Citat:
Låter som de är lite snabbare i Sthlm med allt. Själv gjorde jag min nån vecka tidigare över 2 dagar, inte i Sthlm, men har inte hört nåt. Hej! Jag fick nyss besked om att jag klarat prövningen, säkerhetsprövningen och drogtestet. Jag tänkte dela med mig av min upplevelse då jag tyckte det hjälpte mig inför prövningen och hela processen.
För lite information är jag tjej på runt 18-20 år. Detta var första och förhoppningsvis sista gången jag har prövning. Jag hade prövning den 26/3 och fick besked idag 10/4, en jäävlig väntan även om vissa får vänta upp till sju veckor.. Bokade prövningen precis en månad innan det var. Jag är vältränad i grunden men har aldrig varit någon som tränar extremt eller väldigt ofta. När jag hade bokat prövningen hade jag endast en månad på mig att ”förbereda”.
Jag gjorde prövningen i Stockholm, kom dit vid 8 på morgonen och fyllde i ett papper i receptionen. Först hade jag alla testerna på datorn, hade ej förberett mig alls inför det då jag inte haft mycket tid eller kände att jag kunde påverka det så mycket. Tyckte det var lite klurigt med vissa saker och man kände sig oerhört patetisk på vissa frågor, svåraste för mig var siffertal där man skulle se samband osv.
Gjorde klart det rätt så fort, tänkte att jag inte skulle övertänka så mycket. Sen gick jag och fick reda på att jag var godkänd och blev dirigerad till omklädningsrummet för att byta om till träningskläder.
Då var det dags för hälsokontroll och isokai. Hälsokontrollen var inga problem, vi pratade lite om mediciner hur mycket jag rör på mig, dricker alkohol osv.. Ni vet det gamla vanliga hälsokontrollsfrågorna, hon tog även emot min hälsodeklaration. Sen gick jag med samma kvinna till isokai rummet, och här slog pulsen kan jag meddela. Var så otroligt nervös.. Men här gäller det bara att dra för kung och fosterland. Fick många försök på mig och hon peppade mig galet så att jag tillslut klarade det, kändes otroligt bra.
Vidare för Ekg test, syntest och hörselkontroll. Det var inga problem, inget man kan påverka. Sen vidare till sjuksköterska som kontrollerade mitt hjärta och ”godkände” första kvinnans kontroller.
Sen sade hon till mig att det var dags för lunch, efter lunch skulle jag cykla.. Har aldrig i mitt liv varit så nervös eller stressat upp mig i onödan för något så mycket som dedär jäkla cykeltestet. Men efter lunch så var det bara att göra det, man kan inte göra annat än sitt bästa. Satt inne i cykelrummet med en kille bredvid mig som mönstrade, det kändes skönt att kunna peppa och prata med varandra. Han som kontrollerade oss var också grymt bra, han gjorde så att man verkligen inte ville ge upp, man trodde på sig själv så mycket just då. Nu när jag gjort det och i efterhand så kan jag säga att det var enkelt, om du har grundlig styrka i kroppen så är det easy peasy. Blev så glad när jag klarade det och kände att jag hade byggt upp det så mycket i huvudet och sen var det liksom en känsla av att ”aha var det allt?”. Kändes som man cyklade i typ 6/7 minutet men det var nog 8-10 totalt, det klarar man!
Efter cykeltestet fick jag gå och duscha och sen satt jag och väntade på psykolog. Pratade med psykologen i drygt en timme, kändes som att hon skulle tycka jag hade lite erfarenheter då jag tänkt att jag är otroligt ung i jämförelse med de flesta. Så när jag kom ut därifrån hade jag en liten klump i magen och tänkte att jag sagt lite konstiga saker, men jag hade ju bara varit ärlig. Så det fanns inte mycket att göra åt, man kan inte bestämma hur man är osv, bara att vara ärlig!!
Sen var det en lååång väntan på besked, men det kom ut en kille som ropade in mig och berättade fort att jag var godkänd, återigen shit vilken skön känsla. Direkt efter det var det dags för drogtest, tog inte så lång tid. Sen så fick jag höra att polisen för säkerhetsprövningen satt och väntade på mig så jag fick skynda dit.
På säkerhetsprövningen hade jag oh polisen ett långt samtal, tror vi pratade i ca 2 timmar. Man ska svara på mängder av frågor och kunna komma ihåg vad man svarat för att sedan repetera det osv. Det gäller samma här att bara vara ärlig, det är inga svåra frågor sålänge du känner dig själv och inte sitter och ljuger. Jag och polisen kom bra överens och han var otroligt snäll och proffsig.
Efter allt detta kände jag en otrolig lättnad och man känner sig stolt över sig själv, jag behövde inte vänta på besked och prata med handläggare då jag sökt DPU och redan bestämt studieort osv med polis innan prövningen.
Jag gjorde alltså prövningen på en dag och nu två veckor senare fick jag besked. Ska bli så kul, håller tummarna att jag nu börjar plugga till hösten!
Vill bara ge er alla ett tips och råd oavsett hur klyschigt det kan låta, om ni bara tror på er själva att ni kan så fixar ni detta utan problem! Och i värsta fall så söker man bara igen, det är verkligen inte hela världen!
Bara skriva om ni har vidare frågor, hjälper mer än gärna till att besvara dessa.
För lite information är jag tjej på runt 18-20 år. Detta var första och förhoppningsvis sista gången jag har prövning. Jag hade prövning den 26/3 och fick besked idag 10/4, en jäävlig väntan även om vissa får vänta upp till sju veckor.. Bokade prövningen precis en månad innan det var. Jag är vältränad i grunden men har aldrig varit någon som tränar extremt eller väldigt ofta. När jag hade bokat prövningen hade jag endast en månad på mig att ”förbereda”.
Jag gjorde prövningen i Stockholm, kom dit vid 8 på morgonen och fyllde i ett papper i receptionen. Först hade jag alla testerna på datorn, hade ej förberett mig alls inför det då jag inte haft mycket tid eller kände att jag kunde påverka det så mycket. Tyckte det var lite klurigt med vissa saker och man kände sig oerhört patetisk på vissa frågor, svåraste för mig var siffertal där man skulle se samband osv.
Gjorde klart det rätt så fort, tänkte att jag inte skulle övertänka så mycket. Sen gick jag och fick reda på att jag var godkänd och blev dirigerad till omklädningsrummet för att byta om till träningskläder.
Då var det dags för hälsokontroll och isokai. Hälsokontrollen var inga problem, vi pratade lite om mediciner hur mycket jag rör på mig, dricker alkohol osv.. Ni vet det gamla vanliga hälsokontrollsfrågorna, hon tog även emot min hälsodeklaration. Sen gick jag med samma kvinna till isokai rummet, och här slog pulsen kan jag meddela. Var så otroligt nervös.. Men här gäller det bara att dra för kung och fosterland. Fick många försök på mig och hon peppade mig galet så att jag tillslut klarade det, kändes otroligt bra.
Vidare för Ekg test, syntest och hörselkontroll. Det var inga problem, inget man kan påverka. Sen vidare till sjuksköterska som kontrollerade mitt hjärta och ”godkände” första kvinnans kontroller.
Sen sade hon till mig att det var dags för lunch, efter lunch skulle jag cykla.. Har aldrig i mitt liv varit så nervös eller stressat upp mig i onödan för något så mycket som dedär jäkla cykeltestet. Men efter lunch så var det bara att göra det, man kan inte göra annat än sitt bästa. Satt inne i cykelrummet med en kille bredvid mig som mönstrade, det kändes skönt att kunna peppa och prata med varandra. Han som kontrollerade oss var också grymt bra, han gjorde så att man verkligen inte ville ge upp, man trodde på sig själv så mycket just då. Nu när jag gjort det och i efterhand så kan jag säga att det var enkelt, om du har grundlig styrka i kroppen så är det easy peasy. Blev så glad när jag klarade det och kände att jag hade byggt upp det så mycket i huvudet och sen var det liksom en känsla av att ”aha var det allt?”. Kändes som man cyklade i typ 6/7 minutet men det var nog 8-10 totalt, det klarar man!
Efter cykeltestet fick jag gå och duscha och sen satt jag och väntade på psykolog. Pratade med psykologen i drygt en timme, kändes som att hon skulle tycka jag hade lite erfarenheter då jag tänkt att jag är otroligt ung i jämförelse med de flesta. Så när jag kom ut därifrån hade jag en liten klump i magen och tänkte att jag sagt lite konstiga saker, men jag hade ju bara varit ärlig. Så det fanns inte mycket att göra åt, man kan inte bestämma hur man är osv, bara att vara ärlig!!
Sen var det en lååång väntan på besked, men det kom ut en kille som ropade in mig och berättade fort att jag var godkänd, återigen shit vilken skön känsla. Direkt efter det var det dags för drogtest, tog inte så lång tid. Sen så fick jag höra att polisen för säkerhetsprövningen satt och väntade på mig så jag fick skynda dit.
På säkerhetsprövningen hade jag oh polisen ett långt samtal, tror vi pratade i ca 2 timmar. Man ska svara på mängder av frågor och kunna komma ihåg vad man svarat för att sedan repetera det osv. Det gäller samma här att bara vara ärlig, det är inga svåra frågor sålänge du känner dig själv och inte sitter och ljuger. Jag och polisen kom bra överens och han var otroligt snäll och proffsig.
Efter allt detta kände jag en otrolig lättnad och man känner sig stolt över sig själv, jag behövde inte vänta på besked och prata med handläggare då jag sökt DPU och redan bestämt studieort osv med polis innan prövningen.
Jag gjorde alltså prövningen på en dag och nu två veckor senare fick jag besked. Ska bli så kul, håller tummarna att jag nu börjar plugga till hösten!
Vill bara ge er alla ett tips och råd oavsett hur klyschigt det kan låta, om ni bara tror på er själva att ni kan så fixar ni detta utan problem! Och i värsta fall så söker man bara igen, det är verkligen inte hela världen!
Bara skriva om ni har vidare frågor, hjälper mer än gärna till att besvara dessa.
Men tydligen brist på poliser i Sthlm, av förklarliga skäl, så de kanske lägger mer krut där. Min handläggare nämnde att man gärna får göra aspiranten i Sthlm och att där är högre lön. Detta är något de har blivit tillsagda att säga till alla... Han sa dock inte att allt är dyrare i Sthlm samt större risk att bli skjuten av någon förortsgangster...
