Ni som tjänar mycket

Det mest tragiska är nog istället de människor som sitter och läser detta och tror att det är så här verkligheten ser ut. Sedan går de till arbetsgivaren, förhandlar om lön och är sedan missnöjda för de anser att de blir betalda för lite. Detta anser jag vara det största problemet med sådana här skittrådar. Tråden har ju ändå haft nästan 20000 visningar så någon tror ju säkert att allt som skrivs här är sant.

Jag vet inte hur du diskuterar saker och ting i verkligheten men jag påstår i varje fall ingenting utan att ha en sanning bakom det. Jag minns vad denna användare hade skrivit förut och jag kan inte påstå något utan något bevis. Man behöver inte som du uttrycker "leka detektiv" för det. Gå istället själv och gör något vettigare än att läsa värdelösa trådar som den här. För den är fullständigt värdelös då majoriteten ljuger.

Saknar man en källkritisk synvinkel och tror på allt man läser så får man skylla sig själv. Det är tragiskt, och jag tycker nästan synd om dem här personerna. Kanske är det ett sätt att trösta sig själv eller fly från sitt skitiga liv, vem vet? Forumet kanske borde ha en heltidsanställd psykolog som man kan chatta med, lol.

Jobbar du på ett företag där folk tjänar bra så krävs klara mål och stark karaktär för att inte själv sugas in i dyra vanor. Folk prioriterar uppenbarligen status, gemenskap och andra faktorer som göra att "man mår bra" högre än att tjäna och spara mycket.

Hemskt, men väldigt få unga personer sparar undan mycket, samtidigt som man tjänar bra. Jobbar du i London och hyr en tvåa i andrahand, i ett hyggligt område, pröjsar du 30K / månad. Har man barn så kostar dagisplats och annat skjortan. Bor man i Göteborg, som trots allt är en förhållandevis stor stad kostar samma lägenhet (om än mer central) kanske 7K. Eftersom ditt umgänge antagligen inte spenderar som finansvalparna i London kan du leva riktigt gott på 35-40K/månad, åtminstone som ungkarl.

(FB) Mod banna mig

Nu är det uppenbart att du sitter och ljuger om ditt liv också.

Har ni tråkigt i skolan?

Förstår inte varför du sitter här och gnäller fortfarande. Lägg ner med detektivarbetet och skaffa ett jobb din tönt.

32 år. Egen företagare med 15 anställda. Tjänar c:a 40-50k i månaden. Min fru ligger på samma nivå ungefär. Lever ett vanligt svensson-liv med villa och barn. Det mesta går till boendet och mat men det sköna är väl att veta att man har pengar om det behövs. Jag behöver aldrig tänka på att jag inte har pengar till lunch eller nya kläder om det ska behövas. Inget lyxliv direkt men jag har det bra och skulle aldrig klaga. Kändes bra att jag kunde hjälpa en mamma på apoteket för några månader sen som skulle hämta astma-medicin till sin dotter och frikortet hade gått ut och dom skulle börja på ett nytt högkostnadskort. Mamman hade inte råd och skulle ta det på räkning men något funkade inte med apotekets datorer och jag ser hur ledsen och skamsen mamman blev som inte kunde betala 500:- för medicinen. Blödig som man är och barnkär som man är betalade jag dotterns mediciner. Mamman ville ha mitt telenr och adress så hon kunde betala tillbaka pengarna men jag sa att hon säkert behövde dom mer än mig. Det var nog den gången jag varit mest tacksam för min ekonomiska situation...

31 år, jobbar med IT utomlands och vete katten om jag kvalificerar som höginkomsttagare men har motsvarande 45-50sek i månaden beroende på antal timmar/månad. Blir 30-34 efter skatt. Inget att skryta nämnvärt över men jag är nöjd med tanke på hur lite jag egentligen gör på jobbet. Och för att sakna högre utbildning (men är självlärd och någorlunda skärpt)

Nu är man ungkarl igen så jag delar boende med två andra. Funkar jättebra och man kan vara social om man vill eller mögla vid datan om man hellre vill det.
Mest kört gamla Volvobilar men kör numera scooter då det är hundra gånger smidigare i stan plus att man slipper allt bök med parkering och liknande. Lite ruggigt att ta sig till jobbet om vintern dock men gillar känslan att trotsa vädret.

Äter bra mat. Kanske kostar lite extra men kommer inte på tal att trycka i sig falukorv, makaroner,
fläskfärs, fiskpinnar och liknande skräp. Försöker hålla kosten så naturlig som möjligt och undvika processade produkter. Uteluncher på jobbet och någon takeaway i veckan blir det med.

Reser ganska ofta. Planerar man lite smart runt högtider och klämdagar så har det hittils gått bra att komma iväg 2-3 veckor 3 gånger om året. Långresor har hittils gått till Asien men blir då å då nån långweekend i Europa med. En eller två extra semesterveckor brukar inte vara ngt problem (men beror på hur mkt/lite att göra det är på jobbet)

Mina kläder är helt alldagliga men värderar kvalitet. Köper hellre en snygg skjorta för 1500 som ser bra ut 2 år senare än 3-4 billiga plagg som fort blir noppiga och tappar formen.

Livsstilen min är inte extravagant för fem öre då jag helt enkelt inte är den typen av person.
Ägnar mycket tid åt mina intressen och kostar väl på mig lite onödigt dyra nischprylar. (hörlurar för 4k, skärm för 10k, ljudkort 4k etc)

Värderar tid mer än pengar sålänge jag har pengar nog på kontot att inte vända fickorna utåin.
Blingbling, flådiga bilar och liknande kunde jag inte bry mig mindre om. De får ungtupparna på gården ägna sig åt..

jo, försöker spara runt 10 i månaden med.

Tycker det är de som ljuger som är töntar. Måste man sitta och hitta på att man har hög lön på nätet för att känna sig tuff så är det rätt tragiskt. De människorna borde gå ut och arbeta så kanske de kan få hög lön på riktigt.

Men snälla nån, visst är det säkert något pajas-troll som sitter och ljuger. Vad spelar det för roll?

Var skrev jag att det spelar någon roll? Han jag citerade däremot har ju kallat folk som påpekade en uppenbar lögn för töntar senaste sidan. Jag ville bara säga att det är just de som ljuger som är töntarna, inte någon som synat en lögn.

Man 44 Sthlm.
IT-konsult.
52000 i månaden, får ut drygt 34.
Ensamstående med 1 barn på halvtid.
Lever inget lyxliv på långa vägar.
Kör en Ford från 2011 samt en mc-scooter.
Bor i bostadsrätt utanför tullarna. Lån på både bil o lgh.
Sparar 6000 i månaden och reser ngn gång per år.

Det har hänt en gång men jag tycker inte att det är värt det. Jag flyger för ofta för att kosta på mig det. Däremot har jag kollegor som flyger långväga bara en eller två gånger per år och de kör ofta business. Helt klart så är det mest affärsresenärer och bonusmiles som ligger bakom business classresandet.

Däremot betalar jag extra för nödutgångsplats eller economy plus när det erbjuds. Undviker också Ryan air och liknande.