Varför är vi missnöjda med tillvaron?

Ganska simpel fråga.

Om du inte är missnöjd vill jag gärna veta vad du har för hemlighet du inte delar med dig av.

svenskar är så för allt är så jävla lagom.

Sluta fundera/oroa sig för allt man inte har gjort..

Förväntningar

man jämför sig väl bara med mer lyckosamma individer..

Alla har vi ju något vi är missnöjda med. Antingen gör du någonting åt det eller så fokuserar du på något annat.

Okej?
Sluta fundera? Jag funderar hela tiden! Att försöka lista ut vad som kommer hända härnäst är spännande!
Varför?
Nej. Ibland jämför jag mig med barn i Afrika och gottar mig i hur bra jag har det jämfört med dem.
Om vi säger, rent hypotetiskt, att jag är brännskadad över hela kroppen. Hur ska jag då fokusera på något annat om jag får ont så fort jag rör vid något?

Om det nu hade varit fallet så läker det förmodligen till den graden då du inte har ont "så fort du rör vid något".Om vi är i det nuet hade jag nog ändå gjort det som jag gillar och gör mig lycklig, att gnälla och känna efter leder en ingen vart.

Som "farfar" sa, förväntningar. Uttryckt lite annorlunda: Suffering is asking for life what it can never give you".

För inget utanför ditt inre kan göra dig lycklig. Det är en konstant sökande efter lycka som de aldrig kommer hitta.

Så du skulle vara helt okej med lida varje gång du försöker ta i något?
Vad är det då man letar efter?

Vad skulle alternativet vara?
(ber om ursäkt då jag för en stund glömde att detta var en filosofisk tråd.)