Citat:
Ursprungligen postat av
DeepForest
Finns det någon anhörig, vän, familj eller släkting som har bekräftat att det du upplever, upplever även dem, eller har alla sagt att du inbillar dig?
Den sista läkaren sa inte uttryckligen att jag inbillar mig, bara att hon inte kunde se nått.
Det jobbigaste är att jag bytte blöja precis innan läkaren kom in. Jag hade (tyvärr?) inte tillräckligt med rinnande vätska för att göra en ny blöja dyngsur (inte ens den första var dyngsur men den låg nu i toalettens papperskorg och var bra fuktig). Och ja, jag vet skillnad på pungsvett och okänd rövvätska i enorma mängder.
Sjukhusblöjan var lite gulaktig från början, dom såg ut så från början helt enkelt. Vätskan gjorde det bara fuktigt utan att ändra färgen. Jag bad henne känna på blöjan nr 2, klart hon inte känner att den är fuktig, hon hade ju handskar på sig! Och jag hade tyvärr inte tillräckligt med rinnande vätska för att göra den bra fuktig igen för att demonstrera.
Hon bad mig som sagt att krysta liggandes på vänster sida, för att se om ändtarmen åkte ut. Det gjorde den ju inte eftersom jag verkligen inte kan bajsa i den positionen, vem kan det??
Jag sa då: "enda sättet för mig att visa att jag har en prolaps är om jag ställer mig i squat-position och krystar. Jag gör det nu då" och så började jag.
"Du behöver inte göra det, jag kan tyvärr inte hjälpa dig". Något i den stilen löd hennes svar.
Jag blir inte äcklad av t.ex. bajs längre, inte efter jag mått såhär. Men jag kan tänka mig att denna person som "bara" gått en läkarutbildning och inte alls haft liknande problem, tyckte att jag (påverkad av den benso de gav mig) betedde mig skumt som helt ogenerat stod i squat-position och krystade. Är det inte väldigt oprofessionellt av henne ur
alla synvinklar?
Hon verkade så jävla trött på livet och långsam, jag förväntade mig ingen medkänsla av just denna individ. Däremot var det hon som fick mig, och bara mig själv, att överväga om det var en psykos eller inte. Medkänsla fick jag dock av de andra två läkarna, framförallt hon som skrev akutremissen, och dessa två läkare har ju konstaterat slem och illröd tarm (för kanske 10e gången)
Jag gick knappast runt och tänkte på kiss- och bajsproblem innan jag mådde såhär, och kunde säkert själv dra på smilbanden åt andras liknande problem när jag var yngre (minns inget tillfälle dock men det känns ju som vanligt mänskligt fördomsgrundat beteende). Tills jag fick det själv, så nu vet jag bättre.
Det spelar egentligen ingen roll. Akutremiss till specialistöverläkare inom mage och tarm på tisdag får avgöra om jag är galen eller inte. Klart jag vet att detta stämmer, känner det bäst själv. Och om jag inte kan bevisa det för er så kan jag göra det för mig själv. Tänkte högläsa förstainlägget för specialisten på tisdag, så han får en bra bild av det.