Varför får bankerna skapa pengar ur tomma intet?![och liknande frågor /Mod]

Det man hör från konspirationer om banksystemet är att pengarna kommer in i sammanhanget som skuld (i olika former) med ränta. Man kan ju inte gärna ge ut pengarna gratis... Så om sammanlagt antal pengar som banken gett ut är 100 kr och man begär 5% ränta kräver man mer pengar tillbaka än vad som finns. Därför kan inte alla betala tillbaka. Då måste de skuldsatta låna mer eller ge banken sin näringsverksamhet eller hus, etc. Är det detta ni talar om?

Kan CarlitoBrigante ge ett bättre och mer verklighetstroget exempel på hur det fungerar? Du säger att pengar kan användas mer än en gång. Men om man som jag inte är haj på ekonomi greppar man inte vad du menar. Hur trollar man fram mer pengar än som finns genom att använda dem mer än en gång?

Tills Carlito svarar kan jag ge ett exempel.

Olle har lånat tio daler av banken. Han skall som kompensation för detta betala en dal i ränta.

Ve och fasa säger nu konspiratörerna. Nu kommer penningmängden att behöva växa. Men observera nu följande:
Pelle utför tjänster åt banken. För dessa får Pelle en dal. Denna utbetalas som en fordran på banken. Olle utför tjänster åt Pelle, för det får han en dal i ersättning av Pelle. Pelle väljer att betala den dal han har som fordran på Banken.

När Olle skall betala räntan använder han den dal han fick av Pelle.

Sagda dal åker således runt runt i systemet så länge de inblandade vill. Således kan man ha pengar som skuld och ha ränta och en konstant penninmängd. Visat ovan.

Det som konspiratörerna inte vill höra talas om är att räntenettot som banken får in utgår i ersättning till anställda, hyresvärd mm, samt som utdelning till aktieägare.

Gromphs förklaring ovan fungerar bra. Annars kan du tänka dig det som ett rak led av skulder om du vill se det enkelt. Du är skyldig A 10 kr, A är skyldig B 10 kr, B är skyldig C 10 kr o.s.v.

Om vi summerar det så blir det skulder på låt oss säga sammanlagt 1 000 kronor. Det finns bara en tia. Betyder det att det är omöjligt att betala tillbaka? Nej, A ger B som ger C som ger D o.s.v.

Som du ser så kan samma tia användas mer än en gång. Vi har inte engångspengar. Samma sak gäller vanliga ränteskulder. En hundring cirkulerar, folk använder den kanske 200 gånger på ett år. Då har en enda hundring omsatt 20 000. Den kan ha betalat tillbaka skulder för 20 000, köpt varor för 20 000 o.s.v. Det är alltså inte så att vi måste ha lika mycket pengar som värdet av alla varor och skulder på en och samma gång.

Samhället består av två saker: Jocke och Banken. Banken ger Jocke en hundralapp belagd med tio procents ränta. Det är alla pengar som finns i hela samhällets ekonomi. Jocke måste nu ge banken 110 kronor. Jocke ger tillbaka 50 kronor och börjar jobba för banken. Han tjänar 50 kronor första dagen. Nu ger han tillbaka 60 kronor och tjänar 50 kronor även andra dagen.

Nu har Jocke 100 kronor och banken har fått tillbaka de 110 kronor som Jocke var skyldig banken.

Folk som har svårt att förstå hur det hänger ihop förstår inte att man kan byta tid mot pengar, arbete kallas det. Kan det vara en slump att det främst verkar vara arbetslösa som sitter och häver ur sig konspirationsteorier?

Tycker det känns konstigt att banker bara ska syssla med utlånings av existerande pengar. Ekonomin bygger ju på att banker skapar nya pengar så att BNP kan öka. Skuldfria pengar är jag skeptisk till, då skulle bankerna inte tjäna speciellt mycket pengar längre vilket leder till minskad tillväxt och högre arbetslöshet.

Låg inflation och ökad tillväxt till följd av att bankerna inte kan skapa pengar längre som IMF påstår känns bara så ologiskt. Låter som en konspirationsteori på internet, är din källa youtube eller?

Att byta tid mot pengar är väl just det stora bedrägeriet? Vad gör banken när jocke dör?

Tänkte bara slänga till detta här:
http://www.svd.se/naringsliv/rantebe...es_8313694.svd

Har för mig att experterna i den här tråden ansåg att bankerna inte skapar pengar. Hmm?

Vad exakt skulle Sverige vinna på att skapa egna pengar istället för att låna dem av bankerna? Kan någon definiera detta tack.

Jag är inte helt säker men i USA är det möjligt för FED att trycka pengar (och undvika inflation) p.g.a. landets import av varor från länder som Kina, vilka är billigare och minskar summan pengar i landet. Huruvida det funkar eller ej får framtiden avgöra.

Jag gissar att USA:s billigimport även är roten till oron över deflation (http://www.dn.se/ekonomi/bernanke-pratar-ned-dollarn/).

Avslöjat?
De ca 3000 bankinstituten i USA är ingen hemlighet.

Vad menar du med "styr FED"?
De 7 personer som ska tjäna som Governor utses av presidenten och godkänns av kongressen.

Treasury är ett bra svar, men mer specifikt är det Bureau of Engraving and Printing.

Nej, det är fel.

Den eventuella vinst som de lokala FED kontoren gör går i första hand ut som "ränta" till medlemsbankerna. Överskottet ackumuleras och betalas sedan till staten.

Skulle tro att folk använder termerna lite om vart annat. Men med statligt kan man tex mena en myndighet eller ett verk. Men för statligt ägd bör det vara ett bolag på något sätt. Där staten äger alla aktierna.

Centralbanker brukar vara väldigt reglerade i lagen. Så formen blir lite ointressant. Men det är väl få om ens någon Centralbank som är aktiebolag.

(Jag antar här att du menar Centralbanker. Internationella bankinstitut finns det många av. Nordea t ex).

Antalet sedlar och mynt ökar väldigt svagt. Antagligen svagare än befolkning.

Mängden fordringar ökar dock mer och beror på att folk/företag lånar.

Om omsatt penningmängd (här kontanter och avista) ökar mer än produktionen så minskar värdet av valutan.

Oron kommer från att allmänheten städar i sina balansräkningar. Dvs minskar sin skuldsättning.

Konsumtionsekonomin bygger på att folk ska skuldsätta sig och konsumera (vilket ökar aggregerad efterfrågan). Att man fått en (engångs)-prissänkning iom import från Kina har kompenserat prisökningar på andra varor/tjänster så att man kunnat hålla en lägre ränta.

(Observera att Europa importerar mer från Kina än vad USA gör)

FED trycker inga pengar. Däremot reglerar FED över den ränta till vilken bankinstitut kan få ha fordringar på FED. Och det i sin tur styr inlåningsräntorna. Vilket i sin tur styr utlåningsräntorna.
Så genom att FED håller en lägre ränta så ökar bankinstitutens utlåning. Dvs fordringarna i samhället ökar.