2007-09-14, 21:38
#1
Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.
- Klippt ur 1 Korinterbrevet 13
Vad som följer här är utklipp och citat tagna ur de fyra evangelierna och apostlargärningarna. Innehållet jag presenter finns i varje bibel.
Jesus och klassystemet
Man skulle kunna tro att Jesus ägnade mycket tid med att bekämpa det orättvisa klassamhället i den tid han levde i. Han var ju trots allt guds son, människornas gåva ifrån gud, som skulle vägleda dem rätt. Men var finns hans budskap om människors lika värde? Jesus ägnar mycket tid med att berätta hur människor från olika klasser skall sköta sig men han kritiserar aldrig diskrimineringen av fattiga eller av slavar. Tvärtom. Jesus säger att rollerna blir annorlunda i himmelriket, man skall finna sig i sin status och inte hota heirarkin. Effekten av mycket av hans lära bygger just på att hålla den som ligger liggande. Måste det vara så?
Johannes 13:16 "Amen, amen säger jag er: Tjänaren är inte förmer än sin herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom."
Lukas 12:45-48 "Men om tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre kommer inte så snart, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka sig redlöst berusad, då skall den tjänarens herre komma en dag han inte väntar det och i en stund han inte anar det, och han skall hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland de trolösa. Den tjänare som vet sin herres vilja men ingenting ställer i ordning och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp."
Efter sin liknelse i Lukas 19:11-27 kommer Jesus med sensmoralen "Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har", detta kommer efter att en tjänare kallat sin herre för orättvis. Tjänaren fråntas sina pengar och straffas sedan.
När Jesus konfronteras över sina åsikter i Markus 14:3-7 går det så här:
"När Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. Några blev upprörda och sade: "Varför detta slöseri med oljan! Den hade man kunnat sälja för mer än tre hundra denarer och ge åt de fattiga." Och de grälade på henne. Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför oroar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid." Jesus har rätt i att vi inte har honom alltid, men vad ger det honom rätt att för stunden räkna sig viktigare än att hjälpa de fattiga?
Rasism
Jesus är messias, den smörjde, judarnas konung. Att judarna är de utvalda, herrefolket, och att Jesus ser sig själv som deras ledare framgår tydligt.
Smaka på följande passage några gånger. Vem skulle neka att hjälpa ett sjukt barn fram till dess att barnets mor underkastar sig ditt folk?
Matteus 15:22-28 "Då kom en kanaaneisk kvinna från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar." Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus." Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." Hon sade: "Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad." Jesus läker barnet till slut, efter att benämnt mamman och det sjuka barnet för "hundar". Skulle vi nekat ett ickesvenskt barn läkarvård på samma sätt idag?
Vi hör ofta om den "barmhärtige samariten", men Jesus egna attityd mot samariter eller ickejudar framkommer tydligt här:
Matteus 10:5,6 "Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: "Gå inte in på hedningarnas område eller in i någon samaritisk stad. Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus." Det är anmärkningsvärt att den ofta citerade berättelsen om den barmhärtige samariten inte anmärker på den starka rasism som framkommer av judarna i den berättelsen.
I följande citat, notera specifikt budskapet om "tolv stammar". Detta återkommer i uppenbarelseboken och det framkommer tydligt att Jesus aldrig är tänkt att rikta sig till icke-judar.
Lukas 22:29,30 "Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, och jag överlämnar riket åt er, liksom min Fader har överlämnat det åt mig: Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner och döma Israels tolv stammar."
Smaka på följande mening några gånger.
Johannes 4:22 "Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna."
Liknelser av våld och orättvisa
I sina budskap använde Jesus ofta liknelser. Genom att läsa dessa liknelser skiljt från dess betydelse, kan vi se upp till Jesus värderingar? Oftast är berättelsen både våldsam och orättvis.
I berättelsen i Matteus 18 hotas en tjänare med att han måste sälja sin fru och sina barn till slaveri. Jesus finner inget problem med denna detalj då sensmoralen av hans liknelse blir något annat.
I Matteus 20:16 ges dem som arbetat i en timme lika mycket betalt som dem som arbetat en hel dag. Detta anser inte Jesus vara fel heller.
I Lukas 15 berättas liknelsen om den återfunna sonen. Medan det finns all anledning att fira över sonens hemkomst så är hans behandling av sina två söner mycket orättvis. Jesus ser inget fel här.
En riktigt vidrig historia hittas i Matteus 22:1-14. Här dödas dem som inte vill komma på konungasonens bröllop, sen bränns en hel stad ner efter några mördare i staden dödats, en av dem som kom men inte har rätt kläder binds och kastas ut i mörkret. Sensmoralen är att "många är kallade, men få är utvalda." Ser vi upp till denna elitism idag?
I Matteus 21 berättas liknelsen om de onda vingårdsarbetarna som är rejält blodig men Jesus ser inga problem med den överdrivna våldsamheten däri.
I den klassiska berättelsen om den barmhärtige samariten, tycks Jesus både oberörd över brottet som begås (rövare) och den starka rasism som judarna hade mot icke-judar.
För att berätta om guds rike för Jesus fram en liknelse i Lukas 19:11-27. Här berättas om en "man av förnäm släkt for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka". I berättelsen har en tjänare misslyckats att tjäna pengar och säger emot sin herres utsugande beteende där han "tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått". Tjänaren blir, i Jesus berättelse, inte bara straffad, utan sensmoralen följs upp med "Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har" samt "Men dessa mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, för hit dem och hugg ner dem inför mina ögon."
Jesus kvinnor
Jesus är passiv över behandlingen mot kvinnor. Han är guds son som skall vara en legendarisk förkämpe för gott beteende, ändå säger han inte att Eva är felaktigt beskylld, att lagarna är diskriminerande mot kvinnor, att kvinnor inte behöver böja sig efter männen i allt, att kvinnor får gifta om sig om deras män skiljer sig för otukt, han säger inte att det inte finns några häxor, eller att de inte skall bli brända på bål, han säger inte att en kvinna som inte är oskuld då hon gifter sig inte skall stenas eller brännas till döds. Han säger inte att jungfruar inte tillhör mannen. Inga kvinnor bland sina följeslagare.
Han anmärker inte ens på att det tionde budet pekar ut hustrun som en ägodel och jämnställer henne med en oxe och åsna.
I Johannes 8:7 ges Jesus ett utmärkt tillfälle att berätta att det är befängt att döda en kvinna för ett enkelt brott. En kvinna har gripits för äktenskapsbrott och skall stenas ihjäl. Istället säger han "Den som är utan synd må kasta första stenen på henne". Detta är givetvis en grov chanstagning eftersom män från den här tiden naturligtvis såg sig själva som rättmätiga i allt, något Jesus bör veta.
Jesus utalar sig ofta negativt om prostituerade, ändå påstås han sig veta kvinnors innersta tankar i Johannes 4:29. Man utgår ifrån att kvinnan gjort fel sexuellt, något han aldrig anklagar män för.
I Matteus 25:1-13 stängs 5 jungfrur ute för att de glömde fylla på olja i sina lampor. Sensmoralen skall vara att den som inte är på sin vakt kanske mister sin plats i himmelriket.
De enda tillfällerna kvinnan ges någon uppskattning är när de själva uppoffrar sig, t.ex. i Markus 14:3-9/Johannes 12-3 eller kysser hans fötter som i Lukas 7:45.
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.
- Klippt ur 1 Korinterbrevet 13
Vad som följer här är utklipp och citat tagna ur de fyra evangelierna och apostlargärningarna. Innehållet jag presenter finns i varje bibel.
Jesus och klassystemet
Man skulle kunna tro att Jesus ägnade mycket tid med att bekämpa det orättvisa klassamhället i den tid han levde i. Han var ju trots allt guds son, människornas gåva ifrån gud, som skulle vägleda dem rätt. Men var finns hans budskap om människors lika värde? Jesus ägnar mycket tid med att berätta hur människor från olika klasser skall sköta sig men han kritiserar aldrig diskrimineringen av fattiga eller av slavar. Tvärtom. Jesus säger att rollerna blir annorlunda i himmelriket, man skall finna sig i sin status och inte hota heirarkin. Effekten av mycket av hans lära bygger just på att hålla den som ligger liggande. Måste det vara så?
Johannes 13:16 "Amen, amen säger jag er: Tjänaren är inte förmer än sin herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom."
Lukas 12:45-48 "Men om tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre kommer inte så snart, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka sig redlöst berusad, då skall den tjänarens herre komma en dag han inte väntar det och i en stund han inte anar det, och han skall hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland de trolösa. Den tjänare som vet sin herres vilja men ingenting ställer i ordning och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp."
Efter sin liknelse i Lukas 19:11-27 kommer Jesus med sensmoralen "Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har", detta kommer efter att en tjänare kallat sin herre för orättvis. Tjänaren fråntas sina pengar och straffas sedan.
När Jesus konfronteras över sina åsikter i Markus 14:3-7 går det så här:
"När Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. Några blev upprörda och sade: "Varför detta slöseri med oljan! Den hade man kunnat sälja för mer än tre hundra denarer och ge åt de fattiga." Och de grälade på henne. Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför oroar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid." Jesus har rätt i att vi inte har honom alltid, men vad ger det honom rätt att för stunden räkna sig viktigare än att hjälpa de fattiga?
Rasism
Jesus är messias, den smörjde, judarnas konung. Att judarna är de utvalda, herrefolket, och att Jesus ser sig själv som deras ledare framgår tydligt.
Smaka på följande passage några gånger. Vem skulle neka att hjälpa ett sjukt barn fram till dess att barnets mor underkastar sig ditt folk?
Matteus 15:22-28 "Då kom en kanaaneisk kvinna från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar." Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus." Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." Hon sade: "Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad." Jesus läker barnet till slut, efter att benämnt mamman och det sjuka barnet för "hundar". Skulle vi nekat ett ickesvenskt barn läkarvård på samma sätt idag?
Vi hör ofta om den "barmhärtige samariten", men Jesus egna attityd mot samariter eller ickejudar framkommer tydligt här:
Matteus 10:5,6 "Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: "Gå inte in på hedningarnas område eller in i någon samaritisk stad. Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus." Det är anmärkningsvärt att den ofta citerade berättelsen om den barmhärtige samariten inte anmärker på den starka rasism som framkommer av judarna i den berättelsen.
I följande citat, notera specifikt budskapet om "tolv stammar". Detta återkommer i uppenbarelseboken och det framkommer tydligt att Jesus aldrig är tänkt att rikta sig till icke-judar.
Lukas 22:29,30 "Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, och jag överlämnar riket åt er, liksom min Fader har överlämnat det åt mig: Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner och döma Israels tolv stammar."
Smaka på följande mening några gånger.
Johannes 4:22 "Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna."
Liknelser av våld och orättvisa
I sina budskap använde Jesus ofta liknelser. Genom att läsa dessa liknelser skiljt från dess betydelse, kan vi se upp till Jesus värderingar? Oftast är berättelsen både våldsam och orättvis.
I berättelsen i Matteus 18 hotas en tjänare med att han måste sälja sin fru och sina barn till slaveri. Jesus finner inget problem med denna detalj då sensmoralen av hans liknelse blir något annat.
I Matteus 20:16 ges dem som arbetat i en timme lika mycket betalt som dem som arbetat en hel dag. Detta anser inte Jesus vara fel heller.
I Lukas 15 berättas liknelsen om den återfunna sonen. Medan det finns all anledning att fira över sonens hemkomst så är hans behandling av sina två söner mycket orättvis. Jesus ser inget fel här.
En riktigt vidrig historia hittas i Matteus 22:1-14. Här dödas dem som inte vill komma på konungasonens bröllop, sen bränns en hel stad ner efter några mördare i staden dödats, en av dem som kom men inte har rätt kläder binds och kastas ut i mörkret. Sensmoralen är att "många är kallade, men få är utvalda." Ser vi upp till denna elitism idag?
I Matteus 21 berättas liknelsen om de onda vingårdsarbetarna som är rejält blodig men Jesus ser inga problem med den överdrivna våldsamheten däri.
I den klassiska berättelsen om den barmhärtige samariten, tycks Jesus både oberörd över brottet som begås (rövare) och den starka rasism som judarna hade mot icke-judar.
För att berätta om guds rike för Jesus fram en liknelse i Lukas 19:11-27. Här berättas om en "man av förnäm släkt for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka". I berättelsen har en tjänare misslyckats att tjäna pengar och säger emot sin herres utsugande beteende där han "tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått". Tjänaren blir, i Jesus berättelse, inte bara straffad, utan sensmoralen följs upp med "Var och en som har skall få, men den som inget har, från honom skall tas också det han har" samt "Men dessa mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, för hit dem och hugg ner dem inför mina ögon."
Jesus kvinnor
Jesus är passiv över behandlingen mot kvinnor. Han är guds son som skall vara en legendarisk förkämpe för gott beteende, ändå säger han inte att Eva är felaktigt beskylld, att lagarna är diskriminerande mot kvinnor, att kvinnor inte behöver böja sig efter männen i allt, att kvinnor får gifta om sig om deras män skiljer sig för otukt, han säger inte att det inte finns några häxor, eller att de inte skall bli brända på bål, han säger inte att en kvinna som inte är oskuld då hon gifter sig inte skall stenas eller brännas till döds. Han säger inte att jungfruar inte tillhör mannen. Inga kvinnor bland sina följeslagare.
Han anmärker inte ens på att det tionde budet pekar ut hustrun som en ägodel och jämnställer henne med en oxe och åsna.
I Johannes 8:7 ges Jesus ett utmärkt tillfälle att berätta att det är befängt att döda en kvinna för ett enkelt brott. En kvinna har gripits för äktenskapsbrott och skall stenas ihjäl. Istället säger han "Den som är utan synd må kasta första stenen på henne". Detta är givetvis en grov chanstagning eftersom män från den här tiden naturligtvis såg sig själva som rättmätiga i allt, något Jesus bör veta.
Jesus utalar sig ofta negativt om prostituerade, ändå påstås han sig veta kvinnors innersta tankar i Johannes 4:29. Man utgår ifrån att kvinnan gjort fel sexuellt, något han aldrig anklagar män för.
I Matteus 25:1-13 stängs 5 jungfrur ute för att de glömde fylla på olja i sina lampor. Sensmoralen skall vara att den som inte är på sin vakt kanske mister sin plats i himmelriket.
De enda tillfällerna kvinnan ges någon uppskattning är när de själva uppoffrar sig, t.ex. i Markus 14:3-9/Johannes 12-3 eller kysser hans fötter som i Lukas 7:45.