Har du träffat på nån "förintelse-överlevare"?

Den typen av sagor kan jag inte förstå varför vissa dikterar ihop, som om inte "förintelsen" vore hemsk nog..

Hade en judisk kvinna som var född i Polen före 2:a världskriget som granne under min uppväxt. Hon var en mycket vänlig och omtänksam gammal dam som ofta bjöd oss barn på godis och min familj på bakverk hon gjort, hon brukade också ge mina föräldrar vinflaskor och sprit från när hon varit utomlands i polen eller israel.

Hade alltid vetat att hon suttit i koncentrationsläger redan innan man förstod exakt vad det var som barn, min mor brukade ibland påpeka att jag inte skulle ta upp det för det kunde uppröra.

När man blev lite äldre och mer beläst så förstod man ju mer av vad det betydde med 2:a världskriget och koncentrationsläger. Men kopplade aldrig henne som länk till Europas mörkaste historia, den gamla damen var för mig Fru Schweid som brukade rufsa till mig i håret och med ett varmt leende fråga om jag varit en duktig pojke med sin lustiga brytning.

Det var först i skolan när vi pratade om 2:a världskriget och koncentrationsläger som vår lärare frågade om någon hade någon släkting eller kände någon som varit om detta. Vi var två st i klassen som räckte upp handen, en tjej som hade känt till någon man varit bekant med hennes far men hade dött och så jag naturligtvis. Efteråt kom min lärare och satte sig på huk jämte min bänk och frågade om jag trodde Fru Schweid skulle vilja komma prata inför klassen, jag sade att jag hade ingen aning för jag hade aldrig pratat med henne om detta. Läraren sade att han förstod och sade något om att levandegöra historian och hur viktigt det är.

Det fick mig att se Fru Schweid i ett helt nytt sken, hon hade varit där, hon hade kunnat vara en av dessa tonårs tjejer på gamla korniga svartvita bilderna med skrämda ansikten och en påsydd davidsstjärna övervakade av skelögda ss soldater medans de föses ut eller in ifrån godstågsvagnar.

Jag frågade aldrig fru Schwied om något utav detta, det var svårt att koppla ihop den älskvärda givmilda gamla damen med världskrig, ghetton och koncentrations läger. Men det kändes alltid hissnande att se de grönaktiga suddiga siffrorna hon fått intatuerad som ung på sin underarm.

Yep.

En förintelseöverlevare och en som suttit i Gulag kom och föreläste för min gymnasieskola när jag gick där. Gulag var enligt vittnesmålet ungefär lika jävligt som berättelserna från koncentrationslägren.

Hade en lärare vars släktträd är fullt av individer som dött i fånglägren, hennes mamma överlevde förintelsen men tror hon är död nu. Men någon flashbackare kommer väl och påstår nu att alla hennes släktingar har grävt ner sig under jorden i form av någon massorganiserad judisk konspiration eller så påstås det att dem inte existerat öht

Till "stammisar" på denna forumdel: Det finns ingen agenda bakom dessa vittnesmål, vittnena mår bara jävligt och bär med sig smärta som syns. Min lärare som berättade om sina döda släktingar... Inte en chans att hon har någon agenda med att berätta dessa saker, hon är en vanlig svensson tant född av en mamma som flydde undan tyskarna och hon har inte någon släkt pga det som hände i Nazityskland. Så enkelt är det.

Här om de miljoner judar som tyskarna med litet varierande metoder tog livet av under WW2!

http://db.yadvashem.org/names/search.html?language=en

"Yad Vashem, together with its partners, has collected and recorded here the names and biographical details of two thirds of the six million Jews murdered by the Nazis and their accomplices. Two million more still remain unidentified: It is our collective duty to persist until all their names are recovered.
Do you know of a Holocaust Victim? Submit Pages of Testimony and send photographs of the victims so they will always be remembered.
The Names Database is a work in progress and may contain errors that will be corrected in the futurerst".

Sök på ett vanligt judisk namn, t.ex. Sara Rosenson, och granska resultatet!

P.S. Länken ovan vill, i varje fall i min dator, inte öppna sig med länken ovan i Flashback, men gör det om man lägger ut länken separat!
Litet bruksanvisning här, http://www.yadvashem.org/yv/en/about...l_database.asp

Tillägg till ovan: Sökresultatet blir bättre och mera intressant om man enbart söker på efternamnet, alltså t.ex. Rosenson, Stern o.s.v.

Mja, vet inte om jag ska påstå att jag har träffat en överlevare direkt. Med tanke på att det bara var föreläsningar.

Två överlevare har kommit till min skola och hade föreläsning om hur situationen var på den tiden i koncentrationslägret.
Fösta besöket var någon gång på högstadiet inför hela årskurs åtta eller nio och den andra var någon gång på gymnasiet. På gymnasiet hade föreläsning inför hela klassen och vi fick ställa lite frågor.

Oh häftigt, finns en del individer där med min lärares efternamn registrerade (hon vars släktingar dog i förintelsen). RIP

Frågan är faktiskt om han inte gjorde det! På http://www.holocaustresearchproject....ls/goeth3.html som är från rättegången mot honom, finns han fotograferad med geväret i handen och tydligen på sin balkong. Det framgår av vittnesmålen att han kunde ta död på vem som helst, när som helst och av vilken anledning som helst.

Även sid.1 och sid.2 (/goeth1) och /goeth2) bör läsas.

När man gick i mellanstadiet var Ferenc Göndör och föreläste i vår skola.

Jag minns inte särskilt mycket av föredraget men en sak har etsat sig fast i mitt minne:
Han propagerade redan till oss små barn för rasblandning och sa något i stil med; det spelar ingen roll hur man ser ut eller vilken hudfärg man har, alla gör det ändå på samma sett.

Jag vet lika mycket/lite som ni vad som är sant om förintelsen men så här många år senare kan man ju ändå tycka att det är lite fel att mata barn med allt detta om WW2 och förintelsen utan att de får ifrågasätta och själva bilda sig en uppfattning av det hela.

Om Ferenc Göndör endast ville gott och lära oss att tycka om människor som är olika eller om han ville att vi alla skulle bli rasblandare för att försvaga vårt folk vet jag inte.

Men just det där han sa har iaf fastnat i mitt minne, om det har fått den effekt på mig han ville tror jag inte.

Jadå det var tidigt i skolan och hans barnbarn en stöddig tjej vi gick i samma klass.

Fick en alldeles egen privat sittning hos överlevaren efter att jag i harm uttryckt mig hånfullt om hans barnbarns stora näsa.

Skolan var alltigenom politisk på den tiden och möjligen också på den grunden så blev jag då uppmärksammad och bokad för en pratstund.

Ja inte har det gjort något till. gubben var rent ut sagt patetisk i sin gärning och drog stora växlar på en liten skitsak där jag inte hade en endaste hum över någonting förutom att hon var elak och jag elak tillbaka.
Gubbens retorik var som en del vänsters, de skiter i allt utan kör sitt på största allvar sk politiska djur som likt psykopater ser på levande som något mekaniskt som skall följa ett satt mönster eller inom en o samma ram och det handlar då först o främst om deras egen sinnesfrid och inte andras och åker de på´mothugg så kan de bli väldigt upprörda och återigen så har detta väldigt lite med verkligheten att göra.

I överlag är min mening den att vuxna som prackar på barn en jävig vuxenhet politik/sex de skall fane mig ha en rak höger.

Storbump här, men jag anser att det kan vara aktuellt då antalet påstådda eller verkliga "förintelseöverlevare" torde befinna sig på en "all time low" vid det här laget. Inom några år kommer de, tack vare tidens nötande tand, att vara borta.

Förekommer det ännu att överlevare besöker skolorna och berättar om det de säger sig ha upplevt i tyskarnas getton och läger? Jag lyssnade till en av de så kallade överlevarna 2005, tillsammans med mina klasskamrater i nian. Denne man var Stefan Zablocki, och han är fortfarande i livet och tycks vara verksam. Denna föreläsning ägde rum i princip på själva 60-årsdagen av "Auschwitz befrielse av Röda Armén" i januari 1945.

https://arkiv.malmostadsteater.se/ar...tefan-zablocki

Jag minns inte mycket av det han sade.

EDIT: Jag minns även att det bodde en tant på samma gata som min farmor när jag var barn, om vilken det sades att hon skulle ha suttit i Auschwitz. Jag minns henne väl till utseendet, men kan inte minnas att jag någonsin pratade med henne. Hon är död sedan många år.