Podcast av Alex Schulman & Sigge Eklund

har du dansat här förut?

Jag har varit ett riktigt stort fan av Alex och Sigges podcast sedan jag först upptäckte den och jag har alltid mer eller mindre blivit riktigt underhållen av alla avsnitt, fram till idag vill säga. Jag vet inte riktigt vad det är men idag kändes avsnittet bara trött och ointressant.

Jag hatar när de missförstår varandra med flit men framförallt när de likt alla sina sketcher försöker dra saker och ting till bisarra höjder, om ni förstår vad jag menar.

Det man tycker om är det som är äkta och det blir mindre och mindre av det. Även om jag vacklar lite i vad jag tycker om podcasten så är den ändå fortfarande bra, men jag ser slutet, mitt slut. Jag tror säkert podcasten kan hålla nästan hur länge som helst, men det har ett pris.

Skrattade riktigt mycket åt det där, faktiskt. Så jävla absurt. "Det var ju så hemskt, när han hängde sig"

hehe. Jag tycker det var riktigt najs . "Det finns bara två tider, det som är nu och det som inte är nu. Så egentligen är vi döda allihop". Jag måste erkänna att jag var tvungen att "skaka av mig" den där absurda experimentet så visst tog den, på nåt plan.

Håller med dig till 110%. Det låter fruktansvärt tillgjort och krystat.

Gav podcasten 30 avsnitt, sen gav jag upp. Tyckte det var Charlie hit och Charlie dit, Alex om sin ointressanta jävla ångest och Sigge som svävade iväg i idéer som bara kändes konstiga.

Alex har jag överlag inte så mycket för, jag gillar att han är en medelmåtta och han känns rätt ärlig när han rör vid det. Annars har jag faktiskt svårt att fatta vad som är speciellt med honom, podcasten är dock bättre än kolumnen på AB, som nästan alltid är värdelös.

När det kommer till Sigge är det svårt att ha något annat än respekt för den mannen. Han är intelligens personifierat. Dock vet jag inte om han passar i formatet: en-timme-i-veckan-babbel. Ibland går han för långt och för djupt, exempelvis när han snackade om betygsystem och tolv olika kön. Jag har även fått intrycket att han skarvar sina historier lite för mycket för att det ens ska vara underhållande, är det någon annan som tänkt på det? Eller inbillar jag mig bara?

De skarvar på ordentligt. Det har de båda medgivit. Jag tror dock inte de skarvar mer än vad man själv gör när man återberättar en anekdot för en fest - lite extra krydda för underhållningsvärdet. Ej rena fabrikationer o lögner som vissa i tråden anser.

Sigges flumteorier verkar vara en vattendelare, vissa anser dem underhållande, andra inte. Själv kan jag tycka det går lite långt ibland men de har iaf någon form av "story arch" i podden. Tror många missar det.

Fast att skarva är okej, det är snarare en bra egenskap. Dock känns det som att Sigge rent ut sagt ljuger ibland. Till ex: Hans kompis i hans drömmar, som han dödade med en pil.

Vissa storys är lite väl "out there" helt klart. Jag bryr mig dock ej nämnvärt så länge underhållningen är god. Podden samt en bira på tåget hem på fredagen är min lilla tradition och bjuder på en skön resa, jag glömmer avsnittet samma sekund jag sätter fot på perrongen.

Har stört mig på detta länge! Det var lite kul i början, nu känns det bara som upprepning och ofta för pubertalt. Typisk sak som är kul och ska stanna mellan två fylleskallar, men att lyssna nyktert på två 40 isch som skrivit manus...När de sätter igång så tänker jag bara here we go again. Blir mycket sällan kul eller bra.

har lyssnat på några avsnitt, tycker sigge är rätt ok trots allt, han verkar vara en glidare men han kommer ju från en intressant familj och har ofta nåt oväntat att säga, väldigt behaglig radioröst oxå

författaren schulman känns lite som en parodi på sig själv, han tror att han har förändrats men det har han ju inte