För övrigt
Jag har funderat på vad det egentligen finns för positivt som hubbardish beskriver. Detta har jag kommit fram till
* Han tyckte nazism var dåligt
* Han tyckte kvällskurser var bra. (särskilt i scientologi)
* Han hyllade konstnärer/artister över allt annat
* Han hyllade folk som gav andra på käften. T.ex. Margeret Thatcher verkar han ha gillat.
Det var väl allt.
I övrigt var han motståndare till allt: modern vetenskap, biologi, medicin, psykologi, psykiatri mest av allt, historia, evolution, politiker (de mest kallhjärtade och militanta verkade han beundra), välfärdssamhället, modern barnuppfostran, religioner, filosofier, filosofer, etc.
Det fanns en psykolog som skrev ett arbete om att Hubbard kan ha haft s.k. Malign narcissism. (
http://en.wikipedia.org/wiki/Malignant_narcissism) (
http://www.carolineletkeman.org/archives/9327)
Dock vill jag påstå att Hubbard inte var just sadist. Hubbardios var för självupptagen för att vara sadist.
Men en extrem narcissistisk personlighet hade han helt odiskutabelt. Så grandios att han var övertygad om att världen måste kopiera den för att bli räddad.