Hur fan kan man gilla fantasy/fiction, tar Harry Potter som exempel.

Det låter mer som någon galen fanboy-teori, än den egentliga handlingen. Och Fight club är inte känd och omtyckt bara för att huvudpersonen är psykotisk.

Där går jag helt emot. Hade inte slutscenen där man ser att han är helt parnoid i Fight Club funnits så hade den inte varit lika populär.

Tänk dig själv ett avslut istället likt Harry Potters, där man gör allt för att inte berätta detta, och Fight Club blir bara ett vanligt gäng geeks som slåss.., MEN imed att han är disillusional så läggs ytterligare en dimension in i filmen och man tycker därför att den är myycket bättre än vad man annars skulle tyckt.

Harry Potter kan däremot leva på att dom är underhållande filmerna igenom, och behöver inte något "lightningshock"-avlust för att kompensera den mörkgråa handlingen.

Tycker att twisten gör hela Fight Club riktigt trist. Finns inget tråkigare än "han var galen hela tiden"-twisten.

Jag gillar fantasy, men det är lite likt westerns, där det är väldigt lätt hänt att en film är dålig. Jag gillar Harry Potter filmerna faktiskt. Stardust ett annat exempel på en bra fantasy.

Jag tror inte riktigt att du har förstått Fight Club om du tror att det är hans galenskap som gör filmen eller boken för den delen.

Nu svarar jag på TS frågor i generell benämning. Argumentet att fantasy, inklusive Harry Potter, suger därför att magi används som plot-devices och trollformler fungerar bara med storyn och att det är ologiskt det inte löser alla problem som finns är till viss del felaktigt. Visst kan jag hålla med att ibland finns svårigheter att förhålla sig till magi, eftersom man vill ha mystik men samtidigt en logisk förklaring varför alla problem inte kan lösas med magi.

Just I Harry Potters fall jobbar JK Rowling med ett par abstrakta och ganska inte så påtagliga "regler". Att lära sig magi tar tid, alla formler har sina begränsningar och det är långt ifrån en lösning på alla problem.

Jag vet inte om du läst eller sett Harry Potter, men som tidigare talare sagt så finns ett teleporteringsformel som bara för användas av myndiga på grund av riskerna, förmodligen inspirerat av körkort.

Pengar finns just för att allt går inte fixa med magi för man vet helt enkelt inte hur man gör. Skapandet av formler är en avancerad och farlig process som vi inte vet so mycket om. Lunas mamma dog när hon gjorde det och det ända man vet är att hon skrivit en massa olika utal liknande latin och korsade över dom. Magi, lika som teknologi, är i konstant utveckling och lika som att teknologi någon gång i framtiden kan bli en allomfattande lösning och det blir utopisk kommunism med överflöd för alla utan problem.

Alltså har du ens läst böckerna? Och längre än Hemligheternas kammare? Det verkar inte så och då tycker jag att du skall återkomma när du LÄST böckerna för i filmerna förklaras ingenting jämfört med böckerna och du kan få svar på dina frågor bara genom att ta dig igenom hela serien.

Du verkar inte heller vara speciellt bevandrad inom litteraturvetenskapliga termer för att du säger "hur kan man gilla fantasy/fiktion" du inser väl att du just ifrågasatte hur man kan gilla alla former av skönlitteratur? Fiktion (i detta sammanhanget) är all litteratur som är uppdiktad därav ifrågasatte du hela skönlitteraturen vilket jag antar inte var din avsikt.

Dessutom så måste du inse att magi i fantasy måste ha regler för annars kan inte en konflikt skapas och då skulle inte berättelsen fungera. Om magin inte har gränser så skulle man kunna använda den som en konstant deus ex machina. Om Gandalf till exempel kunde fixa allting med sin magi vad vore då vitsen med att skriva berättelsen alls? Om han kunde lösa alla knipor med magi så skulle han ju bara telepotera sig till Domedagsklyftan och släppa i ringen när han finner den hos Frodo. Men som sagt hur kul vore det? Regler för magi i fantasy är ett måste.

Då kommer vi till dina individuella frågor där några kan besvaras av det jag just förklarade. Varför kan man inte trolla till sig en massa pengar? 1. Hur skulle det fungera i ett ekonomiskt samhälle? Det skulle ju vara som att alla skulle trycka sina egna pengar, ohållbart. 2. Varför det inte går i storyn? Pga att magi har begränsningar. Du kan inte heller trolla fram mat ur tomma luften, få tillbaka folk från de döda osv. Varför inte? För då skulle konflikterna inte fungera. Detta förklaras i böckerna om du hade läst dem.

Samma sak med alohomora. Denna förtrollning fungerar bara på vissa dörrar som inte har ett magiskt skydd över sig. Vilket majoriteten av alla trollkarlshem har. Angående att telepotera, du hade känt till spöktransferans om du hade läst Halvblodsprinsen och om du hade gjort det så hade du vetat att det är en komplicerad formel som lätt kan gå snett. Dessutom så kan du inte transferera dig in i trollkarlshem med ovan nämnda skydd. Detta förklaras också klart och tydligt i boken.

Fantasy är i själva verket ofta väldigt genomtänkt på detta sättet, speciellt de serier som blir stora. Harry Potter är extremt genomtänkta böcker då Rowling diktade upp hela storyn för alla böcker innan hon ens skrivit den första. Härskarringentrilogin är också extremt genomtänkt, om du inte fattar det så är du blind på riktigt och då borde du läsa annat än bara trilogin vilket bara en en droppe i havet av vad Tolkien skrev om Arda. Likaså gäller George RR Martins Sagan om is och eld. Det är en väldigt genomtänkt och komplicerad historia. Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Devvery serie är ett exempel på en serie med magiska system som är väldigt genomtänkta och väl förklarade. Om du vill ha fler exempel så är det bara att skicka ett PM.

Jag tycker att TS (och alla som ska kritisera någon form av konst) måste tänka igenom sin kritik ordentligt, skaffa sig mycket kunskap om den genre eller konstform de kritiserar och framförallt kolla igenom ALLT innan man kastar sig in i kritiken.

Jag håller helt med om att Harry Potter-världen och storyn hanterar magi på ett helt ologiskt sätt. Mest för att Rowling är en värdelös författare som inte bryr sig om att bygga upp något trovärdigt. Istället använder hon bl.a. magi för att föra storyn framåt. Som sagt om man ska få ut något av det krävs det att man inte ifrågasätter något över huvud taget. Det gäller då inte bara magi utan allt från det som TS nämner till reglerna för quidditch (en sällsynt efterbliven sport).

Däremot är det inte all beskrivning av magi som fungerar så. Jovisst, i Sagan om Ringen är det fortfarande lite "men varför använde de inte jätteörnarna och bara flög in i Mordor och dumpade ringen i lavan?", men det finns bättre versioner av magi. Ofta är de beskrivningar av magi som kräver stora uppoffringar för att magin ska kunna användas bäst, följt av de världar som verkligen fungerar helt annorlunda på grund av att det finns magi i dem.

Fast det med örnarna förklaras ju om du läser böckerna.

Grejen är inte att det skall vara logiskt. Fantasy/fiction bygger inte på logik utan utmanar våra sinnen och våra känslor.

Dessutom skall man komma ihåg att Harry Potterfilmerna är i huvudsak barn- och ungdomsfilmer och riktar alltså in sig på dom åldersgrupper där man i sin utvecklingsfas påverkas mest. Man kan självklart se filmerna som vuxen (hur många föräldrar har inte sett HP tillsammans med sina barn?) men filmerna vänder sig inte i första hand till vuxna.

Jag har en tjusig HP-box med alla filmerna i Bluray, jag har sett några av filmerna tillsammans med våra barn då dom var i HP-åldern (dom är i körkortsåldern nu och tycker HP är lite för barnslig). Jag kommer sannolikt aldrig att se någon mer HP-film i mitt liv.

harry potter är ju jätte rolig.

Ja. Det är ett exempel, finns andra dock. Finns även motexempel. Tolkien är en solid författare på det viset. Man tror på att det man läser skulle kunna hända.

Jaha.

Det blir tydligare om man jämför med science fiction. Det finns viss scifi som är Harry Potter-stil, dvs. att all scifi-teknologi osv. finns där och den fungerar exakt så som den ska för att föra storyn framåt. Lasersvärd som kan skära genom vad som helst men som inte kan användas för att skära sönder en plåtdörr osv. Sedan finns sådan där teknologin fungerar på ett visst sätt och det påverkar storyn, oavsett om det verkar behändigt eller ej. Naturligtvis är det sistnämnda inte sant, egentligen fungerar teknologin i scifi alltid exakt som författaren vill och är till för att föra berättelsen framåt, men det är skrivet som om det inte var så. När man läser det så verkar det som att personerna i berättelsen bara är placerade i en värld med en viss teknologi och sedan ser man vad som händer.
(Jag pratar inte om hard och soft sci-fi nu, utan berättarteknik)

Magi och liknande i fantasy fyller samma funktion, men är långt oftare av den första typen. Problemet med det är att alltför godtyckliga konstruktioner av den första typen inte fungerar, man tror helt enkelt inte på vad man läser.

Jag såg första Harry Potter-filmen tillsammans med unga släktingar och jodå det var kul, det kan jag hålla med om.