Gammelmedias annalkande död

Så är det redan idag. Tidningen görs en eller två dagar innan. Allt utom ett par sidor ska vara färdigskrivet och lämnat till redigerare före lunch dagen innan tryckning, och en del av det ska ha varit klart på eftermiddagen dagen innan.
Man håller öppet förstasidan, en sida för sena egna nyheter, en eller två för sport, och en för byråmaterial inrikes och utrikes. Denna sida kan man också få färdigredigerad från TT, likadant med icke-lokal sport inrikes och utrikes sport.
Det som händer nu är att man får:
Upp till två dagar gamla in- och utrikesnyheter.
Två dagar gamla sportnyheter för lokal sport.
Två dagar gamla lokala nyheter.
Att utrikes är två dagar gammalt gör mindre.
Men att lokala sena händelser, typ kommunala sammanträden, polishändelser och annat som är själva ryggraden i det kommunala bevakandet kommer två dagar efter och inte dagen efter är rent självmord.
För inte många decennier sedan fanns flera lokala tidningar som fortfarande hade kvar eftermiddagsupplagan. Alingsås Tidning, LysekilsPosten, och ett par till småtidningar skrevs som kvällstidningarna gjorde förr. på morgonen, trycktes vid lunch och delades ut i samhället före tre samma dag. Det kallar jag en aktuell tidning.
Likaså fanns det åtminstone förr i England speciella matchtidningar för fotbollsfans. De skrevs under matchen och precis efteråt, trycktes på en halvtimme och såldes av kolportörer på pubarna på eftermiddagen så att gubbarna kunde diskutera matchutgången över pint nr två. Nu är de väl utrotade av TV och internet.
På den tiden var tidningarna snabba.

På den tiden sattes väl tidningarna också? Ofattbart hur den nya tekniken verkar ha gått tidningsbranschen förbi. I alla fall har den inte satt några spår i produktionseffektiviteten.

Det är nog för att man numera måste vänta på att säljarna ska få sina annonser sålda innan man kan trycka, och det tar lite tid.

Detta är kanske lite för meta för den här tråden men det är intressant att se hur TV förhåller sig till tidningsdöden. Dom scenerna i TV serier där en person till exempel sitter och läser en dagstidning har börjat försvinna mer och mer. I TV så antar jag att det är viktigt att förhålla sig till hur verkligheten ser ut för att tittarna ska kunna relatera sig till serien

Källa på det?

Intressant om det stämmer. Det är väl oftast så att film och tv tar betalt för att skådisarna ska dricka ett visst spritmärke, röka ett visst cigarettmärke och säkert också ifall de ska läsa en viss tidning.

http://www.journalisten.se/nyheter/sex-sags-upp-fran-hd

Sex personer blir uppsagda när 25 journalisttjänster försvinner på Helsingborgs Dagblad.

Sparpaketet på HD presenterades i början av oktober och berör totalt 40 tjänster. På journalistsidan blir det i slutändan sex uppsägningar, medan resten av nedbemanningen sker genom enskilda lösningar, att vakanser inte tillsätts och att att antalet inhyrda journalister från Kompetens i Skåne minskar.

Igår informerades de sex journalister som sägs upp.

--------------------

http://www.resume.se/nyheter/media/2014/02/04/svds-nya-kulturtrio/

Isabelle Sthål och Therese Eriksson kommer närmast från uppdrag för Expressen. Ståhl är krönikör och kulturskribent medan Eriksson är litteraturkritiker som också skriver i Fokus.

Sara-Märta Höglund är musikkritiker som tidigare har skrivit för bland annat Nöjesguiden och Sonic.

--------------

Sista har kanske inget direkt samband med tidningsdöden men säger väl lite om branschen.. Räddningen är alltså att anställa kulturfolk från Expressen och Nöjesguiden.. Känner inte igen dessa men tvivlar på att de bidrar med annat än ordbajs..

Nej det är min egen observation så ta det med en nypa salt. Jag tycker dock att många sitter med surfplattor i scener där man för 10 år sedan säkert suttit och skrynklat papper.

Klart att alla på något sätt förhåller sig till tidningsdöden. Det är ju en samhällsförändring. Att inte låtsas om den vore ju som om filmskapare inte låtsades om att det fanns mobiler, utan lät huvudpersonerna springa runt och leta telefonkiosker.

Tror även att affärer snart kommer hantera tidningar annorlunda.

Tidningar och videofilmer (liksom spel, cig och bensin) har ju varit typiska kundmagneter. Förtjänsten på sådan försäljning är liten, men lockar in personer i butik.

För 15 år sen fanns det knappt en bensinstation, lanthandel eller butik som inte också hyrde ut film. Det drog in kunder. Idag är det bara de sorgligt tomma videobutikerna kvar, och till och med de lockar snarare med stort utval av plockgodis.

Videofilmen har tappat sin kraft som kundmagnet.

Nu ser vi att tidningarna går samma väg. Det blir allt färre som "måste ha sin Aftonbladet". Allt färre butiker kommer besvära sig med löpsedlar. Därefter kommer tidningarna förlora platsen vid kassalinjen, och slutligen kommer handlare ta samma beslut som med videofilmerna. Det är för mycket besvär.

Apotek och post har övertagit rollen som kunddragare.

Jag kan också tänka mig att tidningar försvinner från butik, restaurang, väntrum eftersom de utstrålar något lite gammalmodigt. Ett hippt café sänder t.ex helt fel signaler om de förväntar sig att deras kunder ska plocka upp en Aftonbladet.

För ett tag sedan sluta Clark Kent (stålmannen) sitt jobb på en tidning. Alldeles säkert för att man inte ville att figuren skulle kännas omodern.

I senaste marknadsrapporten från Sifo var det också ett vanligt argument bland företagare att minska sin annonsering i press under 2014. De upplever mediet som gammalt.

Klart också att ingen regisör vill göra en film som känns otidsenlig med gamla dassiga tidningar. Vore lika dumt som att göra film om barn på skolgården som bråkar om kastisar och vem som ska vara he-man.

Att saluföra kvällstidningar i butik kommer bli samma sak. Visst att en och annan köper. Men det lockar ingen in i butik, vinsten är liten, mycket jobb i hantering och dessutom ger det ett gammalmodigt, lumpet intryck. Ungefär som att sälja julmust i juni. Alltid är det någon som köper, men det är inte värt det.

I kommentarerna till nyheten i HD skriver en journalist på tidningen:

Många kritiska röster verkar ha slunkit igenom förhandsgranskningen. Själv är jag nog svartlistad, för mina inlägg släpps inte igenom, ens om dom handlar om hyllningskommentarer till djurskyddsföreningen eller liknande. Men här har vi några kommentar:

"Mannen på gatan" verkar lite skeptisk mot media nuförtiden.

Det är samma fenomen som allt annat, jag kollade själv på första säsongerna av Seinfeld nyligen - det är tidigt 90-tal. Där syns samma fenomen som med dagstidningarna: betaltelefonen vad hände med den? Det finns ett helt avsnitt där George väntar på samtal på en offentlig telefon. Man betalade med check, man hyrde video och man läste dagstidning. Allt det här är döende.

Det vi har är en omstöpning av samhället, och i den nya världen har gammelmedia ingen plats. De kommer reduceras till samma nivå som lite mer etablerade bloggar och därmed helt förlora sin status.

Visst är det så att smittorisken är högre om man tar i en tidning än i sin egen surfplatta. Om bara smittorisken är något högre så är det ju bättre att fler går över till surfplatta. Det kan vara ett budskap som man kan sprida.

"- Man vet inte vad det är för folk som har hållit i den där tidningen, vill du bli sjuk?"

Dessa två kommentarerna speglar ett av de största misstagen, enligt min mening, som svensk dags och kvällspress har gjort: istället för att möta minskad efterfrågad med att skaffa sig sin egen unika kundgrupp så har de försökt att stjäla varandras grupper. Den enda tidning som tjänar på aftonbladiseringen av svensk press är aftonbladet.

Det är särskilt tydligt i invandringsfrågan, men även i andra frågor. Ledningarna borde istället se på vin eller whiskeybranschen. Få finsmakare köper Chill Out-boxvin. När DN blir ett aftonbladet second edition står en hel grupp människor utan tidning och resultatet är förödande för tidningsbranschen: färre andel totala kunder (både reella och potentiella). Bara för att världshaven innehåller mest vatten så innebär det inte att kommersiellt fiske inte kan ske i sjöar.

Slutresultatet är dock detsamma: papperstidningens död och förlorad maktposition för de stora mediehusen, men hur länge journalisterna som grupp kan överleva hänger till stor del på hur väl tidningarna manövrerar bland de alltmer fåtaliga kunderna.