Dag Öhrlund och ett grovt brott

Just nu sitter du förmodligen i lägenheten med rumskompisarna och flinar.

För det där som hände för två månader sedan, i leran bakom ett skjul vid en tågstation, är väl glömt. Sannolikt har du lyckats med konststycket att förklara för både föräldrar, vänner, arbetsgivare och flickvän varför du var försvunnen i två dygn när polisen hämtade dig tidigt på morgonen och inte släppte dig förrän kvällen därpå?

Och visst är det korkat, alltihop? Kom igen, hon tyckte ju att det var kul, min dotter, den dumma subban.

Det är solklart för oss alla, grabben. Du har intelligens av raketingenjörs rang.

Eller inte.

I veckan jobbade du säkert som vanligt, hos en arbetsgivare som ännu inte vet vem du verkligen är. Förmodligen sitter du i lägenheten med rumskompisarna, och flinar. För kom igen, det var ju kul. Hon ville ju, fast hon hade sagt motsatsen. Man vet ju hur brudar är. Dumma i huvet.

I kväll cyklade du förbi vårt hus. Är det jag som är paranoid eller var det så? Ditt ansikte har bränt sig in på min näthinna, så om det inte var du, var det din tvilling.

Vi vill vara ifred efter det som hänt.