Filosofin om negativ och positiv egoism

Filosofin om den negativa och positiva egoismen grundar sig i tanken om att alla människors handlingar i grunden är egoistiska. Men egoismen behöver absolut inte vara något negatift, tvärt om så är det grunden till människans framgång. Men som mycket annat så finns det två sidor av egoismen en negativ och en positiv.

Den negativa sidan kan lite förenklat beskrivas som den egoism som tillåter individen eller individerna att agera på en eller flera individers bekostnad. Den negativa egoismen är ett nollsummespel där mjuka eller hårda värden byter ägare utan att något nytt tillkommer.
Ett enkelt exempel kan tex vara om en tjuv kommer och tar din plånbok. Tjuven har agerat efter sin egen negativa egoism som bekostas av offret. Mobbning är ett annat exempel på när en eller flera individer agerar för att förstärka sig själv på någon annans bekostnad.

Den positiva egoismen kan beskrivas som den sida som tillåter allt så länge det inte sker på någon annans bekostnad. Även om en part kan vinna mer på den positiva egoismens så är det alltid en så kallad "win - win" situation som har uppkommit.
Två exempel på detta kan vara när handlare byter varor som alla inblandade parter vinner på, eller när någon stärker sin självbild igenom att skänka pengar till bättre behövande.

Personligen tycker jag att man bör börja med att utgå ifrån en statisk grund i människan för att på så sätt skapa rätt beslut för framtiden, speciellt inom politiken.

Detta är en liberal grund filosofi som jag knappast bör vara ensam om, men jag tycker endå att vinkligen blev lite unik.
Några synpunkter eller funderingar på detta?

Testa att skala bort biten om egoism och se om det gör någon skillnad.

Visst har egoism en negativ klang men utan det ordet så blir det svårt att förklara filosofin.

Borde inte den negativa egoismen istället benämnas som neutral egoism, med tanke på nollsummespelet?

Jag ser inte hur egosim inte skulle vara positivt? Egosim är positivt för den enskilda individen och är då per automatik positiv. Egoism handlar ju inte om att så många människor som möjligt ska ha det bra - det är först och främst egosisten själv som ska ha det bra.

På en subjektiv nivå är det säkert helt sant som du säger. Men på en överförd, samhällelig nivå kan vi definitivt påstå att det finns olika typer av egoism, och då är det inte alls fel att prata om en negativ och en positiv egoism (för samhället i stort, inte den enskilde individen alltså).

Det är ju alltid egoisten själv som tjänar på att vara egoist. Denne är ju egoist för att detta gynnar honom/henne - inte hela samhället. Egoism är ju subjektivt då det sker på individnivå och egosisten har ett egenintresse i det denne gör.

Så jag hävdar fortfarande att egosim alltid är positivt. Inte för hela samhället (vilket det inte är till för heller) utan för individen själv.

Det är helt riktigt. Vi delar den här definitionen av egoism.


Att någonting alltid förhåller sig på ett visst sätt, innebär att det inte finns något fall där det inte är på detta vis, inte sant?

Om egoism alltid är positivt för individen, men inte alltid för samhället, vilket ju är precis vad du säger här ovan, så finns det fall då egoism inte är positivt. Man kan därför tala om egoism som något negativt. Det är en självmotsägelse att påstå något annat.

Förlåt om det här låter som ren dumlogik, men jag undrar om det inte egentligen är något annat du vill ha sagt, än det du faktiskt uttryckte?

På sätt och vis har du rätt men i ett samhälle där man måste sammarbeta så kommer samhället kolapsa om det blir för mycket negativ egoism.

Tänkt dig en by med 100 invånare varje invånare har mat för 10 dagar. Helt plötsligt drabbas byn av negativ egoism villket gör att dom slutar arbeta med att odla olika grönsaker och skapa olika typer av värden. Tidigare hade var och en samarbetat med att byta varor vilket alla egoistiskt känade på eftersom måltiderna blev mer varierad för alla (positiv egoism).
Nu hade byn drabbats av negativ egoism vilket gjorde att individerna inte längre ville jobba eftersom man mycket enklare kunde sno grannens mat. Alla andra i byn tänkte lika dant vilket resulterade i att ingen ny mat producerades (nollsummespel). 10dagar senare var all mat uppäten. Det blev panik i byn eftersom alla var hungriga och eftersom den negativa egoismen fortfarande fanns kvar så gjorde befolkningen det enda rätta och började äta på varandra för att lindra hungern. Det resulterade i att nästan alla dog direkt. Den enda som överlevde ett tag var byns handlare som inte visste hur man odlade mat. Efter handlaren har ätit upp den sista människan så dör han i hungersnöd. Snipp snapp snopp så va sagan slut.

Hehe Jag borde bli barnboks författare..
Så vad säger ni barn.

Här kommer lite mer läsning för den som är intresserad av filosofin. Det kan finnas en hel del stavfel eftersom texten inte är granskad.

Ondska och Godhet

Att ingen människa föds ond är en sanning men modifikation. Vi föds olika, med olika styrkor och svagheter. En persons styrka kan vara en annans persons svaghet. Därför kommer även människor utveckla olika doser av negativ och positiv egoism beroende på dom förutsättningar som personen utsätts för under livets gång. Vissa individer har styrkan att återta den positiva egoismen när den har blivit förtryckt. Andra människor har inte den styrkan vilket kan sluta på två olika sätt. Individen blir passiv eftersom denne vet att negativ egoism är fel samtidigt som den positiva egoismen är förtryckt. Den andra utvägen är att personen använder sin negativa egoism för att ta sig fram i livet samtidigt som den goda egoismen är förtryckt. Det är dom vi ser som onda.

Individens positiva egoism kan bli förtryckt på flera olika sätt, bland annat igenom staten, en orättvis och våldsam barndom eller utfrysning och mobbing från dina bästa vänner eller klasskamrater.

Staten kan förtrycka människans kreativitet och värdeskapande igenom krånglig byrokrati, handelshinder, marknadsförbud, socialistisk jämställdhet, yttrandefrihets förtryck och höga skatter.

Höga skatter gör att individen har ett högre trappsteg att kliva upp på för att en företags ide eller någon annat typ av värdeskapande ska bära frukt. Höga skatter kräver mycket byrokrati eftersom pengar måste drivas in och kontrolleras. Tycker man även att vissa människor har rätt att leva efter vissa regler och andra människor efter andra regler så blir byrokratin mångdubbelt värre vilket kostar enorma pengar, vilket i sin tur måste finansieras av högre skatter.

Socialistisk jämställdhet går ut på att man placerar folk i olika grupper och mäter av på olika sätt hur dessa grupper presterar och fungerar i samhället. Enligt socialisterna ska dom svaga grupperna höjas upp på dom starkas bekostnad. Detta är ett nollsummespel alltså negativ egosim. I det korta perspektivet så blir den svagare gruppen vinnare men i det långa loppet blir alla förlorare eftersom alla grupper är beroende av varandra på ett eller annat sett. En grupp är endå bara en samling av individer som råkar dela en viss likhet inom något område.

Yttrandefrihets förtryck kan vara något som politiker eller vanligt folk kan tycka vara helt okay om förtrycket är till för att hjälpa svagare grupper. Problemet är att det aldrig är så enkelt eftersom yttrandefriheten alltid existerar i varje människa även fast kollektivet, staten, samhället försöker förtrycka den på alla sätt. Resultatet blir att varje individ måste använda visst mycket kraft bara för att försöka censurera sig själv i stället för att känna sig för vad som är rätt och fel i sin egen umgängeskrets och lära sig var gränserna går på ett mer naturligt sätt. För varje gång du gör ett misstag så bränner du dig vilket relaterar i att du på ett mer grundligt plan lär dig vad du kan och inte kan säga.

En orättvis och våldsam barndom kan vara helt förödande för en individ eftersom barn är som ett blankt papper som lär sig av sin omgivning. Om en mamma eller pappa är väldigt orättvis mot sitt barn så uppmuntras den negativa egoismen eftersom barnet lär sig olika betendemönster för att kunna rädda sig själv vid olika konflikter. Mycket våld mot barn fungerar på samma sätt. Barnet lär sig att lösa konflikter med hjälp av våld i stället för att lyfta upp problemet och gemensamt leta efter en lösning.

Kort sagt, lev och låt leva. Var egoistisk och ta för dig av livet, må bra helt enkelt, men inte till den grad att det skadar andra - även om de inte får reda på det (otrohet osv). En simpel sak på pappret, destå skörare balansgång i det verkliga.

Rent teoretiskt har du rätt men i ett samhälle med människor som hela tiden förbrukar värden så kommer ett nollsummespel vara förödande eftersom det inte skapas något nytt att förbruka.