Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Nej jag skämtar inte. Ja Tomas riktar sig till Jesus när han säger detta, men det står inte att Tomas menar Jesus när han säger "min Gud" även om Tomas talar till honom.
Fast om du går till dessa längder för att bortförklara stycket så är det ju ganska uppenbart att det inte kan bli klart nog för att Jesus ska kallas Gud. Om Tomas hade sagt, till Jesus, att "du är min Herre och min Gud" så hade du sagt att "du" givetvis måste syfta till Fadern. Om Tomas hade sagt "Jesus Kristus, min Herre och min Gud" så hade du sagt att "Herre" kanske syftar till Jesus men att "Gud" måste syfta till Fadern, osv.
Men lägger du din redan etablerade övertygelse åt sidan så är väl den mest självklara tolkningen av att någon säger "min Herre och min Gud"
till Jesus just att Jesus kallas "Herre och Gud"? Varför skulle det annars stå att Tomas säger det
till Jesus, hellre än att han skriker ut det till Fadern i himlen eller liknande?
I Septuaginta översätts Ps 35:23 (i Septuagintas ordning Ps 34:23) "min Herre och min Gud" (
ho theos mou kai ho kyrios mou) - menar du att det här också är helt oklart vem det sägs om? Eller blir det bara ett mysterium när din kristologi hamnar i konflikt med Bibeln?
Citat:
Som jag sade tidigare, om det hade stått: "Då svarade Tomas: ”du är min Herre och min Gud.” så hade det varit klart och tydligt, på samma sätt när Natanael säger att Jesus är Guds son:
"Natanael svarade: ”Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.” (Joh 1:49 Bibel2000)
Så om stycket istället hade varit "Natanael sa till Jesus: 'Guds son, Israels konung'", då anser du att orden kan ha riktats till vem som helst? Kom igen... Hade tolkningen att dessa ord riktades till exempelvis Paulus varit en fullgod tolkning, menar du, eller tycker du inte att det faktiskt framgår vem han uttalar sig om när det står "sa till Jesus"?
Citat:
Om det alltså hade stått:
"ἀπεκρίθη θωμᾶς καὶ εἶπεν αὐτῶ, σὺ εἶ ὁ κύριός μου καὶ ὁ θεός μου"
Så hade man vetat att Tomas menar att det är Jesus som är Gud. Nu kan Tomas ha riktat orden κύριός till Jesus och ὁ θεός till Gud i ett uttryck av ett känslosamt uppvaknande
Det skulle du väl mena ändå, eller? Om stycket alltså hade varit "du är min Herre och min Gud" så hade du väl läst det som "du är min Herre. Och min Gud!" där det första hade riktats till Jesus och det andra riktades till Fadern i ett uttryck av ett känslosamt uppvaknande?
Citat:
αὐτῶ används på många olika sätt som betyder ungefär "mot någon", att man t.ex. riktar sin uppmärksamhet mot någon, t.ex. att man ser på någon som i Johannes 1:42 " ἐμβλέψας αὐτῶ ὁ ἰησοῦς εἶπεν" "Jesus såg på honom och sade:"(Folkbibeln)
Och vem är denne "honom"? Är det ett mysterium även Joh 1:42? Dvs Jesus riktar sig till Simon, säger saker till Simon men talar förmodligen
om Baal?
Citat:
Även här använder du uttryck och ord som är främmande för bibeln. Var i bibeln står det "Fadern är Sonens orsak", och "Fadern har den överordnade rollen i den funktionella subordinationen".
Att Fadern är Sonens orsak innebär detsamma som att Fadern är Sonens Fader. Och detta är ju ingen större hemlighet, eller? Att Fadern har en överordnad roll i en subordination ser vi på flera ställen - frågan är om subordinationen är funktionell eller ontologisk. Du hävdar att den är ontologisk - var står det? Bibeln är inte specifik här, så ifall subordinationen är ontologisk eller funktionell måste avgöras genom andra stycken som berör förhållandet mellan dem, där det funktionella alternativet ser mer sannolikt ut. Men du som enbart - påstår du - går efter "klara stycken", var läser du att subordinationen är ontologisk?
Citat:
Jag skulle också vilja fråga om du skämtar, för detta låter flummigt i mina öron
Låter det flummigt att Fadern är Sonens orsak, dvs att Fadern är Fader och Sonen är Son? Okej, det får stå för dig i så fall
Citat:
Varför tror du att jag bryr mig om vad som står i den nicaenska trosbekännelsen?
Därför att jag antar att du är intresserad av vad olika termer betydde i tidig kristendom, och att du inte bara är intresserad av att hitta på på egen hand. Du citerar ju Paulus där han använder samma ord som används i bekännelsen för att mena att denna bekännelse har helt fel - är det då inte ganska tydligt att du med din egen tolkning av termerna
skapar en motsättning som egentligen inte finns där?
Tror du att den nicaenska trosbekännelsen lär att Jesus är Gud eller inte? Svara gärna, istället för att slingra dig.
Citat:
Tycker du inte att det hade varit enkelt för Paulus att skriva "så har vi bara en Gud, fadern, sonen och den heliga anden"? Nu skriver han bara fadern.
Det hade som sagt varit enkelt även i Nicaea - där detta var vad som var poängen med att använda samma språk som Paulus. Men det fanns tydligen inget behov av detta i Nicaea, liksom vi då inte kan mena att behovet fanns hos Paulus. Och du har ju kommit med detta argument förr - jag säger, liksom då, att det förstås också vore enkelt att skriva "Jesus är inte Gud, förstås inte - enbart Fadern är Gud och Jesus är enbart "gud" på samma sätt som Satan, avgudar, magen och pengar är gudar" - dvs återge din kristologi. Det görs inte heller, istället hävdas att Jesus skapat världen och att YHWH skapade världen ensam, stycken som handlar om YHWH i GT citeras och används om Jesus i NT, han kallas "den förste och den siste", han kallas Gud, osv.
Så visst är det så att treenigheten inte framkommer helt solklart - det är ju heller inte så, som du gärna ger falskt sken av, att din kristologi framkommer på något klart vis. Tvärtom, om författarna inte ville ge sken av att Jesus är YHWH, varför använder de stycken som handlar om YHWH och applicerar dem på Jesus? Varför kallas han "den förste och den siste"? Varför kallar man honom Gud/gud ö.h.t., vilket ju bäddar för missförstånd ifall han egentligen inte är mer gud än valfri mage eller avgudabild? Varför hävdas dels att YHWH skapade allt ensam, och att allt skapades av Fadern genom Sonen? Svara gärna på dessa frågor snart, för det börjar bli drygt att upprepa dem.
Citat:
Ja man ska be till fadern i Jesu namn, man ber inte till Jesus i Jesu namn.
Fast vad innebär det att be i Jesu namn då Jesus är den som tar emot och besvarar bönen? Är inte detta att be till Jesus?
Citat:
Men nu riktar man ju inte bönen till Jesus, utan till fadern i Jesu namn.
Nej, du tänker på stycken som "vad ni ber
Fadern om i mitt namn, det skall
han ge er". Jag tänker snarare på stycken som "vad ni än ber om i mitt namn skall
jag göra". Varför skulle Jesus besvara en bön som inte riktas till honom? Att be i Jesu namn kan alltså dels syfta till att be till Fadern i Jesu namn, men det kan även syfta till att be till Jesus - på samma sätt som att göra religiös tjänst, eller tillbe, i YHWH:s namn i GT inte syftade till att tjäna någon annan i hans namn utan till att tjäna honom.
Det finns ju alltså två tämligen klara betydelser av bön i Jesu namn - att be till Fadern genom Jesu namn och att be till Jesus (där Fadern svarar i bönen till Fadern och där Jesus svarar i bönen till Jesus).
Citat:
Vi har tagit upp det här redan, och om vi lägger förutfattade meningar och dogmatik åt sidan (i samma respektlösa anda) så blir det tydligt att visst ska Jesus äras, det har jag aldrig sagt emot.
Jesus ska äras men inte tillbes, det står aldrig i bibeln att Jesus ska tillbes
Det står att Jesus ges
proskuneo i Uppenbarelsboken - detsamma som ängeln säger enbart ska ges till Gud i samma bok - liksom lovsång riktas till Jesus; det står att allt skapat ska böja sina knän inför Jesus; det står att Människosonen i Daniel ges tillbedjan (en term som bara syftar till religiös tjänst på hebreiska, och som i Septuaginta översätts med
latreia, som har syftar till den tillbedjan som bara ska ges till Gud). Det står att samma ära som ges till Fadern ska ges till Sonen.
Det blir helt enkelt inte speciellt övertygande att påstå att det aldrig står att Jesus ska tillbes när både
proskuneo och
latreia - de termer som översätts som tillbedjan - riktas till honom på samma sätt som de riktas till Fadern, liksom vi ser alla knän böjas inför honom (där man dessutom citerar ett stycke från GT där det är YHWH som alla knän böjs inför - inte tillbedjan då heller, kanske?) och läser att samma ära som ges till Fadern ska ges till honom. Igen, om varken orden som används för tillbedjan eller praktiska beskrivningar av sådan tillbedjan "räknas" som att det står något om tillbedjan, eller ens hänvisningar till tillbedjan av YHWH från GT som appliceras på Jesus, vad skulle vi då kunna räkna som att Bibeln talar om tillbedjan av Kristus?
Och snälla sluta försöka göra detta till en konflikt mellan att tillbe Fadern
eller Sonen; det finns ingen som hävdar att Fadern
inte ska tillbes utan bara Sonen. Att du hänvisar till stycken där Fadern tillbes gör alltså ingenting för att hjälpa din position, eller stjälpa den ortodoxa positionen. Eller är du verkligen så ovetande att du tror att vanliga kristna menar att man inte ska be till Fadern ö.h.t. utan bara till Sonen? Det tror jag inte, så varför du sysslar med dessa halmgubbar förstår jag inte riktigt.
Hur menar du, btw, att Sonen ska äras på samma sätt som Fadern? Och om Johannes menar att det ska ske på ett helt och hållet annorlunda sätt än hur Fadern äras, varför skriver han istället att det ska ske på samma sätt?