Utilitaristiskt problem

Jag ger dig en chans till, bogo.
Vad jag menar är att världen har förändrats så mycket sedan 1700-talet, att det är meningslöst att försöka passa in utilitarismen i vår moderna tid. Betänk att för 300 år sedan trodde man fortfarande på urverksmodellen för universum, man trodde på etern som medium för ljuset osv.
Idag har vi så mycket djupare kunskap inom så många områden, att själva tanken på att försöka skapa ett system som ska kunna verifiera vad som är "rätt" och "fel" utifrån en närmast mekanisk metod, verkar smått obscen.
Detta är min personliga åsikt, du har en annan, och du får gärna argumentera för din ståndpunkt.

Så vi bör skrota alla filosofisk system äldre än 300 år?


Det går bra att skapa "lokal" rätt-och-fel med hjälp av kontraktualism och objektivitet; vilket gör 'absolut etik' onödvändig.

(Med "lokal" syfter jag i första hand till kosmos).

Jepp, enligt mig har vår ackumulerade kunskap ökat exponentiellt under så lång tid att vi nu har en halveringstid på sanningar som inte är mycket mer än 20-30 år.
En filosof som inte kände till ribosomer, epigenetik, tunneleffekt, radiovågor, satellit-gps osv har inte lika mycket att säga mig som t ex Thomas Nagel eller Freeman Dyson.

Visst har vår kunskap ökat kraftigt, men du förväxlar filosofi med vetenskap. Det finns fortfarande filosofiska områder som är helt utanför vetenskapens kompetens-områd.

Att du iövrigt ger moderna kunskap en sån omfattande betydelse förstår jag inte ditt motiv till. Dess mer fokus på rationalism, relativism och vetenskap, dess mer blir utilitarismen relevant och dess mindre blir metafysiska 'absoluter' relevante.

Så kan man säkert tolka det, men jag tycker tvärtom.
Allteftersom vi fördjupat vår förståelse så har vi kommit längre och längre ifrån "urverksmodellen" och tvingats till en ödmjukhet som vi saknade för bara 100 år sedan. Och då tappar utilitarismen sitt egenberättigande enligt mig.

Skall jag på allvar se det som att du inte förstår innebörden av min referens till "relativism", eftersom du nu vid ett par tillfällen har framhållit "materialism" som underlag?

Nu hänger jag inte med?

Frågan är: Varför användar du den deterministiska och materialistiska "watchmaker"-världsbilden som underlag/perspektiv i bedömningen av utilitarismens validitet, när "watchmaker"-världbilden ett bra tag och överlag har ersatts av relativismens världsbild?

För att utilitarismen är en produkt av den tidens världsbild, watchmakerargumentet har jag över huvud taget inte nämnt så det vet jag inte varför du tar upp?

Jag behövar tydligen upprepa mig själv från ett tidigare inlägg:


Så varför anser du att du kan "binda" utilitarismen till (filosofisk) materialism?


Korrekt, det var slarv från min sida. Du har endast nämnd "watch-modellen". Men i realiteten gör det ingen skillnad i detta sammanhang, eftersom det för ämnet essentiella är ...... :


..... världsbilden. Om det sen är positivistisk materialism eller absolut idealism som liggar bakom ditt perspektiv har ingen betydelse för utilitarismens validitet.

Jag anser att ingenting har någon betydelse för utilitarismens validitet. Det är en åsikt helt enkelt. Och en åsikt från 1700-talet är och förblir en åsikt från 1700-talet.

Vad gör du då här? Talar om på förhand att det inte finns något av betydelse?


Aaaah, vad finurligt; åsikter om åsikter. Finns det något värdesystem som trots allt ger kvalitets-skillnader mellan dessa olika åsikter?