Citat:
Ursprungligen postat av
matteyas
Vad menar du med rätt? Division är inversen till multiplikation. Så vi bör börja med att titta på x*0. Vi ser att det mappar hela R, eller vilken mängd vi vill, till 0. Alltså kan inversen (division med 0) bara mappa från 0 till något annat.
Om man följer tankesättet så ser man just att 0/0 mappar från 0 till vad som helst. Som matematiker låter man bli att göra den definitionen, eftersom det leder till andra konstigheter. Men det är kanske av det här skälet som alef-noll kan hitta det resultat han gör i inlägg
#39.
Jag menar att det verkar SANT att 0/0 kan vara vad som helst!
Alltså att formeln: x=0/0 är sann för alla x.
Det retsamma är att då verkar det som om: 0=1=2=3=4= ... =0/0
Så NÅGOT speciellt är det med att dividera med noll...helt klart!
Att dividera med noll kanske är att låta bli att dividera...
och låta bli kan man väl göra så många gånger man vill...
Kanske 0/0 = ALLA NATURLIGA TAL? ...
Då ÄR det väl inte sant att 0/0 är något särskilt enda tal?
En egendomlighet som verkar vara mer än sig själv!
Talet? : Oändligheten.
De naturliga talen är oändligt MÅNGA!
Säger vi faktiskt!
Och vi menar att de är så många att vi inte kan räkna upp dem!
Hur många vi än räknat upp: 1,2,3, ... så finns det fler.
Och det problemet slipper vi inte undan
genom att säga att "0/0" är odefinierat.
På försök föreslår jag att x/0 INTE betyder "allt" utan just "många",
Poängen skulle vara det obestämda i ordet "många" att det INTE är allt!
Att varje tal befinner sig i ettdera av två tillstånd:... :
Enhet eller Mångfald.
Det påminner om bestämd och obestämd form i språket,
och visst verkar det som om den som "uppfann" språket grubblat lite... eller hur?
Singular och plural samt bestämd och obestämd form, var det så matematiken började?