Han vill vara kär i mig?

Nu börjar jag tröttna.
Jag har träffat en kille det senaste halvåret väldigt intensivt och vissa perioder har han i princip bott hos mig. Vi beter oss precis som om vi är ihop på alla möjliga plan, pratar om en gemensam framtid, även om det inte alltid är så seriöst. Vi funkar skitbra ihop och har väl egentligen det bästa "förhållandet" man kan ha.
Bortsett från en sak...

Problemet är att han säger att han tycker om mig, men han är inte kär i mig. Däremot så VILL han vara kär i mig?

Av egen erfarenhet så finns det alltid ett "men" när man säger att man vill vara kär i någon. Utseende, inte rätt typ, ja vad fan som helst. Men jag förstår inte vad det är som krånglar den här gången eftersom han inte verkar ha några problem med någonting.

Naturligtvis har jag pratat med honom, han säger att det inte är något men det är det ju uppenbarligen.
Vad är hans problem? Vad kan det vara som skaver?

Jag är alltså övertygad om att det är mig det är något fel på.

Ibland blir man bara helt enkelt inte kär, fast man ändå vill spendera tiden med denna tjej.. Been there done that, funkade hur bra som helst.

Men kan man egentligen vara tillsammans med någon utan att den ena parten är kär?
Jag nöjer mig inte förrän vi faktiskt är tillsammans på riktigt. Jag har redan kommit över den här "nykär" biten och allting så han ligger ju lite bak så att säga.

Och är han inte kär nu lär han väl inte bli det heller?

Jo, kärlek kan växa fram ju mer tid man umgås med personen. Jag blir sällan kär direkt och skulle kunna tänka mig att vara tillsammans med en tjej om jag tycker hon är snygg, rolig och smart. Vad du ska göra är att du ska vara dig själv och så länge som du gillar killen så ska ni fortsätta att umgås.

för din egen skull så lägg ner den här 'det är mej det är fel på'-grejen.
så funkar ju inte kärlek.

fråga honom om hans tidigare erfarenheter av kärlek, har han tex varit ihop med någon han har varit kär i. har han bara varit olyckligt kär, har han levt i ett längre förhållande osv.

för kanske är det här ett mönster hos honom, att han aldrig lyckas ta ett förhållande vidare men att han vill övervinna detta mönster och isf verkar han har bestämt sig för att han vill göra det med dig.

du skriver att din nyförälskad-period är över. antagligen så kommer han aldrig att ha en sådan. men det betyder inte att han inte kan kliva in i den kärlek som kan växa fram efter ett tag och som väl är själva fundamentet för att man ska fortsätta att vilja dela varandras liv även efter förälskelseperioden.

men med hans ingång i detta -att han VILL vara kär men inte är det men i övrigt tycker att du är en toppentjej gör ju att det helt klart är uppförsbacke för ert förhållande. och då bör du ställa dig frågan om hur mycket du kan ta innan du kastar in handduken.

Ledsen...

Din "pojkvän" tycker bara att det är skönt att alltid ha dig där, så småningom kommer han bli kär på riktigt i en annan tjej och då är du rökt.

Jag kommer nyligen från ett sådant "förhållande". Allt var toppen utom just att jag inte fick några känslor för henne och enligt henne var det ömsesidigt. Vi kom till slut fram till att det nog inte var någon idé att försöka mer, åtminstone inte nu.

Jag kan såhär i efterhand säga att det så klart var trist, men det öppnade nya dörrar och den press jag kännt tidigare är som bortblåst. Vi är idag fortfarande vänner. Förstår inte varför man inte kan vara det bara för att ett romantiskt förhållande inte fungerade.

Du är kär i honom av en anledning. Den anledningen har inte du, så därför är han inte kär i dig. Men vad spelar det för roll om man tänker efter? Så länge han gör dig kär så är det väl bra?`

Vill du hellre vara tillsammans med en som är kär i dig, men som inte gör dig kär i honom?

Använd hjärnan.

Vissa människor är helt enkelt för kalla för att bli kära. Jag känner igen det, jag VILL vara kär men jag har aldrig känt igen mig i den beskrivningen av "kär" som jag har hört av andra. Hade jag hittat en snygg, bra tjej hade jag inte haft några problem med att inleda en relation, trots att jag inte är kär. Kärlek måste väl inte innebära att man är kär? Kan inte kärlek finnas ändå?

Han verkar inte ha haft några större problem med kärlek innan. Däremot hade han ett långt förhållande på 3-4 år som tog slut för ungefär ett år sedan och tydligen har han inte varit singel såhär länge innan. Det tyckte han passade att slänga i ansiktet på mig.

Men ibland har jag väldigt svårt att tro att han inte är kär i mig eftersom han beter sig så som han gör. Han bor i en annan stad än vad jag gör och just nu ses vi bara på helgerna i princip och det säger han själv är skitjobbigt. Det är mycket annat som spelar in också, jag förstår bara inte varför han säger och gör vissa saker om han inte är kär.



Egentligen inte, det funkar ju ändå trots allt. Men jag vill ju gärna att det ska vara besvarat, det känns ju alltid bättre då. Dessutom vill jag att vi ska vara tillsammans "på riktigt" och det känner väl han att det inte är riktigt aktuellt så länge han inte är kär i mig.



Klart att det kan ta tid att bli kär i en person. Jag blev inte heller kär i honom direkt, men det känns som att ett halvår är ganska lång tid och att om det finns någon chans att han ska bli kär i mig så skulle han redan varit det.

Efter så långt förhållande vill han ha sexuell variation, men troligtvis blev det inte så mycket av det som singel. För majoriteten av killar är sex svårt att få, kärlek är enkelt att få när man väl fått sex. Så han blir bekväm när han hittat någon som ger honom sex. Skulle han kunnat få sex med andra varje helg skulle han aldrig stannat. Du kommer att tröttna först.

Jag tänkte också så först men tydligen är han ingen typ som knullar runt över huvudtaget och kan inte ligga med vem som helst utan att tjejen betyder något. Jag blev själv förvånad när jag hörde det, och det är inte bara från honom jag har hört det så det är inte någon sån klyschgrej man bara säger.

För övrigt kan han nog få sex ganska lätt av lite vem han vill annars om han känner för det..