Citat:
Ursprungligen postat av Creatur
Kanske är hela saken bara normal svensk rättshantering, som Arbetarens Anna Emelie Wåhlström och Pentyl anser. Kanske är extrema kotterier inom sossarna huvudförklaringen, som BaalZeBub menar. Kanske är det den svenska sexualpolitiken, som Oscar Swartz hävdat. Kanske amerikanska påtryckningar, som t ex TrenterX föreslår. Kanske en serie tillfälligheter och enskilda individers klantigheter. Eller kanske det mesta beror på Assanges egna krumbukter.
Sannolikt beror händelsekedjan på en kombination av flera av dessa faktorer. Låt oss fortsätta diskutera samtliga (och gärna andra som jag missat).
Det fetade tror jag faktiskt representerar konsensus i denna tråd. Jag är rätt trött på beskyllningarna kring konspirationsteorier både i massmedia och här i tråden. Det har gått troll i ordet konspiration. Konspirationer förekommer i verkligheten, och minst en konspiration mot Assange/Wikileaks är väl dokumenterad (Bank of America, HBGary, Hutton & Williams). Att bli beskylld för att vara konspirationsteoretiker, eller ännu värre paranoid konspirationsteoretiker, tycks däremot innebära att man inte bryr sig om fakta, givetvis en förödande beskyllning.
För att vara tydlig: jag tror inte att det finns en central någonstans (t.ex i USA) som har planerat hela förloppet kring Assanges våldtäktsanklagelser från början till slut, inklusive Marianne Nys olika krumbukter. Givetvis inte. Däremot finns det en (eller flera) centraler i USA (och annorstädes) som aktivt manövrerar för att utnyttja situationen redan från början, dvs den 20 augusti 2010, eventuellt ännu tidigare.
Snarare än konspirationsteori handlar det om spelteori. Ett antal "spelare" bedriver ett aktivt spel kring den svenska rättsprocessen mot Assange. Vi talar t.ex om Åklagarmyndigheten i Sverige, Assange själv, amerikanska regeringen och ett antal andra större eller mindre spelare. Ingenting är bestämt på förhand utan varje spelare improviserar efter de lägen som uppstår. Det är därför Claes Borgström och Anna Ardin spelar fult med Mats Gehlin och skaffar fram en förfalskad kondom när Eva Finne avfärdat anklagelserna för våldtäkt på Sofia Wilen som grundlösa. Det är därför den amerikanske ambassadören i UK säger att de avvaktar utfallet i Supreme Court innan de går vidare med Grand Jury processen i USA. Etc. Det är därför Assange, plötsligt och oväntat, söker asyl på Ecuadors ambassad. Det är därför vi ser Jennifer Robinson konfrontera Carl Bildt i Almedalen. Alla spelare, även svenska åklagarmyndigheten, improviserar efter läge för att uppnå sina målsättningar. Inte det minsta konstigt.
Med andra ord, sluta att låtsas som att några av oss tror att allt som sker går efter någons "grand plan". Tvärtom, det finns ingen som har förmåga att genomtrumfa någon grand plan, med däremot finns det aktörer med olika dagordningar som befinner sig i mer eller mindre permanent konflikt. Att tolka det spelet är inte så lätt, men i mina ögon blir det alltmer tydligt att vi inte har att göra med ett normalt ärende i en normalt urspårad svensk rättsprocess.