• 10 999 online
  • 1 134 974 medlemmar
  • 58 834 522 inlägg
2008-04-24, 09:43
  #13
Medlem
Aurelios avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zigzagwanderer
Annars kan väl norge vara att tänka på?
Det går faktiskt fortare äan man tror att komma in i språket.

Att plugga läkare eller jobba som psykolog..?
Citera
2008-04-24, 09:52
  #14
Medlem
80-talists avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aurelio
hmm... Vad är PIL?

Prov- och intervjubaserad antagning (till KI).
Citera
2008-04-24, 10:25
  #15
Medlem
Aurelios avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zumaz
Jag var i samma dilemma som du för några år sedan. Mitt resonerande gick då som så att vad är egentligen ett par "slösade" år gentemot 40 år med nått man egentligen helst av allt inte ville? Nu vet jag inte om det är typ 50/50 psykolog/läkare, men om du verkligen har funderat och känner att det är läkare du vill bli så klart du ska göra allt i din makt för att nå dit. Som läkare har du ju faktiskt valet att jobba som psykiater och kan då vidareutbilda dig och i slutändan ha samma arbetsuppgifter som en psykolog. Så mitt råd är att göra basterminen och sen söka. Du kan ju alltid söka PIL o Umeås specialintagningar på vägen.


Om jag har 20,0 i betyg och söker Umeå i första eller andra hand - blir jag per automatik kallad till intervju?
Citera
2008-04-24, 11:16
  #16
Medlem
plugga läkare.
Citera
2008-04-24, 13:37
  #17
Medlem
Aurelios avatar
Är det någon som vet vad 25:4-regeln innebär rent praktiskt? Kommer man in oberoende av HP-resultat?
Citera
2008-04-25, 22:42
  #18
Medlem
zumazs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aurelio
Om jag har 20,0 i betyg och söker Umeå i första eller andra hand - blir jag per automatik kallad till intervju?

Hmm vet faktiskt inte. Vet dock att det finns en hemsida nån snubbe gjort där det står verkligen ALLT om alla vägar och möjligheter att läsa till läkare.
Citera
2008-04-25, 23:37
  #19
Medlem
Jonas_Pampariuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zumaz
Hmm vet faktiskt inte. Vet dock att det finns en hemsida nån snubbe gjort där det står verkligen ALLT om alla vägar och möjligheter att läsa till läkare.

http://bli.medicinstudent.nu/

Det som inte går att luska fram via denna sida är fan inte värt att veta. All heder till skaparen som måste ha lagt ner mkt tid.
Citera
2008-04-26, 01:15
  #20
Medlem
Kafis avatar
pluggar själv till läkare i Tjeckien och tycker det går bra, man gör utbildningen vad den är till själv lite istället för i sverige där man hela tiden backas upp av det professionella student-systemet osv.

vill dock varna dig för rumänien. plugga inte där om du vill bli läkare då det är ett pajas land när det gäller studier.

skall du plugga till läkare och du inte kommer in i sverige så ha tjeckien som första hand. Kolla upp agenturen sonas studies på studentum, dom är bra och professionella.

vill även passa på och fråga om någon vet om man kan komma in i sverige efter att ha läst ett år på läkarprogrammet utomlands?

mvh
Citera
2008-04-26, 04:34
  #21
Medlem
Profaxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zumaz
Jag var i samma dilemma som du för några år sedan. Mitt resonerande gick då som så att vad är egentligen ett par "slösade" år gentemot 40 år med nått man egentligen helst av allt inte ville? Nu vet jag inte om det är typ 50/50 psykolog/läkare, men om du verkligen har funderat och känner att det är läkare du vill bli så klart du ska göra allt i din makt för att nå dit. Som läkare har du ju faktiskt valet att jobba som psykiater och kan då vidareutbilda dig och i slutändan ha samma arbetsuppgifter som en psykolog. Så mitt råd är att göra basterminen och sen söka. Du kan ju alltid söka PIL o Umeås specialintagningar på vägen.
Nog för att psykologer och psykiater rör sig inom en del angränsande områden, men att säga att de har samma arbetsuppgifter är en överdrift (om inte en lögn).
Citera
2008-04-26, 04:44
  #22
Medlem
Profaxs avatar
För att bidra lite till tråden: Jag pluggar själv till psykolog och är snart klar med andra året. Tycker att det är en väldigt ojämn utbildning, finns mycket intressanta teorier, kul praktiska moment och enligt de senaste undersökningarna en god arbetsmarknade för framtida psykologer i Sverige. Dock så kantas utbildningen av väldigt mycket ställningstagande till olika perspektiv som man måste värdera och ställa mot varandra, vissa saker som i tex en psykiaters ögon ses som flum och förmodligen ingen dröm-lön efter avklarad utbildning.

För övrigt så är valet mellan läkare och psykolog lite konstigt för mig; det är ungefär som att välja mellan antropolog och biolog (eller två andra helt separata yrken). Jag förstår att du antagligen vill jobba med människor, eller med mänsklig hälsa, men de utbildningarna du ställer emot varandra är helt olika och har egentligen inte så stor likhet som det till en början kanske verkar.

Ett tips, förutsatt att du inte är ute efter status och lön, för då är läkaryrket givet, kan vara att kolla i kurslitteraturen. Vad tycker du verkar intressantast, ett gäng kemisk formler som beskriver matspjälkningen, latinska namn på kroppsdelar och memoriseringen av olika symptom som är relaterade till en specifik sjukdom, eller utvecklingspsykologiska mekanismer, inlärningsteorier, beteendeanalys och modeller för kognitiva processer.
Citera
2008-04-26, 08:08
  #23
Medlem
machetes avatar
Är jag helt ute och cyklar, eller måste man inte ha några års arbetsliverfarenhet för att läsa till psykolog?
Citera
2008-04-26, 08:14
  #24
Medlem
machetes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Profax
För att bidra lite till tråden: Jag pluggar själv till psykolog och är snart klar med andra året. Tycker att det är en väldigt ojämn utbildning, finns mycket intressanta teorier, kul praktiska moment och enligt de senaste undersökningarna en god arbetsmarknade för framtida psykologer i Sverige. Dock så kantas utbildningen av väldigt mycket ställningstagande till olika perspektiv som man måste värdera och ställa mot varandra, vissa saker som i tex en psykiaters ögon ses som flum och förmodligen ingen dröm-lön efter avklarad utbildning.

För övrigt så är valet mellan läkare och psykolog lite konstigt för mig; det är ungefär som att välja mellan antropolog och biolog (eller två andra helt separata yrken). Jag förstår att du antagligen vill jobba med människor, eller med mänsklig hälsa, men de utbildningarna du ställer emot varandra är helt olika och har egentligen inte så stor likhet som det till en början kanske verkar.

Ett tips, förutsatt att du inte är ute efter status och lön, för då är läkaryrket givet, kan vara att kolla i kurslitteraturen. Vad tycker du verkar intressantast, ett gäng kemisk formler som beskriver matspjälkningen, latinska namn på kroppsdelar och memoriseringen av olika symptom som är relaterade till en specifik sjukdom, eller utvecklingspsykologiska mekanismer, inlärningsteorier, beteendeanalys och modeller för kognitiva processer.

Jag läste tidigare till socionom, men slutade efter en termin pga flummigheten. Vi läste också psykologi, och herregud vilken pseudovetenskap. Det är ju bara en massa ihopfantiserade teorier utan vetenskaplig grund. Dr. Freud var ju snuskgubbe av stora mått men ändå har hans sexualteorier blivit någon slags norm. Skrämmande. Hade jag arbetat med att hjälpa människor i olika dilemman ser jag det oundvikligt att inte även utgå från ett andligt perspektiv. Det ger förklaringar på så många saker och ting i vår tillvaro och min egen andlig tro har gett mig perspektiv och "mening" i det som andra ser som orättvist lidande. PS! Andlig innebär inte kristen eller religiös.
Citera