Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Det diskuteras ofta om vilka rättigheter medborgare har, sällan vilka skyldigheter. Vi lever idag i ett samhälle där det saknas tvingande skyldigheter, tidigare var värnplikten för män en skyldighet. Idag får man ett medborgarskap genom ansökan, anmälan eller automatiskt genom födsel eller adoption. Grundlagen stadgar också att Regeringsformen slår fast att ”ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap”.
Borde medborgarskapet följas av skyldigheter? En värnplikt/civilplikt. Utbildning. Bör plikt kopplas till rösträtt? Bör samhället återinföra straffet landsförvisning för medborgare.
Vilka skyldigheter bör medborgare ha?
(Känns lite sossigt att använda staten och samhället som synonymer (
)).
Men i alla fall, angående eroderingen av skyldigheter eller plikt så är problemet väldigt djupgående och historiskt förankrat i liberalismens framväxt under 1700-1800-talen, som egentligen ett uttryck för borgerskapets ökade makt i städerna och över politiken. Denna klass vars makt baserar sig på penningpungen strävande utifrån sina värderingar och intressen på att bryta ner de begränsningar som ålades dem politiskt och ekonomiskt (avseende handel, egendom och personlig frihet) - till förmån för ökade rättigheter. Man var inte intresserad av att ge sig själva nya förpliktelser utan det handlade ensidigt om att riva ner de gamla restriktionerna som kom från enväldiga kungahus, feodalismen och att rasera de privilegium som gamla eliter så som adeln åtnjöt (adeln eller aristokratin hade dock även förpliktelser kopplade till sitt privilegium, så som att tjäna kungen genom militärtjänst, beskydda de som levde på deras mark och att bevara traditioner).
Sen i och med den liberala demokratins införande utvidgades det ensidiga fokuset på rättigheter ytterligare, med utvidgade rättigheter till allt större delar av befolkningen. Själva legitimiteten hos den styrande eliten i detta samhälle och dess politiska ordning genom parlamentarismen och den liberala demokratin vilar rent av på att erbjuda befolkningen rättigheter, inte ålägga människor skyldigheter. Skydd för individens rättigheter är absolut centralt. Problemet har inte heller blivit mindre av globaliseringen, då idén om individens rättigheter och möjligheter vidgats bortom det ramverk som nationalstaten sätter och blivit snudd på gränslösa.
Plikt är något som varit socialt och geografiskt bundet, vilket globaliseringen motverkar.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när den liberala demokratins införande var i görningen fanns konservativa som var optimistiskt hoppfulla kring att den allmänna värnplikten som du nämner skulle kunna skapa sammanhållning och även pliktkänsla i folket (Rudolf Kjellén var inne på det spåret vill jag minnas). Jag skall inte säga att det inte hade nån effekt alls, men idag kan vi tydligt se att det inte löste grundproblemet.
Personligen tror jag inte vi kan lösa detta inom ramen för en liberaldemokratisk politisk ordning, hyperglobaliseringen eller ens inom ramen för upplysningens tankegods. Men det är såklart öppet för debatt. Viktigaste är att förstå hur djupt grundproblemet egentligen ligger och dess historiska rötter.