Teleportering

Så låt säga vi är endast ett mönster, den tanken är väl inte ny. Vår kropp byter ständigt massa genom att celler dör och föds. Det har alltså ingen betydelse vilken massa vi består av. Massa är ändå exakt likadan, om inte samma i vissa teorier.

Ponera en teleport som ska teleportera dig från plats A till B.

Teleport 1.
Från plats A sönderdelas din kropp och skickar den genom en tub och vid plats B sammanställs din kropp exakt som den var innan. Hela förloppet tar 1 sekund.

Anser du att du hade dött här och den nya du är inte längre du? Du består ju av samma mönster och dessutom samma massa, men vi är som sagt bara mönstet och därför är det onödigt att skicka över massan.

Teleport 2
Från plats A läser en scanner av din kropp och sönderdelar den, på samma sätt som i teleport 1. Sen skickas mönstret över elektroniskt till plats B och sammanställer en exakt kopia.

Anser du att du har dött här eftersom du inte består av samma massa?


Teleport 3
Som teleport 2 men du sönderdelas efter sammanställningen, för en stund existerar två du. Har det betydelse?

Beem me up Scotty...

Skämt åsido, kul fråga. Du är ute efter den filosofiska och teoretiska aspekten men jag har aldrig funderat på den. Låt mig ändå försöka, i all hast:

Är inte kroppen samtidigt en pågående process? De små elektriska signaler som far genom hjärnan plus hela centrala nervsystemet och i viss mån utgör den kliniska skillnaden mellan liv och död (hjärndöd i stora hjärnan), var hamnar de under den sekund som en teleportering tar?

Omformulerat: Hur teleporterar man en pågående process? Är det den eventuella omöjligheten att göra det som kantänka resulterar i en total personlighetsförlust efter teleporteringen? Hur teleporterar man t.ex. en människas minnen, är inte 'lagringen' av dessa beroende av att nämnda process aldrig avbryts?

Är inte kroppen samtidigt en pågående process? De små elektriska signaler som far genom hjärnan plus hela centrala nervsystemet och i viss mån utgör den kliniska skillnaden mellan liv och död (hjärndöd i stora hjärnan), var hamnar de under den sekund som en teleportering tar?

Visst är väl kroppen en ständigt pågående process. Men att man skulle kunna återuppliva frysta människor är väl inget som tros vara omöjligt i en avlägsen framtid.

Däremot är frågan hur man ska definiera teleportering. Enligt Einstein kan inte information färdas fortare än ljuset. Innebär detta att teleportering är samma sak som att färdas med ljusetshastighet mellan två punkter?
I så fall skulle det ta ca 4 år att teleporteras till närmsta stjärna.

Ja kroppen är ju en ständigt förändrande process ja.. Hm.
Teleport 1 och 2 verkar till en början lika men det har en sak som skiljer.

Om vi scannas och sedan sönderdelas innebär att mellan tiden från scanningen och sönderdelningen har vi förändrats och blivit en annan jag. Om det nu är 1 sekund eller 1 år har ingen betydelse för principen.

Men om teleport 2 gjorde scanningen exakt samtidigt som sönderdelningen, skulle det vara detsamma då? Men då börjar det bli lite väl löjligt, som om det inte är redan hehe.

Äh va flummigt det blev =)

Om inte annat tror jag att det finns en 'kopieringsrisk'. Om man kopierar ett dokument i en kopieringsmaskin så blir kopian aldrig exakt som originalet, oavsett hur fräsig kopieringsmaskin man har. Och det är ju någonting liknande en kopiering som krävs för att radera tidsförlusten dvs för att 'landningen' ska ske exakt i samma ögonblick som 'starten'.

Vi får nog nöja oss med teleportering i det sammanhang Hollywood erbjuder oss!

Det här var lustigt... postade just ett inlägg (utan att se detta!) som handlar om exakt samma grej

http://www.flashback.org/showthread...=1#post3516373

Det sista scenariot är väldigt intressant. Om vi utgår från att medvetandet följer med i processen, vem av de två kopiorna är du? Kan man ha två medvetanden samtidigt?

hehe ja det var lustigt, great minds think alike
Men förmodligen en ganska gammal ide som någon gubbe har i anspråk nånstans i dammiga bokhyllor.


Som jag ser det är den sista en ren kloning varav personen i plats A är orginalet och i en tämligen dålig situation.

Låt oss omformulera teleport 2. Säg att en teleportkamera var uppfunnen. Kameran tar kort på dig och exakt vid den stund förintas du men du finns som en bild inne i kameran, som skickar över bilden elektroniskt till Japan och där återskapas du, som en biologisk polaroidbild, exakt i samma mönster som när du togs.

Det skulle jag faktiskt se som en teleport. För det fanns bara ett medvetanden, i en enda tidslinje, även om avbruten.

Men, om du lever vidare efter kortet tas, och sen förintas, då är det principiellt en kloning. Medvetandets tidslinje splittras till två varav ena avslutas. Spelar ingen roll om för en millisekund eller ett år.

HEHE
jaa .. mman vet ju inte riktigt va man ska svara på dedär ..

personligen skulle ja göra va som helst för att telporteras tillbaka till tioårsåldern ..

eller längre, 1800-talet ?
;P

Har för mig att jag läste någonting om teleportering i Illustrerad Vetenskap för några år sedan, om en metod som gick ut på att alla partiklar på något vis är kopplade till andra partiklar enligt något för mig helt oförståligt mönster.

Hur som helst innebar detta att information kunde färdas från punk A till punkt C utan att passera B, dvs. det som gjordes med partikel A påverkade också partikel C samtidigt. Att det inte handlar om någonting som går snabbare än ljuset förklarades på något vis med att det inte ingick någon rörelse.

Nu när jag skriver det här känns det vidare som om jag antingen är väldigt dålig på att förklara, eller att det är någonting jag drömt.

Om vi dock förutsätter att det finns en sådan möjlighet borde ju teleportering inte vara något besvär (förutsatt att tekniken funkar). Du förflyttas omedelbart, varför du aldrig dör. Dock består du av andra (paralell-partiklar?) efteråt, varför man kan fråga om man är samma människa när alla ens partiklar plötsligt bytts ut...

Jag rekommenderar trådskaparen att läsa Derek Parfits "Reasons and Person". Framför allt tredje delen (boken är uppdelad i fyra delar). Den behandlar personlig identitet och tar upp exempel som väldigt mycket påminner om de du tagit upp.

Jag minns den artikeln, ganska vagt. Det handlade om partikelpar, om man påverkade ena partikeln så reagerade den andre direkt, alltså direkt som i direkt inte i ljusets hastighet. Hur dom sen kopplade detta till teleportering förstod jag inte, men ett bra sätt att kommunicera över extrema avstånd, om vi nu nånsin får användning för det.



Noterat i min böcker-att-läsa-lista.