Samhälle drivet a robotkraft

Av alla utopier jag känner till verkar tanken på ett samhälle som är drivet av robotar - robotslavar - det vettigaste och mest realistiska. Några tankar om detta?

Obs: Jag menar inte robotar som i Asimov's böcker, där de klassas som individer. Robotar är verktyg och bör klassas som det utan undantag.

Du får gärna utveckla varför det skulle vara det mest realistiskt alternativet.

Jag sa aldrig att det är det. Men det verkar som det eftersom möjligheten ligger oss närmast och riskerna är få. Anledningen till att det verkar vara det mest realistiska, och i verkligheten möjliga, utopi-samhället är helt enkelt att människor skulle tjäna på att låta fysiskt arbete skötas av robotar. Ett slutet robot system skulle innebära tre viktiga inkomster för mänskligheten: Tid för att rikta in sig på vetenskap och mänsklighetens utveckling, jämlikhet* mellan raser och kön samt ekonomisk reformation - valuta skulle ta en helt annan form, om inte t o m ett ekonomiskt oberoende skulle uppstå.

* Ojämlikhet skapas genom differencer i arbeten och ekonomisk ställning mellan människor.

Vad vi då uppnår skulle vara TID, att arbeta med vad vi verkligen vill och inte bara vad/för att vi måste > fler människor skulle kunna tillägna sina studier och arbeten åt vetenskap vilket skulle föra oss längre in i utvecklingen. Tid ger möjligheter. Tid, möjligheter och alternativ = frihet.

Fast som i alla utopier är det svårt att se konsekvenser i systemen. Det var därför jag startade den här tråden.

NOTIS: Problem med den här utopin är de uppenbara: Vi har inte tekniken idag; bränslekällor för att driva robotar long-term finns inte (än); kostnaden för robotarna skulle inte löna sig m.m. Men jag är övertygad om att vi kan finna lösningar på samtliga problem.

Jag förstår trådskaparens tankegångar, t.ex. stora fält med skogar av vindkraftverk laddar robbotar som programeras för att odla, föda upp djur, etc. för människornas vinning. Rent teoretiskt kan det väl gå bra, men en liten del av folket måste servra robbotarna, vissa måste sköta uppgifter där självständigt tänkande krävs etc.

Jag tycker redan vi är påväg dit, allt fler arbetsuppgifter sköts av robbotar medans människan bara håller uppsikt över dom, eller programerar dem.

Intressanta perspektiv. Hittills har alltid de människor som bortrationaliserats på grund av tekniska framsteg kunnat få andra sysselsättningar.

Vad gör vi den dan de inte längre kan det?

Vi är väll på god väg dit, och det kommer att påverka vår ekonomi något enormt. Fler och fler kommer bli arbetslösa då robotarna tar över och till slut så kommer befolkningen vara uppdelad i de som äger företag och de som är arbetslösa eftersom robotar fixar allt (förutom ett begränsat antal yrken). Detta måste onekligen innebära höjda skatter och avgifter för företag, och i slutändan statligt ägande, alltså en form av kommunism.

Men tanken är ändå rätt skön, bara ligga o inte göra ett skit dagarna i ända och det man behöver fixar staten åt en.

Risken är att samhället förstelnar eftersom den mänskliga skaparkraften försvinner ur produktionen.

Möjligheterna finns dock att göra robotarna helt självgående, att de kan reparera sig själva, ladda upp sig själva, hjälpa varandra.. Men det anser jag är etiskt fel. Så , ja, en liten del av mänskligheten måste sköta om tekniken.

Detta är ett problem som jag är övertygad om att vi kan finna lösningar till. Fontanellmannen skrev någonting i stil med att vi ska återvända till ett bondesamhälle med hjälp av robotkraft, vilket inte alls är min vision. Ej heller är den att vi ska falla in i gamla kommunistmönster. Det du skriver är på tok för outforskat för att du ska kunna använda det som argument. Jag ser robotsamhället som nästa steg av dagens samhälle i samband med tekniken.

Men till arbetslöshetsrisken: En möjlig lösning är att varje robot representerar en eller några människor (t ex en robot per varannan människa) där de representerade människorna tjänar in vad roboten arbetar ihop. Inkomsterna av robotarnas arbeten går till människorna. Detta åtminstone i början, tills vi kan sätta in robotkraft i ett system där ekonomi ej längre spelar någon roll - om det är möjligt.


Möjligt, men även lika möjligt motsatsen. När vi sedan har en obegränsad källa till arbetskraft, skulle vi kunna använda den arbetskraften för att forma om det stelare samhället till ett mer estetiskt. Arkitekturen skulle ta nya vändpunkter - vi skulle kunna bygga nya pyramider.

Ifall varje människa "äger" en robot och får det den arbetar ihop så är det ju ändå ett sorts gemensamt ägande (låter väldigt mycket som kommunism det där). Inte många kommer ha råd att köpa en robot, och vilka företag skulle dela ut "robotrepresentanter" till arbetslösa om inte staten? Och eftersom staten inte äger robotarna från början så är det ända rimliga att höja skatterna och på så sätt låta pengarna ta omvägen över staten istället och skapa ett indirekt ägande. Det är bara att se hur det fungerar idag, inte fan får de sparkade arbetarna lön av företaget för det jobb som roboten utför. Så du använder helt enkelt andra ord för att beskriva kommunism.

Hur som heslt så kommer det at tskapa en hel del problem till en början, problem som vi kan se redan idag. För 250 år sedan fanns det inte många arbetslösa, men med industralieringen så kom också arbetslösheten. Men man har ändå haft möjligheten att skapa nya arbetstillfällen på olika sätt, men någon gång så kommer det inte gå att hitta nya arbetstillfällen till folk längre eftersom robotar tar över dessa också. Och den ända lösningen jag kan se till detta är ett gemensamt ägande av dessa robotar, alltså kommunism. Men det kommer nog inte hända över en natt, utan skatterna kommer succesivt höjas för att kunna betala ut bidrag, och tillslut så kommer de vara uppe i 100% (rimligtvis kommer detta inträffa samtidigt som robotarna har tagit över allt arbete).

En annan utväg vore att endast höja skatterna för företag som använder robotar, eller att hitta nya marknader för saker tillverkade av människor (jmf. med krav-odlat och fair trade, som inte konkurerrar med låga priser)

Vänta nu.. Vem har sagt "äger"?
Nej, den mer realistiska lösningen skulle vara att staten ägde robotarna, vilket jag har ansett hela tiden. Men robotarna bör representera människor som får in vad robotarna arbetar för. Jag ser detta som en god bit på vägen - om samhället sedan får in tillräckligt många robotar för att utgöra en eller flera pelare för samhälsgrunden, kommer pengar ej längre vara nödvändigt, eller hur?.. System kommer fortfarande finnas kvar av uppenbara själ, och auktoriteter, och skolor, och yrken, och en kretsande handel, men ekonomi, arbete och tid kommer utgöra mindre plats i samhället än vad den gör idag = Bidrar till jämställdheten; Bidrar till (val)friheten; Bidrar till möjligheter.
Du menar att ju mer robotarna arbetar, ju bättre produktion/handel med övriga världen får vi - ju högre kan vi höja bidragen? Det låter intressant, verkligen en idé som tåls att utvecklas.
Detta är en av frågorna som jag själv har funderat mest över. Vilka skall äga robotarna? Staten, privatpersoner eller företag? >> Och vidare, fast utanför detta diskussionsämne, hur ska robotarna övervakas? Hamnar en intelligent robot (dvs utvecklad Asimo som exempel) i fel händer kan de händerna ställa till med mycket oreda om de lyckas manipulera roboten eller kopiera tekniken för egenproduktion.

Kul att se hur du har utvecklad det!

Det är en vacker tanke, men kort och gott vet jag inte om det är en bra lösning att roboten tar över jakt och ihopsamling eftersom det på sätt och vis definierar en sida av vad som är mänskligt. Skulle vi klara av att försumma den delen och nästan uteslutande leva i en värld i vilken vi kan kultiveras rent mentalt? Till vilken punkt är det tänkt att vi ska sträva?

En annan tanke vore att fysiskt lidande skulle minimeras, men i min bok är inte det per automatik lika med lycka, snarare säger någonting mig att vi kommer uppleva en helvetisk tristess till följd som kommer vara svårt att döva med endast förfinande av aktiviteter som konst, musik, filosofi - även om möjligheterna i stort sett är oändliga.

Men då är vi överens då? Samhället du beskriver är ju en sorts kommunism. Staten äger robotarna och därmed även fabrikerna, vinsten går sedan till folket. Du väljer att beskriva det med lite andra ord bara.

Jag håller nog inte med om att pengarnas funktion skulle försvinna. Hur hade du tänkt dig att saker skulle fungera utan pengar? Alla medborgare får exakt samma saker? Männiksor har olika intressen och prioriterar olika och vill förmodligen själva välja om de vill ha en ny bil eller en ny båt...


Jag sa ingenting om att höja några bidrag, men fler arbetslösa resulterar rimligtvis i större utgifter för staten och därmed måste staten höja sina inkomster = höjda skatter. Om vi antar att hela världen är "robotiserad" och hela världens befolkning således är arbestlös så borde skatterna rimligtvis vara 100%. Detta eftersom robotarna inte kan konsumera, och därmed måste pengarna tillbaks till den arbetslösa befolkningen och inte fastna hos företagen, annars stannar det ekonomiska kretsloppet så småningom.