och kan du beskriva lite mer hur den lättnaden känns?

Vad är syftet med jakten för dig? Är det för köttets eller själva spänningen med jakt och allt vad det innebär eller gör du skogen en tjänst och håller populationen nere?

Nu var ju frågan inte riktad till mig, men jag tar mig friheten att svara ändå.

Vid kulskott mot däggdjur siktar man högt i bogen i syfte att träffa lungorna så att djuret snabbt avlider av inre förblödning.

för mig handlar älgjakt mest om den sociala biten. Vi umgås och har trevligt tillsammans i byn även om man inte har något gemensamt för övrigt.

Som grädde på moset fyller jag frysboxen på samma sätt som när jag fiskar, plockar bär eller svamp.

Man är ju hela tiden lite orolig att man ska skadeskjuta, så man känner en lättnad över att djuret ligger och allt har gått bra.

Helvete vad jag är trött på jägare och däras fjantiga svar på varför dom jagar.

Varför kan ni inte bara erkänna att det är kul att jaga och skjuta en rörlig måltavla som försöker fly??!
Jag har själv skjutit prick på pappersmåltavlor och visst fan blir det tråkigt efter ett tag, hade hällre skjutit mot en flyende älg.

Ni försöker inbilla er själva och andra människor att ni gör naturen och de stackars älgarna som inte vet bättre en tjänst, men inombords vet ni ändå att ni egentligen bara behagar eran inre stenåldersjägare!

Njut av att jaga och döda och sluta trama om att ni gör det på grund av naturvård.

När man äter en hamburgare på t.e.x McDonalds så är man lika delaktig till att döda ett djur som en jägare som skjuter ett djur i skogen. Dessutom så har McDonalds-djuret levt sitt liv under miserabla förhållanden, många gånger på gränsen till ren tortyr. Djuret i skogen har däremot levt sitt liv precis i de förhållanden som det utvecklats för sen urminnes tider.

hej.
jag ville bara påpeka ditt svar med att du säkert är en människa som hatar naturen och vill därför inte ha ngt med den att göra men för vissa har jakten gått i generationer och kan vara det enda en tex far och son har som gemensamt intresse. vi är även också djur som alltid har ätit kött och borde få fortsätta med detta. Vi gynnar även vissa djurarter genom att dra ner på den andra. jag förtsår inte heller hur du kan tycka att det är taskigare att döda tex en älg än en ko?????????? vilt är det mest ekologiska köttet du någonsin kan få tag på. kanske har formulerat mig lite konstigt men tycker att det är fel att säga att människan inte ska påverka naturen när vi är en del av den.