Citat:
Ursprungligen postat av Rosvall
Jag har ibland undrat hur jag hade reagerat om en inbrottstjuv eller dylikt bryter sig in och man lyckas få övertaget. Slutar med att jag totalt pajjar hans knän och armar i rädsla om att han skulle komma loss.
Lite offtopic, men vad skulle det få för konsekvenser, rent lagligt?
Nödvärn är en objektiv ansvarsfrihetsgrund. Av BrB 24 kap 1 § framgår att bedömningen av
nödvärnsrätten bland annat skall göras med hänsyn till angreppets beskaffenhet och
omständigheterna i övrigt.
Dessutom får inte nödvärnsvåldet vara uppenbart oförsvarligt. Det
sistnämnda betyder förenklat att man ”inte får bruka mer våld än vad nöden kräver”!
Det brottsliga angrepp som skall avvärjas måste vara påbörjat eller överhängande. Det får inte vara
avslutat. Den som slår till någon som vänt en ryggen kan inte åberopa nödvärn som försvar.
Angriper man någon som avslutat sitt brottsliga angrepp så är det inte nödvärn utan närmast frågan om ”hämnd”. Att det är ett brottsligt angrepp som skall avvärjas innebär bland annat att det inte är möjligt att åberopa nödvärn mot nödvärn. Om A börjar att slå B, som försvarar sig mot A, så kan inte A när han eller hon sedan fortsätter att slå också åberopa nödvärn.
Det är även möjligt att åberopa nödvärn för annans räkning. Om vi tänker oss att den vuxne A
angriper ett försvarslöst barn med slag och sparkar, så har B rätt att använda barnets rätt till
nödvärn och på så sätt försöka avvärja A:s fortsatta angrepp.
Det finns också en speciell paragraf som innebär en sorts förståelse för om någon vid nödvärn använt för mycket våld. Det gäller dock bara i vissa fall, t.ex. om man utsatts för en mycket chockartad upplevelse, kraftigt våld osv. Övervåld från den som försvarar sig i ett sådant läge, nödvärnsexcess, regleras i brottsbalkens 24:e kapitel, 6:e paragrafen: "Om någon i fall där 1--5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig". Erfarenheter från tidigare rättsfall visar att det skall vara fråga om något tämligen saftigt som man råkat ut för om man ska kunna åberopa nödvärnsexcess.