Citat:
Ursprungligen postat av
Largerthanahouse
Jag skulle vilja förklara vad jag tror att jag och många andra menar med att deras engelska är ganska dålig då jag tror att många missförstår vad vi menar.
Nu kommer jag att låta fruktansvärt elitistisk vilket jag nog kommer få skit för men då får det vara så. Om ni tycker ett deras engelska är bra så är det nog för att ni är alldeles för dåliga på det engelska språket själva. Ni kanske säger "Men va?! vad säger han?! Jag har varit i USA flera gånger och jag har alltid fått höra att jag var bra på engelska?!" Det må så vara. Jag trodde också att jag var bra på engelska en gång i tiden tills jag började studera engelska på universitetet och insåg efter första dagen att trots att jag hade MVG i engelska under hela min skoltid så var jag en jävla nolla som knappt kunde ett skit då engelska är ett extremt komplex och krångligt språk. Det finns så sjukt mycket undantag så att om man gav en text med 20 grammatiska fel av lite svårare grad till en svensk person som anser sig vara bra på engelska så skulle personen kanske hitta ett eller två med extrem tur. Dom flesta skulle nog hitta noll. Är man från ett engelsktalande land så sticker dock dessa fel ut som en rödmålad tumme. Samma sak om man är bra på engelska. Det kan då absolut uppfattas som störigt och något som förstör flowet i konversationen.
Dock så vill jag säga att det inte är engelskan i sig som är det stora problemet utan hur dom gör det. Jag skulle utan problem kunna lyssna på ett gäng svenskar eller fransmän med urdålig engelska om det var underhållande och avslappnade. Problemet är dock att F&F låter som dom håller på att skita på sig när dom tar i från tårna och använder all sin kraft för att dom ska låta så amerikanska som möjligt men trots det misslyckas totalt. Det blir både jobbigt och komiskt att lyssna på hur dom verkligen ändrar tonläge och försöker uttala saker på ett så amerikanskt vis dom bara kan. Det blir liksom jobbigt.
Jag förstår helt vad du menar, men ser fortfarande inte problemet. Visst fan
försöker grabbarna (märks exempelvis när filip säger "reside" precis i början), man varför skulle det vara bättre om de istället för att försöka prata så bra de kan helt enkelt satt och snackade med tjockare svenska dialekter och enklare ord? Jag håller med frantik ovan som påpekar att många klagar bara för att det ska så vara, jantelagen helt enkelt.
Naturligvist var grabbarna lite nervösa - det märktes ju t.ex. genom att de inte kunde sitta i samma rum - men efter ett par avsnitt kommer det kännas mer naturligt för dem, och det kommer också märkas i slutprodukten.
Vill även påpeka att många - jag skulle t.o.m våga säga majoriteten - inte heller har speciellt bra koll på avancerad grammatik. Jag doktorerar på ett Brittiskt universitet och både rättar prov/uppsatser för bachelor och masters studenter, och korrekturläser (för grammatik såväl som innehåll) för att tjäna in lite extra deg på sidan. Genom detta har jag sett att deras egna koll på grammatik (och stavning) ofta är högst tvivelaktig. Naturligtvis gäller detsamma folk som har andra språk som modersmål.
Sen bryr sig de flesta inte om man bryter eller har lite knackig grammatik, viktigare är att det flyter på och man gör sig förstådd. Detta har grabbarna inget problem med alls.
Att folk orkar dryga sig med att påpeka problematiken i att säga "we need more far-fetched inspiration sources" är obegripligt. Det är precis ett sådant misstag som även modersmålstalare skulle kunna göra i farten.
