Citat:
Ursprungligen postat av
dialektiker
Nu när jag läser chatten med Jan Helin (där han är väldigt ödmjuk och till och med positiv till allt gott som Flashback för med sig. Han säger detta ordagrant) så blir det hela väldigt motsägelsefullt. Skrev de inte något om att de ska försöka se över lagarna, för att på något sätt komma åt Flashback i morse? Jag har för mig att de skrev något om detta?
Okej, läste vidare lite nu, ser att Jan Hellin menar på att det ska finnas en ansvarig utgivare för FB. Okej, med detta sagt lägga ner Flashback ändå. Detsamma som dubbla budskap.
Men jösses vad mycket kritiska inlägg han ändå tagit med i chatten. Aftonbladet måste verkligen ha blivit anstormat.
Citat:
Ursprungligen postat av
calmsolution
Jag tror inte att Jan Helin har något emot Flashback. Hade han haft det skulle han försökt undvika att påvisa dess existens.
Informationen som finns här är fortfarande okänd för största delen av Svenska befolkningen, att hänvisa till den om man inte vill att människor skall veta vore ju att motverka sitt syfte.
Nej, jag tror att Jan Helin ser Flashback som sin värdiga motståndare och inte alls som något samhällsmässigt avvikande.
Får man kosta på sig att vara både lite visionär och lite balanserad i den här tråden eller är det "PK"?
Jag tror de citerade inläggen fångar Jan Helins/AB:s syfte på ett ungefär. Flashback har på sitt sätt ett inflytande på samhällsklimatet och är en del av en ny medieverklighet. I traditionella medier så finns det en ansvarig utgivare som kan ställas till svar för brott mot lagar som hets mot folkgrupp eller förtal. Flashback är ett stort och mångfasetterat fenomen som har med yttrandefrihet (och möten mellan åsikter) att göra. Samtidigt används inte alltför sällan "yttrandefriheten" på Flashback till saker som förtal, kränkningar, hets mot folkgrupp med mera - saker som helt enkelt inte är lagliga i vanliga fall.
Är Flashbacks anda och yttrandefriheten oavskiljbart från en moderering som överensstämmer med svensk lagstiftning? Jag tror inte det. Jag ser gärna ett lite mer vuxet Flashback och tror ärligt att det skulle vara närmre en yttrandefrihetsutopi om det fanns nolltolerans mot förtal, hets mot folkgrupp m.m. (precis som lagen för övrigt föreskriver). Vad är farligt och yttrandefrihetskränkande med det? Det enda motargumentet jag kan se mot det är yttrandefrihetsfundamentalistiskt och den åsikten har jag svårt att ta på allvar (krävs en ganska extrem hållning för att tycka att förtal är något som ska vara lagligt exempelvis?).
Skulle också önska att mina medmänniskor i den här tråden klarade av att nyansera sig lite, se hur motståndarna (Aftonbladet i det här fallet) tänker.
Med vänliga hälsningar