Den STORA tråden om hen, hän och h*n [Sammanfogad]

Hen används dagligdags av journalister, bloggare, Flashbackare och vanligt folk, och får snart anses etablerat i det svenska språket. Det finns mängder av språk med ett könsneutralt personligt pronomen, många av dem har inte ens "han" och "hon" utan bara ett "hen" (till exempel turkiska). Det fyller en funktion när man inte vet könet på en person man talar om, det är knappast i första hand till för att beteckna transgender-folk. Personligen tycker jag det är ett utmärkt ord. Språk förändras, lev med det.

Lurade slavar använder redan sina tyranners påhitteord "hen". Något geni, jag tror här på Flashback, föreslog istället ordet "hum". Vilket jag själv tycker är mer träffande. Men hur gör man för att byta ett ord till ett annat? Kommunisterna i regeringen som införde "hen" har ju sin metod, men ord är ju någonting som används av folk, och de har sin metod. Som att lansera "hum" istället. Hur går det till och hur borde man göra för att byta ut "hen" till "hum"?

(Jag vill minnas att uppfinnaren av "hum" avsåg det som en maskulin genusform av din översittares påbjudna "hen")

Trams och småpojksaktig överkänslighet!

"Hen" är ypperligt smidigt. Länge leve "hen".

Men hum är ändå bättre, håller med.

På vilket sätt är det "bättre" (mindre uselt)? Det är väl inte hur ordet stavas, men väl intentionen, som bör kritiseras.

Intentionen - utförandet - resultatet. Allt.

Vi har klarat oss 2000 år utan "hen". Varför behövs det helt plötsligt?

Men hum är ändå bättre, håller med. Vi börjar helt enkelt skriva hum istället och använder det flitigt så får vi se vad som händer.

Det behövs för jämlikheten.
Kvinnor jobbar i yrken som tidigare var rent manliga. Om man nu ska skriva något om t.ex gruvarbetare så måste man skriva "han eller hon", "hans eller hennes" annars blir man anmäld till JO. Man kan ju skriva han/hon istället för "han eller hon" så blir det lite kortare. Hum eller hen är ju ännu kortare så att även dyslektiker kan hänga med.

Tack så mycket för språklektionen, men ma räägin natuke eesti keelt. Jag vet att det finns könsneutrala personliga pronomen i andra språk, men jag har i Sverige klarat mig utmärkt med "han" (i enstaka fall "han eller hon") när könet på personen i fråga är okänt. Han i bilen framför kör som en kratta.

Språk är olika, lev med det.

Jag och många med mig har ingen lust att ta för givet att en okänd bilförare är man.