o-prefix

Jag är sedan lång tid tillbaka fascinerad av o-prefixet, alltså möjligheten att negera ett ord genom att sätta ett o framför. Om man tar bort det inledande o-et borde man få kvar ett ord med motsatt betydelse. Detta stämmer dock inte alltid. Här kommer några exempel:
Trafikolycka Vem har hört talas om en "trafiklycka"?

Oj jag trycke på fel knapp. Texten var inte klar.
Jag fortsätter:
Orolig - rolig Man kan knappast påstå att orolig är motsatsen till rolig.
Dåga-odåga : Emil är en odåga. Är präktige Peter en dåga?
Oäven: "Den här soppan var inte oäven". Hur skulle man tolka följande uttalande: "Soppan var även."?
Det finns säkert många fler exempel, men just nu kommer jag inte på fler.

En klonfader till sidotecknad skrev nedanstående på ett annat språkforum, med anledning av att norrlänningar tenderar att använda o-prefixet mer än sörlänningar. Vi onorrlänningar är alltså något ovana i o-prefixandets ädla konst.

Eftersom jag inte är norrlänning, roar jag mig ibland med att stryka o- i ord som börjar så. (Inspirerad av Tage Danielsson, det medges.)
-> Brorsan hade varit och fiskat. Han hade lovat morsan att vara hemma senast klockan sju. Så en kvart i sju kom han, förhappandes. Han visade upp fångsten, en enda abborre, alldeles fantligt liten, men ändå en god gräsfisk.
-> nyckel: inte oförhappandes, inte alls ofantlig, motsatsen till ogräsfisk

Fantligt liten måste vara motsatsen till ofantligt oliten!? En väntad händelse sker förhappandes.

Så fick vi ytterligare ett exempel på hur engelskan lånat fornnordiska. Engelska "happen" har kvar samma bokstäver och samma tankemodell som det slumpmässiga i oförhappandes.

Den språkkunnige Tage Danielsson påpekade nog att ålderdomliga ord med o-prefix har hållit sig kvar som idiom mera oförändrade än de icke negerade grundformerna. De negerade idiomen har helt enkelt använts mindre och nötts/glidit mindre.

Ännu tydligare: I den så kallade Nösslinge-ordlistan finns termen »happa te« när något lyckosamt händer. Den anspråkslöse hallänningen tonar ner sin egen insats med
-- Iblann’ kan de’ happa te!

Min pappa använde (innan TV kom) ordet »ahapp« för en mindre olycka, det som kallas kalamitet. Prefixet a- som negation är även grekiska, men jag tror att ahapp är en uttalsvariant till ohapp. Jämför engelska "unhappy".

Hehe, här platsar mitt favoritord: oomkullrunkeligen. Vem/vad är då omkullrunkeligen?

oantastlig, obetvinglig, obillig, oblidkelig, obändig, odjur, odör (häpp), oefterrättlig, oförbrännelig, oförmärkt, oförskylld, oförskämd, oförtruten, oförtröttlig, oförytterlig, ogemen, olidlig, oländig, omisskännlig, omutlig, opak (häpp), orolig (praktexempel på fördröjd betydelseglidning), osinlig, otaliga (jämför verbet tälja=räkna), otidig, otuktig, otyg, otäck (grundformen har glidit ur bruk), outsinlig, outsläcklig, oväldig, oöm, oövervinnelig/oövervinnlig/ oövervinnerlig

Just rolig/orolig finns ju kvar i vårt grannspråk norskan (även i danskan? Någon som kan upplysa därom?), där de fortfarande är motsatspar. "Orolig" är det som har (nästan) samma betydelse som här. Jämför även med ordet "ro" i svenskan.


... betänketid.

NU slår det mig att jag inte vet om "orolig" används på samma sätt i norskan som här, men norskans rolig kan i alla fall betyda motsatsen till vårt orolig. "Ta det roligt" betyder "ta det lugnt".

Kika på denna sidan.. dom tar upp ooord

http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt022.html

kanske lånat från danskans rolig som betyder lugn, dvs orolig = icke lugn? någon som vet?

EDIT: blind, sen o trevlig kväll!

Jag tror att engelsktalande kallar det back-formation när man, likt trådstartaren, skapar nya ord genom att lattja med prefix och dylikt.

Länken nedan leder till en rolig historia från ett gammalt nummer av The New Yorker där denna teknik flitigt används med en rad intressanta nyordbildningar som följd: evitable, peccable, maculate o.s.v.

http://paul.merton.ox.ac.uk/language/gruntled.html

Vad sägs då om oi, dvs något som inte är i. Tex en nyckel sitter inte i nyckelhålet och därmed är den oi.

Ni har väl hört historien om norrlänningen som kom till London och tyckte att engelsmännen var ett knepigt folk. För redan när han skulle lämna flygplatsen så möttes han av två dörrar, på den ena stod det "In" och på den andra "Out", inte fan hitta han någon dörr som ledde ut.

En klart lärorik länk, men de tre nämnda orden finns alla i lexikon. Samtidigt är parallellen med svenskan slående. Paret immaculate/maculate har gått lite olika vägar ungefär som obefläckad/befläckad. De negerade varianterna har stark koppling till en religiös myt, medan grundformerna är mera sakliga.

Engelska ord som bygger på latinska negationer har gått ännu längre väg än svenska o-ord. Men vi kan inkludera diverse im-ord i leken.

att tala proviserat = att läsa från medhavt manus
att vara becill = att vara klar i knoppen och/eller ha stöd av små stolpar/stavar i manus
att vara bacill = se ut som en liten stav

NEO vet som vanligt:

rolig ... Hist.: före 1520; fornsv. roliker 'lugn';

Ja så har vi vett och ovett som gått olika vägar. Man kan ha vett i skallen men få ovett ändå, oavsett, fast man avsett att vara vettig.