Diskbråck i ländryggen. Någon som har erfarenhet av Seppo?

Har stora besvär med ett diskbråck i ländryggen (L4-L5) efter en mc-olycka för snart 4 år sedan. Gick från sommaren 2010 till vintern 2013 utan att läkarna ville göra någonting. Förra vintern fick jag remiss till Strängnäs. Men då hade diskbråcket gått tillbaka så pass mycket att de inte tyckte det fanns så mycket att vinna på en operation. Större delen av fjolåret var också riktigt bra. Men i vintras slet jag upp samma diskbråck i en arbetsolycka på jobbet. Nu har jag varit sjukskriven i över 3 månader. Är hos sjukgymnasten och gör övningar men de fungerar inte alls, får bara mer ont av dom så nu dom senaste veckorna har han tyckt att det inte är någon mening att fortsätta med träning förutom att ta promenader. Försöker vara ute och gå minst 3-4km varje dag. Efter promenaderna känns det ganska bra en stund, men sen kommer all värk igen. Känns som en kniv är inkörd i ryggen samtidigt som man har den här brinnande smärtan i benet. Käkar inte längre några värktabletter då de enda pillren som hjälpt mot smärtan är morfin. Knaprade morfin i nästan 2 månader och visst, man hade kanske inte lika ont. Men man fungerade inte som människa. Hade en fruktansvärt vidrig abstinens i 1½ månad när jag trappade ner från den för att sedan till slut helt sluta med all morfin.
Nu pratas det om att enda utvägen kvar är operation. Men jag har alltid varit skeptisk till att operera just pga att det finns ju en risk att det blir sämre. Man är ju ett par år under 30 så det känns väl tidigt att bli sjukpensionär. Så jag är beredd att prova i stort sett vad som helst innan man lägger sig på operationsbordet.
Därför undrar jag nu om det är någon här som har personlig erfarenhet av Seppo Mikkola eller har någon bekant som varit i kontakt med honom? Läser man runt lite så låter det ju helt otroligt att han m.h.a. massage kan göra en så pass mycket bättre.

Om du inte provat McKenzie-metoden tycker jag du ska göra det först. Det är iofs troligast du redan kommit i kontakt med den med din typ av besvär. Fråga din sjukgymnast.

Massören Seppo känner jag inte till, men massage kommer inte skada dig, så om du vill satsa tid och pengar, så visst. Hur han ska kunna påverka diskerna kan jag inte förstå, men men om man erfarenhetsmässigt kan visa att det hjälper så kör på det.

Jag hade också testat allt upptänkligt innan operation, oskuret är bäst.

Du ska även veta att diskbråck förbättras av sig själv när man blir äldre och stelare, men du har många år dit...

Jag känner igen att det har pratats om McKenzie. Är det en typ av övningar man gör? Har annars provat tractioner hos sjukgymnasten, det hjälpte skapligt i början men nu ger det absolut ingenting. Imorgon ska det provas med TENS. Men jag har ingen större förhoppning av det eftersom de jag pratat med som testat det säger att det bara tar bort lite av smärtan för stunden. Jag är ju hellre ute av att hitta övningar eller metoder som gör att värken försvinner, om inte helt så väldigt mycket. Läkarna säger att det finns någon typ av "magisk" gräns vid 3 månader, att det ska bli bättre då och bråcket fått läka av sig själv. Men nu går det snarare åt andra hållet så att bara vänta ut det utan några som helst andra åtgärder känns rätt meningslöst.

McKenzie handlar mycket om övningar, speciellt bakåtböjningar i liggande, men även mycket rådgivning angående speciellt hållning och vikten av att behålla god svank. Man brukar börja med att få "hemläxa" ex vis 10 bakåtböjningar varannan timme och därefter utvärdering, eventuellt byta övning. Det kräver en hel del av patienten, som känner man får göra så mycket själv, men det verkar du inte ha något emot och om du inte provat kan du vara lämplig kandidat.

Råd om säng och sittmöbel antar jag du redan fått, viktigt!

Försök ha god hållning, så gott du kan för smärtan. Ligg hellre och vila än sitt.

Testa TENS du, meningen är att dra igång kroppens endorfinproduktion och visst har du rätt i att det är en tillfällig effekt, men det kan starta en god cirkel eftersom musklerna slappnar av, blodflödet förbättras och läkning underlättas osv.

Kanske kan du få akupunktur också, värt att pröva.

Edit: Vad gäller medicinering vill jag rekommendera Norspan plåster, har stor erfarenhet av smärtstillande, dessa är effektiva utan att göra en dimmig. Man får en jämn frisättning av läkemedlet (en medelstark opiat) och det blir inga toppar och dalar som med tabletter. Inte lika beroendeframkallande heller, finns i olika styrkor. Vet inte om allmänläkare brukar skriva ut dem. Kanske kan muskelavslappnande Norflex och Paraflex vara till hjälp. Se till att få maxdos utskrivet, om det ska vara någon vits med dem.

(FB) Diskbråck plus kraftig muskelinflammation här är min historia med mitt diskbråck.
Jag blev opererad tillslut. Mycket bättre! All smärta försvann direkt efter operation

Har länge haft ryggtrassel som började med en diskretning men som eg var en diskbuktning i bröstryggen. Nu har jag ännu fler diskbuktningar både i övre och nedre ryggen
För mig funkade det inte heller med den sk träningsfilosofin, gjorde helt enkelt så ont att ryggmusklerna inte fungerade normalt.
Provat 10 olika privata/landstingsanställda sjukgymnaster under 12år + en massa kiros/naprapater massörer + en vända på smärtrehab och kan banne mig inte rekommendera någon av dem.

Hamnade av en slump hos en relativt färsk sjukgymnast som rekommenderade mckenzie för ett år sedan, fick en liten bok av honom och för mig funkade det faktiskt. Fick bra effekt på bröstryggen iaf.
Inte smärtfri men betydligt mer rörlig.


Nu är vi ju alla olika men pröva kan du ju.
Kämpa på.
Förstår vad du går igenom.

Det låter ju som att man borde ha kommit i kontakt med McKenzie mycket tidigare..Som Evigsnuva också skriver så verkar det ju ge bra effekt. Några råd om säng och sittmöbel har man ju inte fått. Allting idag verkar ju handla om att man får ta reda på saker själv. Samma sak var det när man frågade hur man skulle göra för att trappa ner på morfinet, det skulle man känna av själv, och därför blev det en ren mardröm också. Just sitta annars har man ju absolut svårast för. Som du säger så ligger man mycket hellre framför TV:n.
Plåster skulle ju kunna vara något om de ger effekt samtidigt som man slipper de värsta biverkningarna. Paraflex har jag käkat men de gav tyvärr ingen effekt. Åt 6st om dagen tillsammans med alvedon. Har också provat gabapentin, diklofenak och tradolan utan att känna någon större skillnad. Än så länge är det bara targiniq och oxynorm som fungerat. Stesolid som sjukhuset bjöd på intravenöst var däremot riktigt kanon, men det är bara när man legat inne man fått smakat på det.

Intressant! Är du helt återställd idag? Gjorde du din operation på en privat klinik eller ett vanligt sjukhus? Får du samma symptom som innan om du skulle sitta en längre stund eller överbelasta ryggen på nåt sätt? Jag läste det du skrev om cykling, det är definitivt något jag kommer prova nu. Jag trodde tvärtom att det skulle ge en ökad belastning på ryggen när man sitter på cykeln.
Måste vara en otrolig känsla att vakna upp efter en operation och känna sig som en ny människa

Råd om viloställningar, säng och sittande är en hörnsten i McKenziemetoden, men nåt jag tycker alla sjukgymnaster borde känna till och lära ut till varenda ryggpatient. En sån sak som att ha en liten rulle i svanken när man sitter kan göra stor skillnad. Du kan ju kolla runt lite här på deras hemsida, det finns adressregister bl a, försök hitta nån som är utexaminerad och kanske göra en provbehandling i alla fall, fråga efter råd:
http://www.mckenzie.se/patient/

Vill ge dig ett litet tips ang tv-tittande. Ligg inte i soffan utan skaffa en dyna eller madrass. Ligg på mage stödd på armbågarna. Bästa viloställningen om du har diskbråck som buktar som de brukar bukta. (vilket det nu är, haha) Eventuellt kan du testa att flytta höfterna i sidled åt båda håll medan resten av kroppen ligger kvar. Om det känns bättre åt nåt håll har det stor betydelse för vilken McKenzieövning du ska göra och goda chanser att du ska kunna bli bra mycket bättre. Men här slutar mina kunskaper och jag kan inte råda dig vidare.

Vad som är så bra med plåstren är att det blir aldrig några dippar i smärtlindringen, då ryggen krampar ihop i väntan på att man kan ta nästa tablett... Annars har du ju testat det mesta. Att du gillade Stesolid kan jag väl förstå, hehe. Utom den sköna avslappningseffekten finns det en starkt muskelavslappnande effekt, så att du blev bättre hänger nog ihop med det. Kanske du kan testa nån form av avslappningsövningar? Finns instruktioner på youtube.

Tackar så mycket för tipsen! Ja nånting är ju riktigt snett med sjukvården när man på bara några timmar på ett internetforum får mer tips än vad man får av sjukvården under flera månader. Ska definitivt fördjupa mig i McKenzie nu när man fått lite mer kött på benen.

Ja, man undrar vad det beror på, det är basics vad vi resonerat om här... Privata sidan är då inte ett dyft bättre än Landstinget heller, vad jag har märkt.

Återkom gärna och uppdatera oss hur det går. Nyfiken på om något tips är till hjälp också.

Har man ett fullt diskbråck med läckande massa som trycker mot ischiasnerven så kan man hoppas på att kroppen gradvis absorberar resterna (dvs diskbråcket läker). Om man klarar av smärtorna och framför allt tycker att man kan leva ett relativt "normalt" liv under läkningsprocessen - som kan ta upp till 1 år - kanske man ska avvakta operation.

Själv blev mitt liv så eländigt med smärta, sjukskrivning, piller och att jag inte tyckte att livet var kul längre, så jag valde att operera mig. Det är det bästa jag gjort. Vaknade utan värk i benet, det var som om någon tryckt på en off-knapp gällande ischiasnerven. Första natten efter operationen kunde jag sova på sidan, vilket jag inte kunnat på flera månader. Dagen efter operationen kunde jag dessutom sitta, vilket jag inte heller kunnat göra på flera månader. Slutade med alla piller (inkl morfin) direkt. Helt fantasktiskt.

Jag fick också viss smärtlättnad av McKenzie övningar, men tror att de hjälper mest när man har diksutbuktningar.