Mitt yngsta barndomsminne

Jag vet inte om detta hamnade under rätt forum nu.. men försöker ändå.

I flera år har jag tänkt på mitt yngsta barndomsminne.. det är ett väldigt märkligt sådant för jag var ~4-5 år och var hos en "dagismamma".

Jag lekte med barnen i lekborgen när "dagmamman" kommer ut och säger att det är mellanmål. Alla barnen springer in och vi får en varsin knäckebrödsmacka med ett motiv på gjort utav kaviar.

Då fick jag den största mackan av alla som var ett sjörövarskepp på medans killen till höger om mig fick en liten macka med en racer-bil på. Jag blev så glad så jag nästan började grinna. Jag minns detta så väl som att det hände igår..

Efter det är det helt svart flera år framöver.. hur kommer det sig att detta minne svetsat sig fast så hårt i mitt huvud? Kan man ens komma ihåg sådana saker i tidig ålder?

jag kan knappast sätta minnena till en viss ålder, då jag har massvis med fragment från barndomen, 4-10 år är en enda röra, eller nästan i alla fall. Fotografier har en stor påverkan också tycker jag, man tror sig ha ett minne kring händelsen men de behöver inte alltid vara så.

Forskarna är ganska överens om att 3 års ålder är gränsen för när man kan skapa permanenta minnen. Har själv ett 20-tal minnen från dagistiden (4-5 år alltså) och även flera stycken från 6-7årsåldern. Låter märkligt att du alltså bara har ett minne innan vad? 8-årsåldern?

Ja det är helt normalt att minnas saker från 4-5årsåldern. Som någon sa ovan så bör alla människor ha minnen från ca 3årsåldern. Sedan bör man ha rätt många minnen från jämna mellanrum och komma ihåg mycket mer från barndomen än vad du gör. Men det finns många som inte minns sin barndom och det kan bero på en försvarsmekanism. Om man haft en tuff barndom som hjärnan inte vill minnas så raderar hjärnan gärna minnen åt en så att man ska slippa plågas av dom som äldre. Detta händer långt ifrån alla med en tragisk barndom. Många minns varenda detalj. Men ville bara påvisa att denna försvarsmekanism finns och att det är pga den många har utraderade barndomsminnen.

Jag minns hela min barndom och har hur mycket minnen som helst från 3 och uppåt så jag tycker det låter så himla skumt när folk berättar att de inte har några minnen. Jag vet ju att det beror på hjärnans försvar men jag blir ändå helt förundrad. Så tråkigt att inte komma ihåg saker från ens liv :-) ....

Njae jag sa inte att man borde ha minnen från 3-års ålder utan att detta är den lägsta ålder man kan ha minnen ifrån. Antar att det är väldigt individuellt eftersom jag vet flera som inte mins någonting från dagisåldern men det låter ju lite spännande att man har ett enda minne från 4 års ålder och sedan inget fören man är 8-9 år gammal.

Jag har dock ett svagt minne av att jag hoppade i en såndär "hoppgunga" man hade mellan hallen och tv-rummet. Men vet inte om det var jag eller brorsan som hoppade.. minnet grötar ihop sig.

Sådana är väl för bebisar? När är nästa minne då (alltså det som kom "flera år senare") och kommer du verkligen inte ihåg något där emellan?

Nästa minne måste nog vara på förskolan när vi försökte gräva till kina i sandlådan..
Lärarna blev ju sisådär glada när hela sandlådan var uppgrävd..

TS minne från 4-årsåldern är väldigt konkreta, och sådana är mina tidiga minnen också. De var nästan som små filmer.

Jag har försökt komma ihåg något nytt från den åldern, något minne av någon händelse eller miljö som jag inte tänkt på under alla år. Men inte ett enda dyker upp. Det enda som finns är ca tre dussin konkreta episoder, som jag mindes och funderade över redan som liten.

Ja det är individuellt och det finns en anledning.

Jag minns ett ett par riktigt jobbiga saker från när jag hade vattkoppor. Jag var ungefär 2,5 år enligt familjen.

Minns även hur sovrummet var möblerat när jag var 3 år.

Jag minns när familjen hade köpt en ny stor röd soffa, var nog 3-4 år.

Minns att jag satt i barnvagnen sparkandes på hjulen skrattandes. Måste vart 3 även här.

Minns den enda gången i mitt liv som jag haft magsjuka (kräkandes), jag var 4-5 år och fick trauma för livet.

Minns att jag hittade mögliga porrtidningar i skogen nära en lekplats när jag var 4-5.




Detta låter nog otroligt och jag tvekar på det nu när till och med forskare säger att 3årsåldern är gränsen men jag kommer ihåg en specifik melodi från en sådan där leksaksställning som finns på barnsängar (där det hänger föremål man tittar på förtjusat och "leker" med de). Är helt seriös när jag säger att jag minns att jag hört melodin medan jag tittade på en gul måne. Det måste ha varit innan 3årsåldern.