Citat:
Ursprungligen postat av Defenestration
Ett exempel på hur man kan titta på någonting ur ett MOQ perspektiv är te.x. nazismen och facismens uppkomst under mellankrigstiden. Ur ett MOq perspektiv ser man så hur sociala värdestrukturer står mot intellektuella värdestrukturer där facismen och nazismen är starkt anit-rationalistiska och vänder sig mot den rationalism som tidigare präglat samhället. Det är därför att sociala värdestrukturer (the social level of the four static patterns of value) har en annan uppfattning om vad som har högt värde än vad intellektuella strukturer har, där the intellectual level har rationalismen och det rationella som sin ledande lag om vad som är "Bra" så har the social level enbart sociala värderingar för ögonen.
Pirsig är inte den första att kritisera den cartesianska världsbilden och även om hans romaner kan vara givande och inspirerande så är de varken enbart filosofiska eller enbart skönlitterära, vilket skapar svagheter i framställningen, dels lider hans texter av brist på filosofiska definitioner och dels på litterära brister. Den cartesianska subjekt- och objektsynen används fortfarande inom olika forskningsdiscipliner för att skapa objektiv kunskap. Kritiken mot den cartesianska uppdelningen menar bland annat att den skapar en ensidig bild av människan. Med cartesiansk rationalitet ställd mot andra filosofiska diskurser får man möjligtvis en bredare bild av vad det innebär att vara människa.
Dina (Defenestration) metafysiska resonemang verkar syfta till världens beskaffenhet utan relation till människan. Men är världen intressant utan människan och kan människan existera utan världen? Pirsig menar förmodligen att världen är en förlängning av subjektet och att subjektet skapas av omvärlden.
Uppdelningen mellan subjekt och objekt är intressant om det finns ett sanningsanspråk att ta hänsyn till. Inom metafysiken talar man bland annat om vilja och viljan till sanning. Det kan å ena sidan vara av vikt att medicinsk vetenskap följer vissa regler för att nå resultat en befolkning kan ha nytta av i olika hälsoaspekter. Å andra sidan blir det problematiskt med en cartesiansk människosyn som kan leda till ett teknokratiskt samhälle där endast vissa grupper av befolkningen anses vara av betydelse. Därigenom kan man vända på ditt exempel med nazismen där den cartesianska rationella synen ledde till en önskan om en elit som styrde staten.
Citat:
Ursprungligen postat av Defenestration
Här är ett annat metafysiskt antagande: Allting är värde. Värde delas upp i Dynamiskt Värde och Statiskt Värde. Dynamiskt Värde stimulerar bildandet av statiska värdestrukturer. Sådana delas in i icke-organsiska strukturer, biologiska strukturer, sociala strukturer och intellektuella strukturer. Människan är en varelse som är uppbyggd av komplicerade interagerande konstelationer av dessa fyra nivåer av Värdestrukturer. Den fjärde värdestrukturen låter människan uppfinna begreppen subjekt och objekt om sin omgivning, varpå hon börjar definera det hon ser utifrån detta.
Dynamiskt värde leder till
statiskt värde. Hur definierar man värde och är det dynamiska värdet då det grundläggande metafysiska varandet? Menar du med värde vad Pirsig talade om i sitt kvalitetsbegrepp?
Statiskt värde:
ickeorganiska, biologiska, sociala och intellektuella strukturer.
Finns det en inbördes rangordning mellan dessa fyra strukturer? Kan man härleda biologiska strukturer ur ickeorganiska strukturer? Hur bevisar man att intellektuella strukturer kommer efter biologiska och sociala strukturer om människan är ”uppbyggd av komplicerade interagerande konstellationer”?
Uppdelningen mellan statiskt värde och dynamiskt värde liksom mellan biologi och sociala/intellektuella strukturer är precis samma dikotomi Descartes använder sig av i uppdelningen mellan natur och kultur och subjekt och objekt. Pirsigs slutsats syftar snarare till en kombination av synsätten där människan kan verka fritt och skapa sina egna villkor.
Det blir närmast en smakfråga om vilket synsätt som tilltalar en mest, antingen den rationalistiska som menar att subjektet bär på egna sanningar eller en empiristisk som hävdar att all kunskap härleds från sinnesintryck. Rent filosofiskt kan dock inte empirismen motbevisa cartesianska sanningar.